Toscana i Köpenhamn den 29 maj.

I fredags den 24 maj hade vi den sista provningen i vårt program för våren 2013. Det var då dags för mousserande viner av olika slag.  Vi var 17 provare och samtliga verkade vara nöjda och glada. Vi återkommer med ett nytt program till hösten. Kanske blir det ost och vin samt Sicilien. Vi får se. Nu till Köpenhamn och Toscana.

Toscana

Onsdagen den 29 maj var det nämligen stor provning av viner från Toscana i Köpenhamn. Det var Promosiena som i samarbete med Consorzio del Chianti Classico, Pisas handelskammare och Promos Italia som arrangerade provningen på Moltkes Palae.

Hela 35 producenter från Toscana fanns på plats och de presenterade sina IGT-, DOC- och DOCG- klassade viner.

Jag läste nyligen att Chanti Classico har stora problem med lönsamheten med tanke på den ekonomiska krisen. En del menar att situationen är ohållbar. Anledningen är för höga produktionskostnader kombinerat med alltför många producenter samt för stränga produktionsregler.
Det var ju också ett tag sedan jag på ett strukturerat sätt provat de toscanska vinerna Chianti Classico och Brunello. Hustruns och mitt favoritvin Castello di Ricasoli har jag inte smakat sedan jag stötte på greven på en vinmässa i Serbien. Dessutom har vi missat de av Håkan Nilsson arrangerade winemakers dinner med toscanska producenter i Helsingborg. Kort sagt det var mycket spännande att uppleva Toscana på nytt. Dessutom på ärevördiga Moltkes palae.

Provningen började bra med en utmärkt lättlunch bestående av toskanska specialiteter. Nu till vinerna.

Deltagande producenter:

Badia a Coltibuono                          Fattoria Varramista
Casa vinicola Bartali                  Fontodi
Castello di San Sano                  Lanciola
Castello Vicchiomaggio                  Pieve de’ Pitti
Fattoria di Petroio                  Podere la chiesa
Fattoria Nittardi                  Poggio Bonelli
Badia a Coltibuono                  Rocca di Castagnoli
Casa vinicola Bartali          Santo Stefano
PanZanello                                  Torraccia di Presura
Villa Vafaggio                                  Vini Italiani da Sogno
Capannelle                                  Casale dello Sparviero
Castello di Volpaia                          Cinciano
Fattoria di Rietine                          Fattoria San Donato - az. agr. Biologica
Fietri                                          La Porta di vertine
Lornano                                          Pietraserena
Podere Ciona                                  Querciabella
Poggerino                                  San Fabiano Calcinaia
Tenute Franzinelli Socini Guelfi  Vèscine
Villa Mangiacane

Jag var, med anledning av vårt besök hos Frank Cornelissen (Sicilien), särskilt intresserad av de producenter som har en organisk eller biodynamisk inriktning. Jag fick dock uppfattningen att ingen hade kommit så långt som Frank i sina tankar om biodynamiken.

Castell di Volpaia www.volpaia.com

Vingården ligger i den lilla byn Volpaia i närheten av Radda och de har en produktion om 132 000 flaskor. Alla som bor i byn är mer eller mindre deltagande i vintillverkningen. Man har också turistverksamhet med agriturismo. Presentatören visade bilder från omgivningarna. Mycket vackert.

Vinerna:

Volpaia Chianti Classico Docg 2010. Druvor: 90% Sangiovese och 10 % Syrah. Färg: rubin. Doften var tydlig med röda och mörka bär. Smaken var mjuk och fruktig. Utmärkt.

Coltassala Chianti classico Docg Riserva 2009. Druvor: Sangiovese och lite Mammola. Lagrats i 18 månader i ekbarriquer. Färg: som ovan. Såväl doft som smak var med tydlig än i den förra classicon. Mjuka och tydliga tanniner. Ett lagringsvin som bara blir bättre.

Det var två utmärkta viner särskilt riservan var mycket god. Ett av dagens bästa viner.

Fattoria San Donato – Azienda Agricola Biologica www.sandonato.it

Gården presenterades av Federica Fenzi som tillsammans med sin man äger vingården som ligger på 400 m höjd. Högsta läge i San Girmignano. Familjegården drivs efter en ekologisk grundsyn. Vinerna som presenterades var tre olika varianter av den gröna druvan Vernaccia och tre Chianti Colli Senesi Docg. Vinerna hade genomgående tämligen hög syra men var välbalanserade och eleganta. Vinerna var döpta efter döttrarna Angelica och Benedetta samt svärmor Miolanne och svärfar Arrigo samt Federica själv.

Poggerino, www.poggerino.com

Fattoria Poggerino är en liten, ekologisk familjeägd vingård som ligger i Radda. Gården är 43 hektar stor varav 11 används för vinodling. Gården ligger på ca 500 m höjd. Ekologisk odling praktiseras. Vinerna presenterades av ägaren Piero Lanza som tagit över driften efter sin mor. Produktionen är ca 60 000 flaskor per år.

