Vinakademiets 10-års jubileum

I år är det 10 år sedan Vinakademiets sommelierutbildning startade i Köpenhamn under ledning av Thomas Ilkjaer. Det ska givetvis firas rejält med vinmässa, föreläsningar och en  fest på Hotel och Restaurangskolen i Köpenhamn. Jubileet var öppet för vinintresserade och alla gamla elever (Lars Peter) var särskilt inbjudna.

Dagen inleddes för vår del redan klockan 12,30. En bekant från vår Sicilienresa 2013 stod på scenen och pratade under rubriken ”In pursuit of the ultimate Etna wine”. Det var ingen mindre än, vingurun Frank Cornelissen, som gav sin syn på Etna-vinernas utveckling. När han flyttade till Sicilien 2001 fanns det 3-4 vinproducenter på Etna, nu finns ett 100-tal, de flesta kommer inte från Italien. Idag är marken på Etna mycket dyr att förvärva. Frank har idag 24 ha och han producerar naturvin efter sitt eget huvud. Han vill främst komma åt de olika nyanserna som finns i terroiren runt Etna, nyanserna i gamla respektive lite yngre stockar och olika odlingshöjd och väderstreck. Han menar att det är både farligt och spännande att producera vinet på det sätt som han gör. Farligt därför att det kan gå åt skogen men spännande att dofta och smaka utveckling. Frank C gillar expressivt vin, han buteljerar vinet när det är öppet och det är till för att drickas. Under föreläsningen fick vi prova 7 olika viner, de tre första var samma vin men från olika årgångar och de övriga var från druvor på speciella fält. Frank blandar sällan druvor från olika fält och huvuddruvan är Nerello Mascalese.

Då; maj 2013

Nu november 2017

     
    Contadino 1, 2003 VdT Rosso, i princip hans första vin, syrlig doft och syrlig ja sur smak, inget vidare.

2    Contadino 4, 2006 Sicilia Rosso, samma vin men nu har det utvecklats. 2006 var inget bra år men lärandet märks. Kraftigare och djupare smak, bra syra, relativt bra.

3    Contadino,   2016 Etna Rosso, samma vin 16 år av experimenterande och lärande. En aning oxiderat o pärligt, nja.

4    Munjebel CA 2016, Etna Rosso, Zottorinoto-Chiusa Spagnolo, fältet ligger på ca 460 m, druvorna planterade 1925 ca. Röda vinbär i doft och smak. Mineraligt, lakrits, vulkan, relativt bra.

5   Munjebel 2016 FM, Etna Rosso, Feudi di Mezzo Sottana, fältet ligger på ca 900 m, körsbär och eld i doften, körsbär, sten och eld i smaken. Djup lång eftersmak, ett bra vin.

6   Munjebel 2016 PA, Etna Rosso, Feudo di Mezzo – Porcaria, druvorna planterades på 50-talet på ca 600 m höjd. Här har vi en fältblandning där doften påminner om grönsaker, i smaken kan man urskilja anis, fänkål ett relativt bra vin.

7    Magma 2016, Terre Siciliane Rosso, Barbabecchi, Frank C:s prestigevin. Förnimbar bärdoft, dock mer mot umami, en stor smak som fyller munnen och som varar länge, ett bra vin.

Toppvinet Magma köpte vi för några år sedan i Danmark. Vi sparade flaskan några år men blev lite besvikna när vi till sist öppnade den och skulle njuta, ja det var bra men ingen höjdare, det kostade trots allt 1200 kronor

Det var en härlig provning och ett intressant föredrag och särskilt kul var det att återse Frank. Vi besökte honom och vingården 2013. Se reportage bloggen 2013 maj.

Efter ett par timmars paus fortsatte vi med “The world’s greatest dry rieslings tasted blind”  med Stephan Reinhardt, The Wine Advocate’s man i Tyskland, Österrike, Alsace, Loire och Champagne. Han ledsagade oss i en terroirduell mellan stora Rieslingviner från Tyskland, och Alsace. Stephan menade att det är stor skillnad på Riesling från Tyskland och Riesling från Alsace. Han menar tom att man behöver vänja sig av med det ena för att uppskatta det andra och det kan ta några dagar. En sak är dock säker, tyskarna gillar inte Alsaceriesling och Alsacarna gillar inte tyska riesling, ja inte är det långt emellan men så olika!

Under föredraget blindtestade vi nedanstående åtta viner. Det var en spännande provning och olikheterna framkom men vi behövde inte dagar för att uppskatta den ena eller andra,

1  2008 Alsace Riesling Clos Windsbuhl, Zind-Humbrecht, ett mycket smakrikt och fruktigt vin, mycket bra.

