tisdag 17 juni 2014

Pezenas 15 maj - 17 juni 2014

Den 15 maj körde vi hemifrån o hamnade vid sjutiden i Belfort där vi tog in på ett hotell mitt emot stationen. Belfort var dött denna söndagskväll men vi hittade en restaurang vid floden som serverade en god tarte flambé.
Måndag morgon bär det iväg till Juradistriktet och Poligny , den lilla staden med det stora mejeriet för den goda Comtéosten . Under degustationen bjöds vi stora fina bitar av olika lagringskvalitet och resultatet blev två stora bitar av lagringen 24-30 månader,mmm.
Vi körde därefter till den lilla byn Pupillin för att inhandla vårt favorit-juravin hos Philippe Bonard. Den lilla staden Arbois bjöd också på fin degustation på vinhuset Tissot. Det blev en hel del vin både här o där, detta ska vi ta med hem för vinterdagar att minnas Frankrike.
Vi anlände till Pezenas den 17 maj för att invänta besök av Rasmus och Gina. Vädret såg inte lovande ut! Dessa norrbaggar längtar efter sol och värme och så får de fyra dagar med regn, moln och 17 grader. Vi led med dem men de verkade ta det med ro!
På onsdagen anlände Lars och Ingrid våra kära klubbkamrater i HCCS. Vädret bättrade sig under helgen så det blev dopp i medelhavet och inmundigande av ostron o diverse annat.
Rasmus och Gina har sedan hemkomsten till Hemsedal haft en riktig värmebölja med upp till 25 grader, de tog igen allt på hemmaplan men vi hoppas att de kommer tillbaka – det är ju ändå sol för det mesta här i söder!
Lars och Ingrid hade både tur och otur. De fick aldrig se sitt bagage i Frankrike vilket gjorde att de fick inhandla diverse töj – resväskan stannade i London så den återbördades på hemvägen, nu finns både gammal och ny garderob.
Givetvis bevistades några vingårdar tillsammans med våra gäster. Brescou var det givna besöket för samtliga. Rasmus och Gina hade varit där förut, så för dem var det ett kärt återseende. Arne bjöd på lunch och trevlig samvaro. Lars och Ingrid bjöds på rundvandring och avsmakning.
HCCS genomförde också ett besök på Paul Mas. Vi fick ett fint mottagande, en trevlig information, restaurangvisning och degustation som slutade med vissa inköp för oss alla.

Figueres och Barcelona

Tisdagen den 3 juni åkte vi iväg för en liten semester i semestern, denna gången till Dalimuseet i Figueres  samt till Barcelona. Museet var spännande, roligt, upplevelserikt och något utöver det vanliga.



I Barcelona bor vi på en av höjderna med underbar utsikt över hela stan. En bit att gå men värt det! I HD hade vi läst om och fått adressen av HD’s utmärkte vinjournalist Magnus Ericsson till Bar Brutale som är en vinbar för naturviner på Carrera Princessa 14. Vi hittar givetvis dit och provar några spanska samt ett georgisk naturvin men ingen av oss tycker de är värda sitt pris. Naturviner är tyvärr ofta överreklamerade.
Vinprovning i Barcelona på Torres vinbar på Gracia. Utmärkta viner, givetvis egen betalning, Fransola en vit dröm som består av Sauvignon blanc och Parcellada, Perpetual, en blandning av Grenache och Cargignan och Salmos, Grenache och Cargignan men också lite Syrah, Mas la Plana, Cabernet Sauvignon, 18 månader på fransk ek samt en Chardonnay, Milmanda som fått 12 månader på ek, utmärkta alla, Torres kan och lever upp till sitt rykte.



Efter några fina dagar i Barcelona gör vi under fredagen så en resa till det lilla vindistiktet Priorat ca 10 mil söder om Barcelona. Naturen är spektakulär, lite som Duorodalen men utan flod. Vinet odlas på terrasser i höglänt terräng. Priorat har upptäckts som utmärkt odlingsområde de senaste 20 åren och vi besöker just Torres anläggning i El Llobo. Här tillverkas två av de viner vi smakat på vinbaren, Salmos och Perpetuel.