 Chianti Classico Docg 2010. 100 Sangiovese. Lagras ett år i barriquer.

Chianti Classico Riserva "Bugialla" 2008

Tillverkas endast de bästa åren. 100 % Sangiovese och lagras i 24 månader i 400 liters ekfat därefter i minst 12 månader i flaska.  Rubin i färgen. Doften ger klara uttryck av mörka bär och lite tobak och kanske lakrits.  Mjuka fina tanniner i smaken. Ett mycket bra vin.

Primamateria - Toscana IGT Rosso 2009

Här har blandat upp Sangiovesev med 50% Merlot och lagrat det i 18 månader i franska barriquer. Vinet var bra men jag tyckte Merlon fick för stort utrymme.

Querciabella www.querciabella.com/

Querciabella ligger i Greve på 350-450 möh. År 1999 började Querciabella sin omvandling till att bli helt ekologisk. Är numera biodynamiska. Oenolog är Guido de Santi, en tidigare elev till den berömda Giuseppe Tachis (som hjälpte till att skapa Tignanello och Sassicaia). Förutom Chianti Classico producerar Querciabella IGT-viner på sangiovese och Cabernet sauvignon. 

Batar, Toscana Bianco IGT 2011. Ett vitt friskt vin gjort på Chardonnay 50% och Pinot Bianco 50%. Ligger 9 månader på franska barriquer. Mycket gott vin. Utmärkt.

Jag provade dessutom Mongrana Toscana Rosso IGT 2010 och Querciabella en Chianti Classico DOCG 2010. Jag vill framförallt nämna Carmentina Toscana Rosso 2008. Cabernet Sauvignon (70%); Sangiovese (30%). Är lagrat i 20 månader på franska barriquer. Fått 95 poäng av Robert Parker. Vilket vin!! Men dyrt 699:- kronor i Sverige.

Tenute Franzinelli Socini Guelfi www.xvxitalia.com

Vid detta bord presenterades två vingårdar La Casaccia och Le 7 Camicie. Här provade jag en Brunello di Montalcino DOCG 2008. Brunello di Montalcino är kanske Toscanas bästa vin som uppfanns av Ferruccio Biondi Santi Montalcino på egendomen Tenuta Il Greppo år 1888.

Le 7 Camicie var ett av de bästa vinerna för dagen och hade jag varit importör hade det varit ett självklart val.

La Togata www.brunellolatogata.com

La Togata är en liten vingård i Montacino. Här presenterade de en alldeles utmärkt Brunello di Montalcino DOCG 2007. Sangiovese 100%. Lagras i 36 månader i slovenska ekfat (enligt vännen Alec kommer dock eken från Serbien). Ligger sedan i flaska under 12 månader innan försäljning. Färg, rubin. Smak complex, kraftig elegant med mjuka tanniner. Utmärkt vin som kan lagras.

Vèscine www.vescine.it

Vingården Tenute Castelvecchi tillhör företaget Il Borgo di Vèscine och ligger naturskönt i närheten av Radda. Vinerna presenterades av Erika Nicodemo. Vilka viner sen. Jag vill speciellt nämna deras flaggskepp Lodolaio Tenute di Castelvecchi - Chianti Classico D.O.C.G  2009 som var nytt och har inte ännu kommit ut på marknaden. Ett elegant vin. I vilket man kände av Toscanas kryddor och mörka bär. Bra syra och fina tanniner. Ett vin att köpa om det nu går att få tag i.

Ja, detta var en resumé över de intryck jag fick av de viner som presenterades på provningen. Ett annat intryck som var påtagligt var att vinbönderna i Toscana verkligen har tagit vinturismen till sig. Så gott som samtliga producenter hade även ett hotell eller agriturism i anslutning till sin vingård. Och vilka vingårdar sen. Borgar som är 800 år gamla (Véscine) och små byar där samtliga invånare deltar i vinprocessen. Jag längtar redan till ett nytt besök i Toscana. Kanske nästa år. Nu bär det ner till Domaine de Brescou på lördag. Det är buteljering som gäller.

Jag vill passa på och tacka Ulrik Knudsen och Promis Italia för inbjudan till detta fantastiskt väl genomförda workshop kring toscanska viner. Tack.

Sicilien maj 2013

Nu är vi hemma igen efter en underbar resa till Sicilien. Idéen om Sicilien fick vi efter att bevistat Wines of Sicily i Köpenhamn. Vi landade en skön majkväll i Catania. Precis innan landningen såg vi ett mindre utbrott från vulkanen Etna. Häftigt.

 De första dagarna spenderade vi i den underbara staden Syrakusa med alla sina lämningar från antiken. Den grekiska teatern är en höjdare. Därefter bar det i väg till Argigento och tempeldalen. Tanken var att på vägen dit besöka några vinodlare. Vi såg vinstockar som var pergolaklippta och täckta med fågelnät. Det är nämligen så att flyttfåglarna mellanlandar i området för att vila sig för den fortsatta färden. Då livnär de sig med förtjusning på vindruvor. Att hitta vingårdarna var inte lätt. Inga skyltar och ingen reklam. Det blev ingen på den turen.