2   2008 Pfaltz Riesling Auslese Trocken ”R” Kallstädter Saumagen, ett mindre fruktigt men smakrikt och torrt vin, mycket bra.

3   2008 Franken Riesling Trocken ”R” Burgstädter, Centralgrafenberg, Weingut R Furst, fruktigt, någon sötma men torrt gott vin.

4  2008 Alsace, Grand Cru Hengst Riesling, Domaine Barmes-Buecher, här fann vi petroleum i doften, ett torrt och mycket bra vin.

5    2008 Alsace Riesling Grand Cru Kastelberg, Kreydenweiss, ett torrt men fruktigt och mycket gott vin

6   2008 Rheingau Riesling Rudesheimer Berg Rotland, Trocken, Leitz, ett friskt, torrt, något fruktigt, gott vin.

7  2008 Mosel Riesling Zeltinger Sonneuhr Auslese++, M.Molitor, ett fruktigt, torrt och läskande vin mycket gott.

8   2008 Alsace Grand Cru Schoenenbourg, Marcel Deiss, ett sötare vin än de övriga men med mycket egen karaktär, ett gott vin.

Slutsats; urvalet var exellent, samtliga viner var supergoda, de hade olika karaktär men vi håller nog med Stephan – Alsacevinerna är genomgående bättre. Vi kan också konstatera att vi i fortsättningen ska låta våra Riesling ligga till sig 8-10 år eller så får vi köpa äldre årgångar.

De tyska vinerna i kursiv stil.

Dagen avslutades med en härlig buffé från restaurang Nabo samt musikunderhållning med Terkel Nørgaard Trio. Vi tackar Vinakademiet för dagen samt för utbildningen och vad den  har genererat för oss.  Tack Thomas och övriga lärare.

Två vingårdsbesök – helt olika.

Domaine Fontedicto

Ännu en naturvingård, en av de äldsta i genren, Domaine Fontedicto, en gård på endast 4 hektar som drivs av Bernard och Cécile Belhassen

Gården ligger mellan Roujan och Caux strax utanför Pézenas.  Ett måstebesök enligt Julien Peyrat som vi besökte för någon vecka sedan.

Bernard växte upp i Tunisien men flyttade som barn till Frankrike. Han har alltid älskat landet och naturen och satte sig tidigt in i ekologin och naturens kretslopp. Under 80-talet blev han vinbonde och inspirerades av antroposofen Rudolf Steiners idéer. Det blev därför naturligt att odla biodynamiskt. Bernard var en av de första biodynamiska odlarna i området och har därför blivit mentor och inspiratör för många andra naturvinsbönder.

Bernard Belhassen vid gårdens kvarn

Vid besöket får vi en utförlig berättelse kring familjens livsstil. De försöker leva så nära naturen som möjligt, de har höns, hästar och hundar på gården. Arbetet i vinfälten bedrivs med hjälp av hästarna, således ingen traktor eller skördemaskin. Allt skördas för hand. Endast naturjäst används och han tillåter sig inga som helst tillsatser i vinet.

Familjen odlar och maler sitt eget mjöl som de sedan bakar och säljer på beställning och ibland även i Pezenas på lördagar.

Bernard odlar enbart de druvor som är typiska för området. Gården producerar totalt ca 12000 buteljer fördelade på ett vitt vin och fyra röda viner. Det mesta säljs snabbt slut mest på export och vid vårt besök fanns endast ett rött vin att avnjuta. Som väl är så finns vinet nära, det kan inhandlas i Danmark och det kan avnjutas bl.a på världsmästarrestaurangen Noma. Vi fick smaka det bästa (tror vi)

Promis 2009

En blandning av Carignan, Syrah, Grenache, Aramont. Ett underbart smakrikt vin. I doften körsbär med inslag av mörkare bär och kryddor. Smaken var djup och ljuvlig med sammetsfina tanniner. Kort sagt ett underbart vin, det bästa naturvin vi smakat. Någon i sällskapet tyckte t.o.m att det var det godaste vin som smakats. Trots ett något högt pris blev det inköp, vi vill ju gärna njuta vidare av vinet.

Gårdens viner kan inhandlas på Rosforth & Rosforth i Köpenhamn

Vi tackade Bernard för smakning och information och vi lär komma tillbaka till denna intressanta vingård. Vi ska prova brödet på lördag.

Chateau Viranel

Tillsammans med ett gäng från föreningen Scand’Oc besöktes Chateau Viranel. Gården ligger strax utanför Cessnon sur Orb och ligger inom appellationen Saint-Chinian. 

