Åter i Pezenas 2023

Väl tillbaka i Pezenas väntade dubbelfest. Två 70-åringar firar tillsammans och vi var inbjudna till Noilly Prat i Marseillan för festen. Oj, vad vi dansade nästan som i ungdomen.

Håkan och Janne 70 år 

Sista veckan i september väntade vi in vännerna från Sverige, Gun och Ingmar. En vecka är inte mycket när man vill visa allt som finns runtomkring. Vi tyckte vi fått till en välplanerad vecka men det märktes på slutet att tröttheten smög sig på och Ingmar protesterade genom att få feber. Innan dess hade vi avverkat strand och berg, stad och vingårdar och ett svårslaget äventyr på restaurangen Le Grand Buffé i Narbonne. Här fanns allt i det franska köket; all sorts skaldjur, fiskar, tournedos, anka, grodlår, komage, njurar och andra inälvor, korvar, skinkor, patéer, foie gras i olika former och desserter och sist men inte minst OSTEN, världens största ostbuffé enligt Guinness rekordbok. 52 Euro för utmärkt mat, fin service, vita dukar och kandelabrar och suverän stenkoll på buffén från personalens sida. Vinerna bjöds ut till priset på gårdarna, det var en stor upplevelse. Har ni vägarna förbi – beställ i god tid ca 4 månader – men åk hit.  Gun och Ingmars vecka avslutades med den stora ostronfesten som varje år anordnas av Rotary. Ett äventyr i sig!

 

Nu var vi inne i oktober, en oktober med strålande väder och med en mängd aktiviteter. Precis i början av månaden anordnade Scandoc en golftävling men tyvärr blev LarsPeter sjuk. Åsa representerade familjen och blev tvåa i damtävlingen, härligt.

 

Tiden sprang iväg och vi arbetade med den vinkurs vi utlovat i samband med vårt öppna hus inom Munskänkarna. Jättekul att 32 medlemmar anmält sig till de två dagar som vi skulle prata om Languedoc som vinområde. Kursen blev lyckad och avsnitt två kommer till våren den 9 och 10 april är vi inbokade.

 

Höstens antikmarknad avlöpte i underbart väder med mängder av besökare från Europas olika hörn. Även om vi inte skulle köpa något så är det en fröjd att gå omkring o kolla in alla, de delvis, spektakulära föremål som finns att inhandla. Det blev trots allt en liten grön urna.

En dag var det stor filminspelning i vår stad. Den gamla staden passade som hand i handsken till Greven i Montecristo, en nyinspelning med tunga namn. Vi försökte komma med som statister men tyvärr försent. Många ville och få fick men vi kom i alla fall med på bild!

 

Vi ska sälja vårt lilla fina hus i Pezenas, vår son Rasmus och hans Gina ska bosätta sig i Frankrike och börja sin resa på rue Raspail. Detta innebär att vi går igenom allt som finns i huset, vad vill vi ha? vad kan vi ta hem nu? och vad ska hända med resten? Det innebär besök hos notarien, besök av sotare, besök för husinspektion mm. Allt detta parat med golf, boule, caféträffar och umgänge med alla vänner vi har i närheten. Tyvärr hann vi inte använda cyklarna så mycket som vi tänkt men vi hade en härlig oktobermånad både vädermässigt och vänmässigt.

 

Några härliga vinminnen hann vi också med. Våra vänner Gunnar och Pia hade råkat ut för en helt osannolik historia. De har ett fint hus i centrala Pezenas med ett otroligt ståtligt garage. En dag när de hade öppnat portarna hade en fransman stannat och beundrat garaget. Han bjöds ner i den fantastiska vinkällaren med de uråldriga saltkaren och det ledde till en diskussion om vin. Hans fru var medlem i ett fint franskt vinsällskap och var innehavare av många mycket fina viner. Några dagar senare var Gunnar och Pia inbjudna till det franska paret för avsmakning av viner. Det slutade med att de fick med sig några öppnade flaskor hem. Till vår stora glädje valde de att dela dessa med oss. Glädjen blev ännu större när det visade sig att ett av vinerna kom från Domaine Peyre Rose i byn Saint-Pargoire. Här residerar och bestämmer Madame Marlène Soria. Fastighetsmäklare som omvandlat sig till världsberömd vinmakare. Efter flera svåra år kan hon nu ta ut höga priser för sitt vin. 

Domaine Peyre Rose 2005

Vi har länge försökt komma till gården för en provning men aldrig lyckats få tag på Marlène. Nu satt vi där med en flaska Clos Syrah Léone från 2005, det var andäktigt. Ur glasen spred sig en underbar doft av mörka bär och örter och smaken var så ren och balanserad att man nästan grät av lycka. Vilken kväll, tack Gunnar och Pia.

Vi kommer att fortsätta vår kamp att få till ett besök på gården och kanske få tag på en rosa kartong!