Sicilien - som vinland

Sicilien är Italiens största vinområde. Diversiteten av druvor är stor men vi tycker att de mest spännande druvorna är (blå) Nero d’Avola, Nerello Mascalese och Nerello Cappucciosamt (gröna) Catarratto, Carricante, Inzolia och Grillo. Särskilt kända är de söta vinerna Marsala, Passito de Pantelleria och Malvasia di Lipardi. Vad gäller de röda vinerna är Nero d ’Avola vanlig i stort sett hela Sicilien dock främst på den västra sidan av ön. Rariteterna kommer från Etnas norra sida och är främst gjorda på Nerello Mascalese. Nedan redovisas de gjorda vingårdsbesöken.

Besök 1 – DaeMone, www.daemonevini.it

Vingården var inte lätt att hitta. Den ligger strax utanför Patti. Området med sin ler- och kalstensjord är perfekt för Nero d'Avola och Grillo. Vi fick en intressant provsmakning och trevlig rundvandring på denna biodynamiskt driva vingård. Det som fick oss att känna extra andäktigt var att vinbonden berättade att på gården har det odlats vin sedan 3000 år före Kristus och att områdets vin var särskilt populärt hos kejsare Julius Caesar. Vi kunde besöka ruinerna av dåtidens vineri. Det fick allt bli ett inköp av gårdens prestigevin. När det en gång ska drickas går tankarna till Julius Caesar samt nuvarande vinbonde.

 

Besök 2 – Lantieri

Ett av målen med besöket på den underbart vackra ön Vulcano var ett besök påvingården Lantieri. Ett vin som vi tidigare skrivit om och kan inhandlas hos Carlo Merolli i Holte. Ett underbart gott vin som man njuter med vällust.  

Vi blev lite snopna när vi vare sig hittade vin eller vingård på Vulcano och inte var det någon som kände till vare sig vinet eller gården. Vi fick dock hjälp på det utmärkta hotellet. De lyckades hitta en person Roberto som var involverad i gårdens drift. Vi blev upphämtade och körda till vingården. Ingen reklam eller skyltning. Gården ägs av Paula Lantieri som är bosatt i Palermo men fick möjlighet att köpa denna osannolikt vackra vingård. 
Gården ligger på sluttningarna ner mot havet och här odlas Malvasia som efter skörd torkas i korgar liggande på halm i den fria luften. Torkningen tar ca 15 dager. Druvorna fraktas därefter till grannön Salinas där vinet färdigställs. Totalt görs 6000 flaskor. En raritet. Vi fick en mycket trevlig visning av ägorna samt en ingående framställning över hur vinet blir till. Visningen avslutades med lunch på den fantastiskt gästvänlige Robertos restaurang. Vulcano var en spännande ö med en svavelstikande, rykande vulkan och svavellerabad.

Efter att ha lämnat den vackra ön Vulcano bar färden vidare mot Etnas norra sluttningar och till byarna Passopiciaro, Solicchiata och Castiglione di Sicilia som är Etna-vinets huvudorter. Detta är ett av världens mest spännande vinområden där vinstockarna (ej vinlusangripna) ofta är över 100 år gamla. De växer i lavajord och ofta ända upp till 1000 meters höjd över havet. Stockarna är albarello-klippta. Området har sedan i mitten av 2000-talet ökat sin popularitet och kvalitetsmedvetandet är numera mycket stort. Det finns en strada di vino men det är mycket dåligt utmärkt och gårdarnas skyltar är undanskymda.  Vi vet ju vilka vi vill besöka så vi ringer o bokar besöken.

Besök 3 – Etna Wine, www.etnawineagriturismo.com

Vi valde att övernatta i Passopiciaro. Vi hittade och bestämde oss för Azienda Agrituristica Estate - Etna Wine. Här spenderade vi 2 nätter på ett mycket bedagat och speciellt agristurist som sett sina bästa dagar. Hur som helst hade gården också egen vinproduktion.

Innan vi ens bestämt oss för att bo på stället introducerades vi i gårdens hela vinproduktion. Sen var det kört. Vi fick bli där. Deras vita vin var gjort på druvorna Insolia, Cataratto och Caricante. Inte alls dumt. Det röda Etna DOC – Don Eustachio var också fullt godkänt. En fördel med boendet var att i närheten låg Ristorante Da Antonio en alldeles utmärkt restaurang som förutom god mat serverade utmärkta viner från grannen Filippo Grasso. www.filippograsso.it

Besök 4 - Cantina Russo, www.cantinerusso.eu

Gården som ligger strax utanför Solicchiata drivs sedan 1860 av familjen Russo. Vi blev presenterade för det vackra syskonparet Francesco och Gina Russo som driver den familjeägda vingården. Vi provade bl.a Rampante Etna Rosso DOP. Druvorna är Nerello Mascalese 80% och Nerello Cappuccio 20% och har vuxit på 650-950 meters höjd. Vinet har lagrats i ett år på ekbarriquer. Vinet var rubin till färgen och doftade körsbär, vanilj och mandel.  Friska mjuka tanniner i smaken. Kort sagt ett utmärkt vin.