Gården har varit i familjens ägo sedan 1551 och som många andra gått från generation till generation. Nu drivs verksamheten av bröderna Arnaud och Nicolas Bergasse-Mihle. Gården består av 98 hektar mark. De har delat in vinerna i fyra klasser

    

Les Signatures,

Här smakade vi "V de Viranel", 60% Syrah och 40 % Grenache noir. Ett utmärkt bra vin som kommit med i ”Decanters 50 tops wins of the year”.

Tradition,

Inom denna grupp gör de ett Rouge, Rosé och Blanc. Särskilt det vita var spännande med en druvsammansättning av Grenache Blanc, Vermentino, Roussanne och Bourboulenc.

Trilogie

I denna grupp finns också Rouge, Rosé och Blanc. I Rougen var det en spännande druvsammansättning med i tredjedel av vardera Syrah, Cabernet Franc och Alicante Brouchet. Blanc bestod av 100% Viognier. Ett torrt och stringent vin.

Les Insolites.

Inom den fjärde gruppen med ovanliga druvor smakade vi Aromes Sauvages 2016 en 100 % Alicante Brouchet, Denna druva har vi aldrig smakat, den är omtalad men som sagt en nyhet. Druvan är mycket färgrik, blå men med rött druvkött. Kraftig och tanninrik. Kan säkert ligga några år. Den sägs passa till vildsvin. Vi får se. En låda köptes in. Tyvärr var vinet alltför kallt så det kom inte till sin rätt.

Det var två trevliga vingårdsbesök där gårdarna drivs på två helt olika sätt. Den ena stor med tillgång till all teknik och en liten där allt sker för hand.

Vinerna från Chateau Viranel kan köpas via www.lamaisonhansby.com

Oktoberäventyr

Åsa har fortsatt sin påbörjade konstnärskarriär genom att gå på kroki på tisdagarna. Hon tecknar smala, kraftiga nakna damer och herrar i olika ställningar. Resultatet ter sig tämligen lovande?!

Gästerna har avlöst varandra under oktober. Jättekul är det att visa upp vårt nya, lilla höghus. Våra vänner Ingrid o Lars var här några dagar, som vi ägnade åt bad, promenader, Champagne och Canastaspel. 

Tillsammans besökte vi vingården Gaujal de Saint Bon, Château de Pinet. Egentligen skulle vi till granngården men vi gick fel!

Gården omfattar 80 ha och har gått i arv från far till son sedan 1874. Numera styr kvinnorna gården med modern, Simonne Arnaud-Gaujal och hennes dotter Virginie Arnaud-Gaujal, som också är gårdens oenolog. De producerar några spännande Picpuoler. En traditionell, som vi köpte och två som fått ligga på barricer ett tag.  Mor i huset var en mycket god instruktör i konsten att prova Piqpuol. Vi doftade och snurrade kraftigt på glaset. Denna procedur skulle göras i fyra omgångar. I varje omgång förändrades doften. Den första präglades tydligt av Litchi,  den andra av päron, den tredje av grapefrukt som sen dröjde sig kvar tillsammans med honung och citrus. Först därefter fick vi lägga till smaken, spännande sätt att testa vin. Vi föredrar den friskare Picpoulen, åtminstone härifrån.

Vi hann med tvätten innan det var dags för Marianne och hennes dotter Hanna att komma ner på visit. Hanna bodde för tjugo år sedan i Paris och var då en fena på franska, det visade sig att det hängde kvar. Deras vistelse präglades av kultur. I Pezenas anordnas  årligen Lyrique de Pezenas med massor av konserter, och workshops för lovande operasångare under ledning av ungerska sångerskan Syliva Zass. Hon har sjungit på världens alla operascener och är numera bosatt i Pezenas.  Det är alltid spännande att besöka den offentliga workshopen. Eleverna får kämpa ordentligt för att Sylvia Sass ska bli nöjd.

Inte nog med detta, den 20-22 oktober arrangerades den skandinaviska konstrundan med de konstnärer som är bor i området. Nyheten för året var den samlingsutställning som anordnats i en av Pezenas vinaffärer/barer. Arrangemanget blev mycket lyckat. Vi trängdes tillsammans med 250 andra nyfikna, där vi med vin i handen kunde välja ut vilka vi ville se närmare på under dagarna tre. Vi besökte givetvis några av våra konstnärsvänner och naturligtvis blev det nya tavlor att hänga på någon av våra franska väggar.

Vi har sedan länge letat efter en speciell vingård i den närbelägna byn Paulhan. Det var vår son Ludvig, verksam i Köpenhamn, som uppmärksammade oss på gården. Ludvig gillar naturvin och hade fått vinet på en vinbar i den danska huvudstaden. Vi letade efter gården senast vi var i Frankrike, utan resultat men, skam den som ger sig. Häromdagen fick vi tag på honom, naturvinsbonden Julien Peyras i grannbyn Paulhan.