 


 Vi får en ingående visning och information av fält, plockning, tillverkning, jäsning, pressning och allt som hör tillverkning av utmärkta viner till. Vår ciceron Josep Almirall Garcia lägger mycket möda på vårt besök och vi är mycket nöjda. Det visar sig att Salmos och Fransola prismässigt ligger som i Sverige men på Perpetual gör man rena vinsten på Systembolaget, vi slår till med Salmos och Fransola, ett mycket lärorikt och spännande vingårdsbesök.

Väl hemma i Pezenas igen blir det en lång och härlig cykeltur kring det vackra Massif de la Clape med sina sluttningar ner i medelhavet till badorterna Narbonne Plage och St Pierre la Mer. Ett måste, när vi passerade Chateau de la Negly, var ett besök, trots svettiga av cykelturen. Vingården har Lp tidigare besökt efter rekommendationer av Håkan Nilsson. Vi provade denna gång deras röda viner i form av La Cote, Les Grés och La Falaise. Goda o bra viner men något dyra (8,80-17 euro). Förvisso smakade vi inte gårdens prestigeviner L’Ancely, La Porte du Ciel och Le clos des Truffiers som var på tok för dyra (52-92 euro). Vår bedömning kvarstår dock.
Idag är det den 10/6 och värmen närmade sig 40 grader. Vi orkade inte göra så mycket, men det blev en del spännande läsning och ett besök på vingården Seigneurie de Peyrat just utanför Pezenas samt des Caves Moliere i Pezenas.

Seigneurie de Peyrat
Lp hade besökt vingården tidigare och var inte så positiv till vinerna. Besöket idag visade sig mycket intressant. Vår ciceron var trevlig, pratade engelska och visade runt på egendomen.  Egendomen hade tillhört en nobel familj som en gång bodde inne i Pezenas där turistbyrån idag ligger. Egendomen är enorm med eget kapell, stora salar, caves under markytan mm. Gården omfattar 120 ha och man använder cementtankar till de röda druvorna. Den egna produktionen rymde 200 000 flaskor, resten säljs till kooperativt.

Lp och vår ciceron på Peyrat
Efter rundvandring och information smakade vi av samtliga viner, tre vita, tre röda och ett rosé. Vinerna får betraktas som dagliga bordsviner utan större sensationer.

Vi bor ju i Pezenas så vi måste ju besöka caves de Moliere, sammanslagning av cooperativet i Caux och cooperativet i Pezenas och omfattar totalt 820 ha och har 200 medlemmar. De gör verkligen reklam för Moliere med vackra flaskor, etiketter och vinnamn döpta efter hans verk, tex Marquise de Parc, Prince Conti och Dom Juan, alla röda och eldiga. Givetvis de lokala druvorna Syrah och Grenache i olika blandningar. De vackra flaskorna i sig lockade till köp.

Nu åker vi hem till Sverige igen för att fira midsommar eller på franska  fêteent la Saint-Jean.


Barolo and Friends Event 2014

Den 6 juni var det dags för årets Barolo and Friends Event 2014 i Köpenhamn. Jag tror att Ulrik och Jens arrangerade, det utmärkta eventet för fjärde gången. Tyvärr kunde jag själv inte närvara på grund av min vistelse i Languedoc. Istället bevakade (tura)vännen Anders Varenius arrangemanget och jag publicerar hans utmärkta provningskommentarer.

Det fungerade alldeles utmärkt och jag fanns med på listan som representant för ditt bolag. Jag var vid Börsen kl 10, men exposén var inte riktigt klar så man fick vänta till 10.20 då jag och ett tjugotal andra personer - 95% män - gick in i lokalen. Det var inte kö utan man kunde i lugn och ro konversera lite  på italienska och smaka både vita och röda viner och sedan spotta. Jag testade väl ett 30-tal olika Barolo, där jag frapperades av den stora skillnaden i smak. Jag tycker om  den höga tanninhalten, men utvecklingen verkar vara att man gör viner som  snabbare tappar en del av det typiska. Så var exempelvis en Barolo från single vineyard 5-6 år gammalt mjukt och runt och angenämt, men utan barolotuffheten Det var Bricco Roccho, Cercetto. De två bästa var två Barolo från 2010 Sylla Sebaste  resp Sukula (Meriame). Sukula producerar inte mer än 4000 flaskor per år och söker en importör . Roero, Nebbiolo d´Alba var bra.