Vi fastnade dock för något helt annat. De tillverkar nämligen ett mousserande rosévin gjort på Nerelllo Mascalese enligt methode champagnoise. Druvorna har vuxit på mellan 800 och 1000 meters höjd. Vinet som heter Mon Pit är mycket ovanligt och det ska bli kul att prova vid rätt tillfälle.

Besök 4 – Tenuta Delle Terre Neve www.tenutaterrenere.com

Gården ligger mellan Solicchiata och Passopiciaro. Är av Wine & Spirits Magazine utsett till ett av de 100 bästa vinerierna i världen år 2012. Drivs av Marco de Grazie och består av 10 olika gårdar inom 4 områden (cru) fördelade på 23 hektar. Gården drivs organiskt sedan 2002. Den nya kylanläggningen drivs t.ex via sollceller.  Marco (ej ägaren) visade oss runt i de olika områdena och förklarade dess skilda odlingsbetingelser.

Calderara Sottana ligger på 600-700 meters höjd och består av sten liknande den i Chateauneuf du Pape men här är det svart lavasten. Några områden har överlevt Phylloxera och är därför över 130 år gamla. Fantastiskt. Högst beläget är Guardiola, som ligger mellan 800 och 900 meter. Här är jorden näringsfattig varför man odlar vete mellan raderna för att sedan plöja ner det som näring (om jag nu förstod rätt).I två andra områden Feudo di Mezzo och Santo Spirito växer de gamla stockarna i finmalen vulkanaska.

Vinerna då? På grund av buteljering fick vi endast fatprover av Etna Bianco och Etna Rosso men vi har köpt med oss en flaska Guardiola (93 poäng av Robert Parker).

Besök 5 - Girolamo Russo , www.girolamorusso.it

Vi fick via telefon boka in oss hos odlaren. Det var omöjligt att se att detta hus var ett vineri. Helt utan skylt, vi blev osäkra eftersom det var modern som släppte in oss och som försökte konversera med oss medan vi väntade på sonen. I rummet fanns en stor flygel. Modern berättade att det var sonen som spelade. När väl odlaren, Giuseppe Russo, komvisade det sig att han var diplomerad pianist och akademiskt utbildad i litteratur. Han hade avslutat sin musikaliska karriär och återvänt till Passopiciaro 2004 för att ta över sin faders, Girolamo Russos,vingård.

Vingården består av ca 15 hektar varav 8 ha i San Lorenzo 750-800 meters höjd, 6 ha i Feudo på 650-700 meters höjd samt ytterligare 1 ha i Feudo di Mezzo på ca 700 meters höjd. Gården drivs helt biologiskt och producerar ca 15 000 flaskor vin. När vi kör runt bland bland odlingarna förklarar Giuseppe att bland de gamla stockarna dyker det ibland upp andra druvor än Nerello mascalese, plötsligt finns där stockar av Nerello cappucio och t.o.m gröna druvsorter. Historiskt sett var det vanligt att blanda druvsorterna redan ute i vingården.

Vi provade á Rina 2011 och Etna Rosso San Lorenzo 2010. Mycket gott. Körsbär, mörka bär, lite salt i eftersmaken. Fina mjuka tanniner. Dessutom fräcka etiketter. Vi kommer att göra en beställning via Systembolagets beställningssortiment.

Besök 6 - Frank Cornelissen, www.frankcornelissen.it

Nu till vårt sista besök. Mötet med belgaren Frank Cornelissen. Som vanligt inga skyltar, ingen reklam. Det var telefon som gällde. Vi bestämde träff med honom i Passopiciaro, där hans vineri ligger. Inte heller här någon reklam. Endast källarutrymmet var färdigställt och resten av huset var i full byggnation. Källarvåningen var fullt modern och mycket intressant inredd och utrustad. Vingården som är högt belägen består av ca 15 ha gamla vinstockar. Frank Cornelissen har en mycket klar idé med sina viner. Vinet ska vara så rent som möjligt utan yttre påverkan och inga tillsatser. Ingen besprutning, inget svavel, ingen jäst eller annan påverkan. Inga ståltankar eller ekfat. Macerationen sker i stora plastbehållare. Lagringen sker sedan i, källargolvet nergrävda, terracottaamforor. Vineriet är kliniskt rent. Vi fick t.ex tvätta våra skor innan vi gick in. Vinet ska vara helt naturligt och under ständig utveckling.

Vi blev, efter källarbesöket, hembjudna till bostaden/kontoret i Solicchiata. Under tiden vi provade viner utvecklade Frank ytterligare sina idéer. Vi provade fatprov från Contandino 10 samt ett botrytispåverkat torrt rött vin. Kommer inte ihåg namnet men det var mycket speciellt. Vi har aldrig smakat något liknande. Vi önskar bara att vi kunde få tag på en flaska av hans prestigevin Magma. Det lär komma tolv flaskor till Sverige. Vi tackade Frank Cornelissen för ett mycket stimulerande och annorlunda möte kring vin och vinframställning.