 

Precis innan vi packade för hemfärd hade vi, i Munskänkarnas regi, en mycket välbesökt och trevlig provning av söta viner från Frankrikes alla hörn. Vi hade i föreningen hittat ett sött litet slott centralt i Beziers som gav en fin inramning till provningen. 

Maison Julian

 De viner som provades var;

Languedoc:  Muscat de Frontignan 

Jurancon: La Cave d'Augustin Florent 

Bordeaux: Sauternes 

Loire: Moulin Touchais 

Alsace: Dive Riesling, Silberberg Vendanges Tardives, 2007 

Roussillon: Maury Grenat Mudigliza 

 

De sex vinerna representerade väl det franska söta landskapet. 

 

 

Dagen därpå dök Rasmus och Gina ner och det var dags för oss att packa och bege oss hemåt.

 

 

 

 

 

 

 

Höstturen till Frankrike

Bilen var packad. Rödby-Puttgarten bokat. Det gick geschwint på Autobahn och vi hamnade för vår första övernattning i Rudesheim. Efter incheckning spatserade vi till Weingut Georg Breuer.  Vi har ju varit här förr, vinerna går inte av för hackor och även om vi inte lider brist så blev det naturligtvis ett inköp av Riesling. Kvällen tillbringade vi på Georg Breuers restaurang, ett stort ställe som serverade god mat och gott vin utomhus. Till det hela spelades Umpa Umpa musik, han äger nog större delen av staden!  

  

Vi hade ingen brådska neråt så därför stannade vi till i Alsace. I Ribeauville finns vinfirman Trimbach.  Senast vi åkte förbi var det stängt men nu hade vi tur – och vilken provning vi fick. Vi smakade och spottade, trist för dessa ädla droppar. Till vår förvåning kunde vi konstatera att vinerna generellt var billigare på Systembolaget i Sverige. Detta gällde främst de dyrare alternativen. Guiden var också mycket förvånad. Men vilka viner!!!  VI GILLAR VERKLIGEN SYSTEMBOLAGET. Trots allt blev det inköp, allt finns ju inte att få i Sverige! 

 

Nästa stopp blev ett mycket speciellt hotell på Mont Roland utan för den franska staden Dole. Vi hade fått tipset av en fransk vän. På knallen fanns det inte mycket mer än hotellet och en kyrkoanläggning som svenskarna hade bränt ner under 30-åriga kriget. Ja, det var givetvis restaurerat och användes idag som någon form av rehabiliterings anläggning. Här fanns också mängder av vandringsleder både äldre och nyanlagda. Den gamla romerska vägen Via Dolmitia gick alldeles i krokarna. Hotellet som liknade ett tyrolerhus var trevligt och restaurangen bjöd god mat. 

Hösten i Pezenas.

 

Hemma kanske vi talar om höst i september men i Frankrike är det full sommar. Hela september hade vi minst 30 grader om dagarna och i Medelhavet har vi tagit underbara bad. De ljumma kvällar vi varit hemma har vi tillbringat på terrassen i månljus.

 

Byfester är alltid trevliga inslag i vårt Franska liv. Då går alla man ur huse, det bjuds fantastisk musik, det bjuds mat och dryck i massor till en billig peng. Ja, alla sitter vid långa bord tillsammans, det pratas många språk och det dansas. I år stod Puissalicon för den första festen. Håkan och Lena, slottsägarna , bjöd till förfest och därefter sällade vi oss till alla andra festande. 

Vilken kväll!

 

Vi varvar golf, med boule, besök hos vänner med egna bjudningar och planeringen inför Munskänkarnas öppna Hus den 13 september. Så lyckad tillställning där vi värvade 16 nya medlemmar.

Vi brukar passa på att göra resor i närområdet och denna gång var det

Korsikas tur att få ett besök. Detta var noga planerat tillsammans med våra grannar och vänner, Anders och Eva i Helsingborg. Vi körde till Marseille och tog båten till Bastia och där hämtade vi vännerna på flygplatsen. Det bar sedan iväg till St Florent där vi bokat tre nätter.

Vi har besökt Korsika tidigare och är mycket förtjusta i ön. Landskapet är, på de flesta ställen, mycket vackert. Det är slingrande smala vägar som går upp och ned, det är kurvigt, stupigt och överraskande. Det är ömsom kritvita stränder nedanför stupande berg, ömsom svarta lavastränder. Ön bjuder god mat och vinerna är inte heller de fy skam. Det var dock 15 år sedan sist!

 

St Florent var ingen storslagen by men det fanns gott om restauranger och goda möjligheter att nå underbara stränder. Vi roade oss med båtturer till och från vita stränder, bad, långpromenader och god mat. Givetvis tog en biltur på fingret, den nordligaste delen av Korsika. Efter tre nätter flyttade vi bopålarna till ett ställe utanför Propriano. Härifrån besökte vi bla Bonifacio och ett otal stränder. Vilken genomtrevlig resa vi hade tillsammans med vårt härliga resesällskap.

  

Hur var sommaren 2023 ?