Precis som du sade var Seminariet en höjdare. Det leddes av vicepresidenten i Vini del Piemonte, Strada del Barolo och hade som tema andra druvor än de mest välbekanta från området. Seminariet varade 1 1/2 tim och behandlade 8 viner.
  1. Nascetta-druvan. En gammal varietet > 200 år. Ett vitt vin, med mycket aromatisk och blommig doft av hög intensitet, nästan lite av arabiska parfymer. Det kommer från Novello i västra Piemonte och det finns 8-10 tillverkare. Plantan växer vertikalt och är därför lätt att sköta, men avkasningen är mycket liten. Frisk och bra syra balanserade blommigheten i vinet som skall drickas ungt eller högst 3-4 år gammalt.
  2. Arneis. En ny druva som kom på 1990-talet. Det är den vitvinsdruva som är viktigast efter Gavi. Den växer snabbt och är från Roeroområdet, faktiskt norr om Piemonte. Vinet var inte så rikt och intensivt som Nascetta, men mycket mer finstämt, med en lång diskret smak med viss sötma som balanseras av en delikat syra.
  3. Pelaverga ger ett rött vin som är ljust till färgen, men med en typisk pepprighet i smak och doft. (Verduno Pelaverga från Poderi Rossi 2013)
  4. Pelaverga. Ännu ljusare och kan nästan likna ett rosévin till utseendet, men inte alls till karaktären. Kryddigheten ökar med åldern men man bör spara det  högst 2-3 år.  Det är gjort för lokal konsumtion och har en hög komplexitet i smaken med mycket tanniner men låg syra. Bäst drickes det kl 17 i skuggan tillsammans med Salame eller andra charkuterier, menade provledaren (Verduno Palaverga Cantine Terre del Barolo)
  5. Barbera d´Alba Supriore 2011 Rizieri. Detta var förr vardagsvinet i Piemonte och Barolo förbehölls festdagar. Barberan odlades förr extremt med tanke på kvantitet och inte kvalitet, men sedan 1960 pågår ett kvalitetsarbete men förr hade man några plantor hemma i trädgården och gjorde vin för hushållets bruk. Plantan är fertil och tålig och är inte alls så beroende av korrekt beskärning. För att öka kvaliteten gör man en green harvest men syran är inte så hög - var högre förr - och tanniner saknas nästan helt Smaken  ger en fruktig, silkig känsla. Bra till pasta, antipasti, ravioli.
  6. Ruché  di Castagnolo Monferraro 2013 Crivelli. Växer norr om Asti och har en rosendoft, lite niveaartad tyckte jag, inte alls någon stor kropp. Lättdrucket.
  7.  och  8. Här kom vi fram till två Baroloviner från 2010. Förr användes Dolcettodruvan till vardagsvinerna och Nabbiolo/Barolo var för festliga tillfällen. Man hade ofta en lång maceration 3-6 veckor och fick mycket höga tanninhalter och vinerna blev drickbara först efter 6-7 år. Produktion ca 40 hl/har eller mindre. Den finns i många varianter och är utomordentligt beroende av jordmån och klimatet på just den platsen där den växer. Man kan säga att det finns 1000-tals olika Barolo. Modernare Barolo åldras snabbare och tanninerna kommer från druvskalen nu för tiden, men förr var det mycket från kärnorna genom den långa macerationen  och skörden sker sent, vanligen efter den 20/10. Det är stor skillnad mellan åren och 2010 gav bra viner. En yngre Barolo passar till lamm och gris med sina kraftiga tanniner, efter 30-40 år kan de ha utvecklats utmärkt, men passar inte till mat pga uttalad kryddighet i smaken. Stor skillnad mellan olika klimat, soltimmar, nederbörd, temperatur.
  8. Single vineyard varierar: kan vara bäst, men också sämst. I vanliga fall blandar odlaren mellan olioka delar.
Efter Seminariet smakade jag ett par viner till, men hjärnan var full av intryck så jag gav mig hemåt vid 14-tiden. Jag var mycket noga med att bevara min nykterhet för att kunna smaka vinerna.
Tack för denna trevliga attraktion!

Anders