Senare på restaurangen Nero d’Avola i Taormina drack vi en flaska Munjebel bianco till maten. Det är orange till färgen och gjort på samma sätt som de röda vinerna. Ett fantasiskt gott, ovanligt och spännande vin som varar länge.

Detta blev vårt sista vingårdsbesök. Dagarna i Taormina ägnades åt omgivningarna, ett besök till på Etna, den södra sidan och bad. Vi var dock inte riktigt färdiga med vinet. Vi hade nämligen från fyra oberoende källor blivit rekommenderade en restaurang i Taormina Osteria Nero'davola. Härlig mat och vilken vinlista! Wow.

Väl hemma igen blir det till att kolla upp vad som kan köpas i Sverige. Vi lovar att under hösten arrangera en provning kring temat Sicilien och dess viner.

Tour de France etapp 2 - Rhônedalen

Så infann sig då lördagen den 13 april, andra vinetappen av Tour de France, Rhonedalen. Sonen kom vid lunchtid med väl förberedd meny och vinerna stod på kylning.

Vi hade tidigt bestämt oss för ett rosé som aperitif och inhandlade i veckan ett Tavel!  Döm av vår förvåning när HD på lördagsmorgonen provat Tavel och rekommenderar det till bla lamm!? Den samlade skaran tyckte dock att vinet var i saftigaste laget.

Efter min presentation av Rhonedalen och dess många hemligheter serverade sonen en amuse på stenbitsrom med torskskinnschips, örtkryddor och en creme av rökt ost, en mycket bra början på den måltid vi alla sett fram emot.

Vi hade nu ett vitt vin i glasen, en Mont-Redon från 2012 och vi hoppades att den skulle gifta sig med den mycket goda bakade torsken med variation av lök. Torsken var som en dröm och vinet balanserade väl alla dessa lökupplevelser som fanns runt o på torsken.

Vi kom sedan till provning av tre röda viner från södra Rhônedalen, viner vi inhandlat på vår sommarresa i det fagra landskapet.

Vin nr 1 Domaine Grand Devers 2009

Vin nr 2 Selection Vielles Vignes, Seguret 2009

Vin nr 3 Les Hauts du village, Rasteau 2007

Dessa viner avnjöts tillsammans med stekt lamm med ragout på puylinser och sparris. Lammet smälte i munnen, sparrisen var precis så mjäll o smakrik som den skulle och vin nr 2, Seguret bildade en härlig symfoni med denna härliga anrättning. De andra vinerna var lite väl tama för matsällskapet.

Givet skulle vi avsluta den utmärkta menyn med en dessert. Eftersom våren äntligen visade sig, vad kunde vara bättre än rabarber. Vi fick en rabarberkompott med syltade rabarber, youghurtglass, rostad bovete och bränd vit choklad – men vad serverar man till rabarber – vi valde en VDN Rasteau, vintage och döm av allas förvåning, det satt som en smäck!

Det blev en härlig kväll i goda vänners lag med god mat och goda viner. Tyvärr glömde vi i upphetsningen att fotografera.

Nu återstår en provning på vårt vårprogram, den 24 maj satsar vi på mousserande! Alltid kul inför sommaren.

Den 17/4 blir det sortimentsprovning med Möet Hennessy på Vinakademiet i Köpenhamn.

Den 26/4  blir det Winemakersdinner tillsammans med vännerna från Dolina på restaurang Bliss i Örkelljunga. Dagen därpå åker vi till Sicilien för att bl.a fördjupa oss i vinerna kring vulkanen Etna.

Summering

Sedan någon vecka tillbaka är kursen Vin och fruktvin, vetenskap och teknik 7,5 poäng på Campus Helsingborg avklarad. Kursen har varit en bra komplettering till sommelierutbildningen eftersom den var mer inriktad på tillverkning samt vinets kemi. Vi har dessutom tillverkat vårt eget fruktvin. Tillsammans med två andra glada amatörer tillverkade vi 20 liter äpplevin. Vi fastställde PH-värde, socker- och alkoholhalt. Vårt vin hamnade efter jäsningsprocessen på 12 % alkohol. Vinet smakade dock inget vidare.

I kursen ingick också att vi skulle göra ett arbete som byggde på litteraturstudier. Nedan kommer en förteckning över de arbeten som presenterades.

Arbeten;

Vin och hälsa

Odling av vin

Hydroponisk odling av vindruvor

Beskärning av vinstockar

Rättvisemärkt vin från Sydafrika

Nyponvin

Från ranka till vinstock.

Själv gjorde jag en studie enligt rubriken Ek och användning av ek vid vintillverkning.

Kursen har varit bra och intressant dessutom har jag träffat trevliga studenter. I kursen deltog bland annat flera som drev egna vinodlingar. Mycket spännande. En annan märklig upplevelse var att ånyo vara studerande på högskola.  Det är bara att tacksamt ta emot den mycket generösa möjligheten att som ”tidsmiljonär” kunna studera helt nya ämnen och bara för eget intresse. Helt gratis. Mycket generöst. Tack svenska staten.