Vi kom hem i början av juni, här fortsatte det fina vädret och det innebar härliga morgonbad i Öresund.  Vårt äldsta barnbarn fyllde hela fem år i juni och det firades med en ståtlig Pokemontårta. 

Harry 5 år

Midsommarafton firades i ett härligt, soligt Brantevik med god mat och goda vänner. När juli närmade sig såg vi också de första molnen och kände de första regndropparna. 

Midsommar afton

Trots detta åkte vi till Skånes djurpark med våra godingar Harry och Theo. Det måste ha varit vilodag för djuren eftersom de flesta lyste med sin frånvaro, trots lock o pock. Barnen njöt av att få köra traktor och att vandra genom Dinosaurielandet, att äta matsäck o glass och att bara springa runt.  Vi var helt slut när vi kom hem!

 

De senaste åren har vi njutit Köpenhamn några dagar när Ludvig med familj är iväg på semester. Vi axlar då våra cyklar och beger oss till den danska huvudstaden, lånar lägenheten på Istedgade och cyklar omkring i staden. Detta året fick vi sällskap av våra vänner från Falkenberg, Tomas och Agneta. Vi tog oss runt till nya spännande upptäckter och besökte goa ställen med mat och dryck. Dyrt men trevligt.

 

Fanny har tagit körkort i vår och äntligen uppenbarade sig ett enkelt sätt för vår danska familj att besöka vår norska i Sandefjord, de lånade vår bil! Vi tog tillsammans färjan från Köpenhamn till Oslo. Vi stannande i Oslo och övriga ressällskapet tog bilen till Sandefjord. Vi hade en härlig dag på Munchmuséet. Det är en fantastisk byggnad men ack så många konstverk det känns som man blir överfallen. Dessa nya kvarter med och runt museet gör Oslo till en modern storstad, makalös spännande arkitektur och påkostat. Innan det var dags att äntra båten tillbaka hann vi med några timmars samvaro med Ginas föräldrar Janne och Tor, trevligt!

 

Ja tyvärr fortsatte juli sin blöta inledning. Vi hade bokat in oss på konsert med Håkan Hellström och givetvis blev det spöregn. Vi åt picknick under våra regnponchos. Vinet blandades med vatten och det var rätt ruggigt. Men sen började konserten och plötsligt upphörde regnet och Håkan var på spelhumör, publiken på sånghumör så det blev som vi hoppats, en härlig kväll!

 

Vi längtade en smula tillbaka till Frankrike så vi bokade en flygresa från Köpenhamn till Montpellier för att njuta i huset en vecka. Vi hann knappt ner förrän festandet startade. Då är det inte individuellt festande utan byfester. Det var Brassucade( grillade musslor) med dans och bydjur( låtsashäst) i Alignan de-vent, fest i Beziers, hemma hos Michelle och ett besök med lunch på vingård innan veckan var till enda och vi nöjda och glada flög tillbaka till nordligare trakter.

 

Redan förra året hade vi tänkt göra en rundtur i Bohuslän. Det blev dock inte av. Nu var det dags. Vi skulle hälsa på Rasmus och Gina i Sandefjord och vi skulle på ett sen länge inbokat matlag i Hamburgsund. Vi stannade till utanför Uddevalla eller snarare Lysekil och hälsade på våra vänner Gun och Ingmar. De har sedan många år sitt sommarviste här eller där! Det blev en härlig dag med bad, promenader, god mat och lekar innan det var dags för oss att dra vidare.

 

I Sandefjord mötte vidare Rasmus och Gina upp. Mellan regnskurarna målade de om sitt hus. Här fick vi årets överraskning - de tänkte sälja sitt fina hus och söka andra utmaningar. Här går det undan två veckor senare var huset sålt och de var på väg att flytta ut och magasinera sina saker. Kanske tänkte de bli fransmän?!

 

Med huvudet fullt av omvälvande tankar tog vi oss till Hamburgsund och väntande matlagsdagar. I Hamburgsund regerar Thomas och Helen. Här möter vi upp med dem samt Claes och Lottie och Håkan och Lena. Efter en lätt läcker lunch påbörjar vi sedan matlagningsäventyret. Dessa tillställningar är ett stort nöje alltid med mycket god mat med tillhörande goda viner, så även denna gång. Nästa gång är det vår tur att arrangera tillställningen i Helsingborg.

Pakademin

 

Hemma väntade barnbarnen på att få några dagar i Sverige tillsammans med farmor och farfar. Det blev tre fina dagar innan vi lämnade tillbaka dem till föräldrarna i samband med födelsedagsfirande. Ludvig hade ordnat brunch på ett osannolikt ställe på Vesterbro och därefter bjöd Fanny in till konstutställningen Enter Art Fair.

 

Många har klagat på sommaren 2023 men vi tycker nog att vädret varit nordiskt, blandat med härliga morgonbad. Det är ju för det mesta fint när man har möjlighet att träffa goda vänner.

 

Sen var det åter dags att ta höstturen till Frankrike.