Det visade sig att Julien Peyras lilla cave ligger i ett villaområde. Marken han odlar  omfattar ca 8 hektar vilket räcker till en produktion av ca 20000 flaskor vin.  Han är som sagt naturvinsbonde och använder inga som helst tillsatser, inget svavel och bara naturjäst. Hela familjen hjälps åt men Juliens pappa är den ende som arbetar heltid i verksamheten. Själv har Julien ett halvtidsjobb. Gården producerar sex olika viner, ett vitt, ett rosé och fyra röda. Enbart lokala druvor används till vinerna. Vinerna exporteras i stort sett till hela värden. Det mesta var tyvärr slutsålt men vi provade de som fanns, ett vitt och ett rött:

Les Copains d'abord 2016: En blandning av Grenache blanche, Clariette och Roussane. Vinet har genomgått skalmaseration vilket märks på den guldgula färgen.

Vinet doftade till en början en aning av kattpiss men det avtog och en doft av honung och aprikos framträdde. Smaken var mycket fyllig och angenäm med honung och exotiska frukter.

Lo Tarral 2015: Består av 10% Grenache, 45% Carignan och 45% Syrah.  Namnet "Lo Tarral" betyder "nordanvind" på occitanska. Vinet var ännu alltför ungt men lovande med mycket tanniner och kraftig smak av mörka bär.

Julien berättade att han var orolig för årets produktion som på grund av den varma sommaren minskat betydligt. Julien är mycket engagerad i sin tillverkning och han tyckte absolut att vi skulle besöka hans läromästare och mentor Bernhard Belahssen på Domaine Fontedicto som ligger efter vår cykelväg mellan Caux och Fontés. Det kommer vi att göra innan hemfärden till Sverige.

Vinerna (samtliga) kan köpas hos Rosforth & Rosforth i Köpenhamn.

Vill ni kolla vidare på gården så besök hemsidan www.julienpeyras.com

Drömmen om B&B i södra Europa

För några veckor sedan ringde Lotta Thörn och ville ha hjälp med en vinprovning. Tyvärr blev det lite för snabbt och vi kunde inte. Lotta bjöd oss då att hälsa på i hennes och maken Gunnars B&B i den lilla byn Vieussan. Vi tog fasta på inbjudan och gjorde en utflykt till byn. Det tog oss ca 50 minuter att på slingriga vägar att ta oss dit.

Varför hade vi inte varit här förut? Trots att det var en grå dag med låga moln och rejäla regnskurar så var det bedårande. Den lilla byn klättrade på bergssidan och husen slingrade sig ut och in i varandra. Hela byn var som tagen ur en broschyr där inga ord behövs som lockelse.

Vi ska hälsa på hos Lotta och Gunnar Thörn från Gävle. Huset ligger mitt i byn, en smal gränd i en backe. Vi bjuds in i ett vackert kök, som gjort för gäster, ett inbjudande vardagsrum och förevisas tre mycket vackra chambres. Utsikten tar andan ur en, en dag som denna så tänk när solen strålar.

På frågan varför de hamnade i Vieussan berättade de om drömmen:

Allting började redan för 29 år sedan. Då de var unga och träffades av en tillfällighet i Verbier. Han var turist och hon jobbade på ett litet hotell. De blev ett par och började som många andra drömma om att öppna ett eget ställe i de italienska alperna. Det var innan Sverige hade gått med i EU.  Allt var krångligt och sen kom barnen och annat emellan. Tiderna förändrades, barnen flyttade hemifrån och drömmen började gry igen. Efter en semesterresa i Frankrike bestämde de sig för att förverkliga sina drömmar.

De sålde sitt egenbyggda hus och började leta efter drömhuset i södra Frankrike. Efter mycket letande hittade de hit till Vieussan och här köpte de och öppnade sitt B&B 2015. Maison Vieussan ligger mitt i en nationalpark i Languedoc. Runt omkring finns en makalös natur för rekreation. Tänk att ha 10 minuter till härliga bad i floden Orb eller ca 45 minuter till salta bad i Medelhavet. Tänk en naturskön, svettig klättring i bergen som avslutas med en femrätters med lokalt vin.

Ja så är det här; Både Lotta och Gunnar gillar att röra på sig, att vandra eller cykla tillhör vardagen men givetvis gillar de också god mat och dryck. Konceptet för Maison Vieussan bygger på deras intressen och det utbud som naturen och omgivningarna ger. Sedan de startade har de haft yogakurser, mat- och vinresor och veckor med fransk språkkurs.