Jag har nu blivit medlem i det celebra sällskapet Gastronomerna. Ett manligt matsällskap i Helsingborg som funnits sedan 1970-talet(tror jag). Sällskapet består av 16 distingerade herrar med stort mat- och vinintresse. Antagningsritualen innebar att först fick jag vara gäst vid tre tillfällen för att därefter väljas  in i sällskapet. Vi träffas en gång per månad för att tillsammans laga god mat.

Nu senast hade vi ett utbildningstillfälle tillsammans med kocken Andreas Wennborg. ”Husmanskonstnären från Helsingborg”. Ämnet för kvällen var såser. Vi tränade på att göra Sauce Velouté, Bechamel, Bearnaise och Rödvinssås. Till detta serverades torsk, kycklingfilé, lamm och entrecot. Jag fick dessutom det herdervärda uppdraget att sätta vin till de olika rätterna. Detta var inte lätt eftersom såserna var huvudtemat. Jag satsade på viner i 100 kronorklassen och valet blev:

    Domaene Gobelsburg Riesling, 2011, Österrike, Niederösterreich, Kamptal, (nr 4376), 99:-
    Vicar's Choice Barrel Fermented Chardonnay, årgång 2012, Saint Clair Family Estate  Nya Zeeland, Marlborough,(nr 2188), 96:-
    Matthias Gaul Pinot Noir Tyskland, Pfalz, årgång 2011, (nr 2848), 119:-
    Domaine Habrard , Rhonedalen, Crozes-Hermitage, Syrah, årgång 2011, (nr 2861) 116:-

Vinerna var helt ok framförallt passade Domaene Gobelsburg utmärkt till fisken. Ett vin att rekommendera och är  mycket prisvärt. Dessutom var Crozes-Herimitagen inte alls dum till entrecoten.

Kvällen var mycket lärorik vad gäller såser men vi fick många tips när det gäller att steka och grilla. Tack Andreas.

Nu inväntar vi lördagen 13/4 då vi arrangerar en provning av Rhoneviner. Sonen Ludvig ska då bjuda på en 3-rätters meny.

Serfaus - skidor - mat och vin

Vi har varit i Österrike i påsk. Inte för vinet primärt utan för att testa skidorten Serfaus igen efter 29 år! På denna ort tog vår äldste son sina första stapplande skidsteg för exakt 29 år sedan.

Orten hade blivit större, det fina hus vi huserade i fanns inte längre. På platsen låg ett helt nytt, modernt, stort fyrstjärnigt. Vi hade bokat ett högbeläget ställe med utomhuspool, sauna och SPA-avdelning, halvpension – relativt nära liften –Jennys Schlössl –perfekt rum –härlig frukostbuffé och fantastiska bad efter hårda skiddagar.
Så till aftonmenyerna och då med fokus på de mycket välsmakande Österrikiska vinerna, faktiskt både de vita och röda.
Första kvällen – efter lång resa – härligt bad –åt vi sallad, tomatsoppa och vårt egenhändigt stekta kött på sten vid borden och som avslutning goda ostar till detta drack vi ett rött husets från 2009 vid namn Schlössl rot (Blaufränkisch) från Weingut Migsich, Antau, www.migsich.at smakrikt och fylligt.
Den andra kvällen var det överaskningsmeny, det gick ut på att man skulle gissa vad man åt genom att dofta och smaka. Allt skulle skrivas ner och sen tävlade alla. Till denna meny med tomatkomposition, pumpasoppa, inbakad hjortfilé, citrussorbet och hallonkomposition drack vi ett vitt vid namn Bieuler chardonnay och ett rött vid namn Parapluieberg Fidesser, www.fidesser.at en blandning av  Blauer Zweigelt (en Österrikisk korsning mellan St. Laurent and Blaufränkisch) och Syrah mycket smakrikt, fylligt och gott.

Efter den vädermässigt finaste dagen, inköp i byns enda, men mycket välsorterade butik serverades vi Carpaccio, hummersoppa, varierande huvudrätter och en fantastisk dessertbuffé. Vi satsade på Zierfandler 2011( en inhemsk druva som troligen är en korsning mellan Roter Veltliner och traminer) från Weingut Biegler www.weingut-biegler.at och sen ett glad Maximus 2010 (Blaufränkisch, Cabernet Sauvignon och Merlot) från Weingut Josef Igler, Burgenland, www.igler-weingut.at till huvudrätten. Det röda relativt bärigt och det vita citrus och en hel del fruktaromer.
Allt gott och angenämt har ett slut så också vår vistelse i Serfaus. Vädret på påskafton, snö, dimma men fina , välpistade backar och trevlig servering i backen med gluwein. Kostar på massage efter bastu och bad. Skulle det månne bli ägg, nej denna kväll en fantastisk buffé med sallader och förrätter av allehanda slag; vi satsade på en Grüner Veltliner Loibenberg, Weingut Domäne Wachau, www.domaene-wachau.at, torr, fruktig, gula äpplen, en god sådan. Till huvudrätt en kalv och en brulé till dessert. Nu var timmen sen, vinet gjorde sitt för tröttheten och imorgon tidigt upp och åter till Sverige.
Tack Österrike och Serfaus för härliga dagar med fin skidåkning , härliga bad, god mat och fylliga goda viner, några har vi med os hem för minnen under stundande sommarbalkong.