Vi blev så sugna på naturen och rekommenderar verkligen en vistelse här. Vi hoppas på att kunna medverka vid kommande vinprovningar på pensionatet. Tack för att vi fick titta in till er och uppleva ett ögonblick i denna bedårande by.

Maison Vieussan . www.maison-vieussan.com

Husköp mm

Bråda dagar, onsdagen den 20 september besöker vi, tillsammans med Lena o Håkan Hedin, notarien i Pezenas för att göra upp husköpet. Kl 12.10 är vi husägare och firar med lunch. Nu gäller det att ta över el, vatten och skaffa internet. Elen kunde prata engelska, vattnet hade stängt för dagen, internetförsäljaren vi valde kunde endast franska. Vi får internet om en vecka eller två, hoppas allt funkar! vi tror!!

Under de följande dagarna har vi besökt IKEA i Montpellier, Castorama (grill), samt några s.k. Trocanter som är ett mellanting mellan antikhandel och loppis. Det vimlar av Trocanter, Brocanter(finare) och loppissar i våra trakter av Frankrike. Här finns allt och det går att göra fina fynd. Inget litet bokskåp men ett nyckelskåp, glaslampskärm och naturligtvis ett vinställ, totalt 10 Euro. Vi fortsätter jakten på nya fynd.

Vad gör vi annars om dagarna. LarsPeter har vunnit en bouletävling men spelar urusel golf. Åsa blev trea i bouletävlingen och spelar som vanligt bättre golf. Cykelturerna har blivit alltför få men vi kommer igen.

Torsdagen den 28/9 deltog vi i en guidad rundvandring i Montpellier. Mycket intressant. Självfallet avslutades dagen med ett besök på IKEA.

Fredagen den 29/9 var det dags för en tur till en avlägsen by Tour sur Orb och ett svenskägt B&B. Här spelade Mikael Rickfors (köpa vingar för pengarna) för en massa gästande svenskar. LarsPeter blev olyckligtvis översköljd av rödvin. (den nya fina skjortan). En olycka händer så lätt. I vilket fall var Rickfors väldigt bra och trots sina 70-år lät han som en pigg popslyngel.

Lördagen den 8/10 var det dags för vinprovning. Klockan 10 på morgonen infann Lars Peter sig på Yvonne Tenningers B&B, Belle Vue i Neffies där ett gäng tåliga Landskroniter slöt upp. De firade sin vinklubbs 20-års jubileum med en vinresa till Languedoc. De fick en genomgång av området Languedoc och dess viner. Mycket trevligt.

Samma dag avlöpte en av årets höjdare, Rotarys Ostronfest i Bouziges. Målet är att samla in pengar till cancerforskningen. Innan ätandet sätter igång lyssnar vi till några tal. En cancerprofessor från Montpellier berättade, att 1990 samlades för första gången, forskare från hela Europa, hos just hos denna ostronodlare, och dessa enades då om att samordna cancerforskningen. Varje år sedan dess samlas de som kan här för denna ostronfestival.

Festen var makalös med ostron, musslor, sardiner ost och korv. Ett minne för livet.

Idag den 9 oktober är det dags för årets höstantikmässa. Stadens centrum fylls av antikhandlare från när och fjärran. Besökarna är tusentals och fynd görs här och där. Vi köpte ett par handukshängare och ett staffli.

Detta är också dagen då Rasmus med Gina kommer hit från Norge. De fick nästan en värmechock. Hemma i Hemsedal hade det redan börjat snöa, här var det 26 grader och strålande sol.

Detta var en sammanfattning av den första tiden som fastighetsägare i Frankrike.

Pezenas 2017-09-15

Så blev de unga tu äntligen herr och fru! Bröllopsfesten som började i regn och slutade i sol var en härlig tillställning. Tisvidsleije på norra Själlands västra kust, visade flera ansikten men vädret lurade inte Fannys morbror som hade byggt upp en fantastisk byggnad av presenningar. Byggnaden liknade mest en kyrka. Brudparet skötte sig och åkte därefter på bröllopsresa till Bali.

Vi tog bilen och åkte till vårt nya (gamla) hus i Pezenas. Det regnade häftigt under hela bilresan. Söder om Lyon tittade solen äntligen fram mellan molnen och värmen steg, både ute och inombords.

Redan dagen efter ankomst tog vi oss ut till Domain de Brescou. Efter sedvanlig korvlunch var det dags, att tillsammans med vinbonden Arne Wennberg, prova årets vinskörd från faten.

Skörden inleddes ca 14 dagar tidigare än normalt och var nu, i mitten av september, redan avslutad. Den varma och torra sommaren har gjort att skördeuttaget minskat med ca 10 % jämfört med 2016.

Vi provade först Viognier, Chardonnay och det nya vinet Blanc. Samtliga kännetecknades av härliga friska syror. Blanc kändes torr och elegant.