Tillägg: gårdagen avslutades med fotboll PSG - Barcelona. 2-2. Vilken match. Zlatan är duktig han. Till fotbollen bollade vi fram färska vita och gröna sparrisar. Gud vad gott. Till detta hittade vi en flaska Alsacevin från Domaine Marcel Deiss, Engelgarten 2003. Vilket vin. Alsace kan inte bli bättre.

Giro di Italia, etapp 1 Piemonte

Fredag den 8 mars. Återigen vinprovning hemma hos oss. Nu var temat Piemonte och framförallt deras DOCG Nebbioloviner. Runt bordet samlades 12 glada entusiaster. Först en presentation av Italien och Piemonte för att sedan stanna vid vinerna och avdoftning/smakning av vart o ett i följd.

     1. DOCG Asti, Araldica

Vi inledde med lite sprudlande sött, en Asti som också är en DOCG. En enkel Asti men mycket prisvärd 59:- på Systembolaget

2. DOCG Ghemme, Torraccia Del Piantavigna, 2004 www.torracciadelpiantavigna.it

De röda vinerna inleddes med en Ghemme , inhandlad på plats i Alto Piemonte. Byn fick sin DOCG 1997 och vinet måste innehålla minst 75 % Nebbiolo och det ska lagras i minst 36 månader. Syrarikt, tanniner, kan få några år till.

3. DOCG Gattinara, Travaglini, Tre Vigne, 2005 www.travaglini.com

Grannbyn till Ghemme och lite mer känd. Ibland kallad lillebror till Barolo. DOCG sedan1990 och minst 90 % Nebbiolo. Minst 36 månaders lagring varav 24 mån på fat.

Vinet är inköpt på plats efter en mycket trevlig provning på vingården. Vinet är buteljerat på en mycket elegant flaska.

Mycket smakrikt med en härlig doft, bra syra, lång eftersmak, kan ligga flera år men är härligt redan nu.

4. DOCG Roero, Riserva 2007, Emanuela Rolfo, www.emanuelerolfo.it

Ett tämligen okänt område strax norr om Barbaresco. Vinet ska innehålla minst 95 % Nebbiolodruvor. Är lagrat minst 20 månader. Vi provade en Riserva och här ska lagringen vara minst 32 månader.

Vinet är inköpt hos Vinterroiristen www.terroiristen.dk en mycket spännande vinbar på Norrebro i Köpenhamn. En härlig Roero med mycket karaktär, jag är mycket förtjust i Roero.

5.  DOCG Barbaresco, 2008, Baricchi, www.cascinabaricci.com

Nu till den mycket vackra byn Barbaresco där man tillverkar helt underbara viner. Här gäller 100 % Nebbiolo med en lagring på minst 24 månader.

Vinet inhandlat av vår hovleverantör Carlo Merolli.

En härlig Barbaresco med lång härlig eftersmak, rundör och många smaker.

6. DOCG Barolo,  Sobrero, Pernanno Riserva 2003, www.sobrerofrancesco.it

Här har vi cyklat i den mycket hänförande men kuperade naturen. Otroligt vackert. Här gör man kanske ett av världens bästa viner Barolon. Det ska vara 100 % Nebbiolo. Lagring i minst38 månader varav 18 mån på fat och vad gäller Riserva 62 månader

Vid en av våra cykelturer inhandlades denna Riserva som kommer från den vackra byn Castellione de Falletto.

Tänk den har legat i 10 år, den kunde säkert ha legat ett par år till men den var härlig i mun och svalg med alla dess smaker och en doft som får sången att ljuda.

Gästerna blev helt sålda på Barolo och vi kom inte ifrån att öppna en ytterligare.

7 Duecorti Barolo 2005. Tenuta Costa WWW.teuntecosta.it

Ett vin som vännen Lars Borgvall och jag fick äran att presentera på Barolo and Friends i Köpenhamn häromåret. Den var också mycket bra men 2003:an vann.

8. Barbera d’Alba, Bricco Angelini, Gemma, 2007. www. gemmacantine.it

Barolon tog slut varvid vi även fick testa en Barbera’Alba. Vinet var helt annorlunda, det visste vi eftersom det är en helt annan druva som blir till bärigare, fruktigare viner men tyvärr intogs det i fel ordning. Vinet var lättillängligt men alltför fruktigt för att kunna möta upp mot Nebbiolovinerna. En annan gång får det bli en annan ordning.