Fleur de éte alltså rosévinet var fruktigt och just nu betydligt bättre än föregående år vid samma tidpunkt.

Därefter övergick vi till de röda vinerna. Merlot hade jäst klart, Mourverde och Cabernet Savignon hade precis satt igång att jäsa. I Grenachen pågick malolaktisk jäsning. Det är ju svårt att säga något om så färska viner men att döma av dagens doft och smak så verkar det lovande. Redan nu märks kraft och fyllighet.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen av Brescous viner 2017. Förhoppningsvis kan vi se fram emot det bästa året någonsin.

Naturvinsprovning 2017-09-02

Naturviner har blivit alltmer populära och särskilt i storstäder som Barcelona, Köpenhamn och Stockholm. Vi bor ju nära den danska huvudstaden och där finns en mängd restauranger som enbart har naturviner på sin vinlista samt många andra som har kompletterat sina listor med naturviner. 

Vi har testat en hel del av dessa viner men är fortfarande tveksamma till naturvinernas förträfflighet.

 
Skam den som ger sig, vi ville fortsätta att testa och bjöd därför in några vänner till en provning den 2 september. Tillsammans tänkte vi fördjupa våra kunskaper och testa våra smaklökar. Vi beställde en provningslåda från Vin & Natur i Malmö och  kompletterade med några viner som vi samlat på oss.

Vi startade med att fylla igen våra kunskapsluckor genom att gå igenom skillnaderna mellan konventionella viner, bio-viner eller ekologiska viner, biodynamiska viner, sustainable och naturvin. Efter denna påfyllnad övergick vi till provningen av för kvällen nio olika naturviner;

1.Les Deux Terres, Vin de blanc 2016, Ardeche, Frankrike

Vinet kommer från Villeneuve de Berg, Ardèche i nordvästra Rhône. Vinet görs på Grenache blanc och Ugni blanc. Vinet lagras på tank. Vinet är mycket ljust i färgen, man anar en strimma sprits det har en frisk fruktig doft med grapefrukt i eftersmaken. Relativt angenämt men tunt.

2.Vigna Vecchia 2016 Umbrien, Italien

Druvan är Trebbiano spoletino och kommer från Umbrien. Vinet jäses naturligt i öppen cementbehållare utan temperaturkontroll. Vinerna mognar sedan i glasfodrade cementtankar. Detta vita vin har en något guldigare färg, har en uns av honung och vanilj i doften och är smakrikt men förlorar sig snabbt.

3.Radikon, Chardonnay, Bianko Slatnik 2014, Venezia Giulia.

Förutom Chardonnay har vi i detta vin 20 % Tocai Friulano. Det jäser spontant helt utan tillsatser eller temperaturkontroll. Färgen är orange, i doften dominerar aprikos och mogna äpplen och i smaken framträder pomerans, aprikos och mogna äpplen. Vinet är mycket torrt och har en lång eftersmak. Vi var mycket oeniga om detta vins förträfflighet, några dissade det totalt medan någon tyckte det var någotsånär.

4. Susucaru 2016, Sicilien, Italien

Frank Cornelissen är belgaren som år 2000 bosatte sig på vulkanen Etna för att göra vin. Filosofin bakom Franks viner är att allt ska vara naturligt och ingenting ska läggas till eller tas bort. För några år sedan var vi på Sicilien och vi hade då tillfälle att få en presentation och provsmakning hos Frank. Provsmakningen ägde rum i hans hem i ett trångt vardagsrum medan presentationen gick av stapeln ute på vinfälten och i vinmakeriet, allt var en annorlunda och mäktig upplevelse. Det här rosévinet framställs på Nerello mascalese samt Malvasia, Moscadella och Catraratto och kan ses som ett lätt rödvin. Vinet doftar vinbär och lingon, smaken är tunn, vinbärssaft utan socker. Ingen vinnare, tyvärr.

 

5.Volapyk, Cuvee 31, 2015 Languedoc Frankrike

Dansken Kenneth Bellaire har designat vinet. ”Volapyk" betyder oförståeligt på danska. Druvorna är 60% Grenache, 20% Mourvèdre och 20% Carignan. Druvklasarna har genomgått kort maceration därav den ljusa färgen. Ett mycket märkligt vin. Druvsammansättningen precis som i vårt Languedoc men med helt annorlunda färg. Trots att druvorna mestadels kommer från Languedoc så smakar vinet Bourgogne och det utan en droppe Pinot Noir! Detta är ett intressant vin, med relativt stor smak, detta vill vi prova igen!