Detta var den tredje delen av vårt vinprovningsprogram för våren 2013. Intresset har hittills varit stort och samliga deltagare har visat stort intresse och ställt många frågor som oftast kunnat besvaras. Nästa gång åker vi till Rhonedalen.

Dagen därpå och tillsammans med melodifestivalen öppnade vi en Ghemme, Ioppa, 1998, www.viniioppa.it inköpt i Piemontelåda från Carlo Merolli i Holte.

Ett fantastiskt gott vin. Nästan lite sherryaktigt, det varade läääänge Färgen djupt tegelfärgad. Fortfarande bra syra och mjuka runda tanniner. Mycket prisvärt.

Förresten det var nog rätt låt som vann.

Vilken vecka

Vilken vecka. I måndags var det sensorisk vinprovning på Campus Helsingborg. En mycket trevlig provning under ledning av Rickard Albin.

Onsdagen ägnades år ett studiebesök på Flädie Mat & Vingård där Murat Sofrakis ”Murre” tog emot oss och guidade oss runt på vingården.  Han började odla vin 2007 och gården består av 2 ha vinstockar. Vineriet var modernt och mycket snyggt. Ny press och nya cuvéer samt nya ekfat. Murre berättade att de nya faten kostade 9000:-/styck. Besöket avslutades med att vi fick prova gårdens vita Aniara 2010 gjort på druvan Solaris. Vinet var inte så dumt, det var friskt i såväl smak som doft med toner av citrus och lite fläder. Odlingen var otroligt välskött och vi får önska Murre lycka till med vinodlingen. Det ska bli spännande att se hur den svenska vintillverkningen utvecklas i framtiden.

Sedan blev det torsdag och då bar det iväg till Köpenhamn och den stora provningen av Sicilianska viner.

 

Provningen gick av stapeln på Radisson Blu Royal Hotel och arrangerades av De Danske Vinrejser i samarbete med Istituto Regionale Vine e Olii di Sicilia.  Det var andra gången jag bevistade detta intressanta arrangemang.  Vid ankomsten stod en färgrik och välsmakande lunch uppdukad. Gott så här innan vi gav oss på alla viner som bjöds ut. Vi startade dock med ett intressant föredrag av Thomas Ilkjaer under temat ”Siciliens divorsitet – fra Viogner till Perricone.

Vi fick prova ;

·      Castelluccimiano IGT Sicilia Cattaratto Shiara 2010

·      Cantine  Maurigi IGT Sicilia a Ombra Sauvignon blanc 2011

·      Cantine Settesoli IGT Fiano Inycon 2011, Chardonnay

·      Planeta IGT Caricante 2011

·      Benati DOC Etna Rosso Serra della Contessa 2004

·      Passopisciaro IGT, Nerello Mascalese, 2010

·      Caruso e Minimi IGT Sicilia Perricone 2010

·      Donnadicoppe IGP Syrah-Nero ’d Avoloa Nativo 2010

·      Spadafora IGT, Sole dei Padri 2007

·      Alanga DOP Marsala Sweet Garibaldi 2009

·      Limonio Lemon Liqueur.

Det var en trevlig provning med flera annorlunda viner.  Flera var besynnerliga med mycket starka dofter. En Sauvignon blanc som doftade blomsteräng men var söt o inte särskilt angenäm i smaken.

Av de vita var Cataratton bäst, smakrik men lite i varmaste laget. Vinet odlas på 900 -1000 meters höjd.

Passopisciaros Nerello Mascalese var lovande. Druvan Nerrello Mascalese är trevlig och upplevs som en blandning av Pinot noir och Nebbiolo. Lite väl mycket salmiak i eftersmaken drar dock ner helhetsintrycket. Syrahn från Spadafora var mäktig. Det märks att Syrah trivs i värmen på Sicilien.

Vi fortsatte sedan med själva producentprovningen. Särskilt intressant var Azienda Agricola Vasari. Vingården ligger längst upp i norr på Sicilien i Messina området. De producerade viner på den urgamla och lokala druvan Nocera. Inte alls dum, ett billigt  men ett gott bordsvin. Deras Nero dAvola 2008 var ett mycket bra vin och det ska vi passa på och återkomma till när vi kommer till Sicilien i april.

 

 Dagen i Köpenhamn avslutades med Den nye Teater och ”Love never dies” Sången var fenomenal men historien lite tröttande, tyvärr. Vi hängde dock med i danskan.

På lördagskvällen var det dags för vinprovning hos familjen Hassner. Förväntan var stor efter att vid tidigare tillfällen fått smaka gamla rariteter. Kvällen ägnades åt Bordeaux viner.
Vi provade;

1. Chateau d'Osmond, Cru Artisan, 2009, Cissac
2. Chateau Haut-Beausejour, 2009, Saint Estephe
3. Chateau Le Boscq, 2009, Saint Estephe
4. Chataeu de Pez, 2009, Saint Estephe
5. Chateau Paloumey,2009, Haut Medoc

 Till slut kom rariteten fram en Madeira, Bual 1964 från Henriques. Trots åldern var den frisk och god med brända toner. Fantastiskt med dessa rariteter.