6.Vigneto Campanino, Rosso Campanino 2016

Rosso Campanino kommer från Umbrien och är gjort på Sangiovese som spontanjäst utan temperaturkontroll i cementtank. Ja visst är det Sangiovese men ack så tunt, nej ingen höjdare var vi alla överens om.

7.Domaine Gramenon, Poignee de Raisins, Rhone, Frankrike

Vinet kommer från södra Rhônedalen. Gården drivs efter biodynamiska principer och är certifierad av Demeter. Vinet är gjort på Grenache från unga vinstockar. Detta vin har en kraftig bärig ren doft och en angenäm smak där doft och smak hänger samman. Trevligt vin.

8.Bacina vino, 2015, Serbien

Här har vi våra kamraters första försök att göra ett naturvin, Bacina vino i Serbien. Här hittar vi druvorna Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc i lika stora delar, vilket ger ett kraftigt rött vin med en något oangenäm doft med stor rökighet. Efter ett antal varv i glaset framträder dock frukten. Vinet smakar mörka bär, lakrids och örter, ett riktigt bra försök.

9.Domain de Brescou, Le Comtoir 2013.

Vi har fått med oss någon flaska Le Comtoir från vingården i Frankrike. Här hittar vi 100 % Cabernet Sauvignon. Också detta är ett försök att framställa ett naturvin. Lars Peter har t.o.m varit med vid macerationen. Här hittar vi mörka bär, plommon och örter både i doft och smak, även detta får anses vara ett gott försök.

Sammanfattningsvis; spännande utan jubel. Vi har haft många provningar, ingen har någonsin spottat, inte heller ikväll men hos vissa fanns för mycket kvar i glasen. Vi får nog träna vidare för att om möjligt kunna uppskatta naturvinerna.

Vi var dock samtliga överens om att trenden har kommit för att stanna.

Vissa kan det mesta – en tusenkonstnär i Marseillan

Första gången vi träffade Janne var hemma hos några vänner i den lilla byn Marseillan i södra Frankrike. Vi konstaterade snabbt att vi nästan bor grannar i Helsingborg men ändå aldrig stött på varandra.
Våra vänners tillfälliga grannar, ett äldre par från New Zeeland kunde ge oss nyttiga tips inför de resor vi planerade till denna kontinent. Janne då, jo det visade sig att detta par arbetade med renovering av Jannes fallfärdiga hus, ett hus som ett år senare omvandlats till ett tjusigt B&B.
Vi fick väldigt många och bra tips inför vår stundande resa. Dessutom fick vi möjligheten att besöka och lära känna några gästvänliga släktingar till Janne på Nya Zeeland.

Historien tar sin början tidigt 2000-tal; Janne och hans kompis hade under många år enbart ägnat livet åt arbete, det var stora byggprojekt utomlands, oljeplattformar och delägare i Väla fotolabb, nu var det dags för lite ledighet. De bestämde sig för att cykla till Lissabon men när de kom till Normandie ångrade de sig, köpte en båt och påbörjade sin jorden runt-segling. Ingen av dem hade seglat men de läste, och lärde av praktiken. Året var 2002 och de var ute i tre år.

De gjorde diverse nedslag under trippen och i Nya Zeeland arbetade Janne en tid som kock. På restaurangen träffade han Anita som kom att bli hans fru och livskamrat. Seglingen finns dokumenterad i två böcker ”Segla med Albatross” och ”Brave or stupid”.

Efter hemkomsten återgick den ”gamle” elektrikern till byggsvängen men närde också en annan dröm, nåt eget i främmande land. Under en semestertripp till södra Frankrike föll Janne och Anita pladask för orten Marseillan och drömmen förverkligades. Huset köptes in och renoverades men projektet gav mersmak och ytterligare ett hus köptes in. Detta skulle bli Rue Galilee B&B.  När vi såg detta gamla byhus för första gången 2015 var det ett fallfärdigt ruckel.

Janne hade stora planer, många goda hjälpredor och en aldrig sinande energi att skapa sin dröm. Sommaren 2016 var huset helt förvandlat och portarna kunde öppnas för gäster. Rummen är döpta efter olika vingårdar. Särskilt glada blev vi när ett av rummen heter Domaine de Brescou.

Janne o Anita har bildat en Medlemsclub, vem  som helst kan bli medlem och delta i de arrangemang som ordnas tex fredagskaraoke med god mat och dryck, café mm. 

Hela familjen, vänner och släktingar från Sverige och Nya Zeeland hjälps åt med driften av B&B.
Vi kan starkt rekommendera en vistelse på Rue Galilee. www.ruegalilee.com, du blir inte besviken.

Öppen vinprovning på hotell Radison Blu i Helsingborg med svenska vingårdar, snarare skånskafredag den siste juni – - fredag den siste juni.

En ovanlig händelse för Sverige, kanske, men den 30 juni var det vinprovning på hotell Radisson Blu  i Helsingborg, en provning öppen för alla, med enbart svenska vinproducenter. Biljetter köptes i baren, 20 kr per biljett och sen var det bara att trängas bland alla intresserade gäster.

Totalt var 7 vingårdar representerade men ett spännande urval av skånska entusiaster fanns med. Vi presenterar samtliga och urvalet av de viner vi smakade.

Flyinge vingård omfattar 2,5 ha och presenterade tre olika viner samtliga med namnet Pegasus, troligen  för närheten till hästavel? Samtliga viner gjorda uteslutande på druvan Solaris. Originalet har legat på begagnade ekfat, Stål enbart på ståltank och Fat på nya ekfat.

Vi smakade Fat som fått lagring på ekfat i 8 månader.  Vinet hade en doft av bivax och citron och en frisk smak av äppelkart, citron och möjligen lite gräs. Det var angenäm syra och friskhet men priset 295 kr för 50 cl är i överkant.

Klagshamns vingård grundad 2001 omfattar 1,8 ha. Även här odlas mestadels den vita druvan Solaris men även Rondo och Cabernet Cortis för rosévinet.

På provningen presenterades två vita vinet, ett fatlagrat vid namn Incognito och ett ståltanklagrat Terra Scania.

Vi smakade Inkognito som fått 7 månader på franska ekfat. Här var det mycket krusbär i doften. Krusbäret slog igenom även i smaken men här fanns även äpplen och päron och fin friskhet, syra och fruktighet. Priset var även här för högt 300 kr för 50 cl flaskan men ett angenämt vin.

Frillestads vingård är en liten odling på 0,1 ha ca 800 plantor. De odlar som enda gård i Sverige druvan Johanniter som är en korsning av Pinot Gris och Riesling. De säljer sitt vin på 0,5 l flaskor till en kostnad av 130 kr flaskan. Till sin rosé använder de Rondo och Bolero.

Vi blev nyfikna på Johanniter som hade en doft av mycket ung Riesling. Vinet var mycket friskt med hög syra och en aning kartigt i smaken. Rosén hade en utpräglad koladoft som även gick igenom i smaken. Spännande viner som behöver tid att utvecklas.

Södåkra vingård på Kullahalvön har ca 1000 plantor fördelade på Solaris och  Cabernet Cortis. De erbjuder tre olika viner, torrt vitt vin Caprice och halvtorrt vitt vin Barcarolle samt ett rosévin, Rosanna.

Vi provade Caprice som var mycket friskt och gick mot Sauvignon Blanc med nässlor, gräs och krusbär men också en hel del kattpiss i både doft och smak, inte så angenämt, kostar 143 kr för en halv liter.

Arilds vingård är den största av de sju som var på plats. Den omfattar hela 20 ha vilket är stort med svenska mått mätt. På provningen presenterades en ren Solaris 2014 lagrad på ståltank.

Denna Solaris släpps i dagarna på Systembolaget men då årgång 2016. Till hösten släpps även en fatlagrad Solaris.

Vi blev smått imponerade av både doft och smak i det vin som serverades. Doften av smöriga nässlor och honung var angenäm och i smaken tillkom en härlig smak av augustipäron. Priset rimligt 149 kr för en helflaska. Vill ni överraska med svenskt vin så rekommenderas detta.

Sandhammarens vingård nere vid Ystad består av ca 1700 stockar fördelade på Rondo, Solaris och Cabernet Cortis.

Vi testade deras Rosé gjort på Rondo och Cabernet Cortis. Vinet föll oss inte alls i smaken, både doftar och smakar kemisal. Vi testade även deras vita Solarisvin. I både doft och smak fanns för mycket armsvett, smaken var väldigt torr men saknade syra.

Gullyckevin en gård vid Bäckaskog i Kristianstadstrakten. Gården skiljde ut sig eftersom de producerar en hel del äppelvin, förutom traditionellt vitt vin.

Vi smakade naturligtvis både äppelvin och vin gjort på Solaris. Vi måste säga att äppelmust eller cider är absolut att föredra om man ska ha en äppeldryck och det halvtorra vita vinet Oscar var inget som föll oss i smaken, fruktigt men saknade syra.

Sammanfattningsvis en mycket trevlig tillställning. Hade varit kul med större antal producenter men någonstans ska man börja. De svenska vinerna har utvecklats sedan vi provade dem för första gången vilket säkert är ca 10 år sedan. Prisnivån är fortfarande för hög, det finns så många andra goda vita viner runt 100-150 kr. Arilds vingård kan sin sak och levererar ett gott vin till rimligt pris.