Sydafrika januari 2018

Kapstaden med omnejd

Äntligen reser vi ifrån kyla och regn till ett sommarland i Syd, ja faktiskt rakt ner i sydlig riktning så långt vi kan komma utan att åter möta kylan. Vi mellanlandar i London, enbart för att byta flyg. Natten spenderar vi i fyrsäte med kompressionsbyxor och kompressionsstrumpor som extrahud kring benen. Det är trångt men det går hyggligt och tidig morgon åker shortsen på och värmen smeker kropp och själ.

De första fyra dagarna och nätterna ska vi spendera runt och i Kapstaden. Det är 10 år sedan vi senast såg vyn med Tablemountin och de Tolv apostlarna samt kände havsvindarna från Atlantens kyliga vatten i Camps Bay.

Vi tar in på Fulhams lodge, en bit upp i backen med fantastisk utsikt över ett böljande hav. Vi har bestämt träff här – goda vänner från Helsingborg. Göran och Nilla avslutar sin tvåmånadersvistelse tillsammans med oss i Kapstaden. Det första vi möts av är vattenbristen. Det har inte regnat på hela hösten och vattenreserven är snart helt tömd på vatten. Vi uppmanas att inte spola, ta hand om vattnet när vi duschar och snåla allt vi kan. Om 100 dagar tar vattnet slut. Om regnet uteblir, det är ett skrämmande scenario. Vi gör allt vi kan.

Trots en viss smygande trötthet blir det ett härligt bad i den blåa men kyliga Atlanten och en kväll med alltför stora steaks.

Dag två ägnas helt åt Waterfront och det nyöppnade museet Zeitz MOCAA som är inrymt i en gammal silo i hamnen. Bara byggnaden som sådan är värt inträdet, grå skalad cement och svarta trappor till evigheten. Museet rymmer både temporära och permanenta utställningar och alla våningar har sitt tema. Det är allt från fantastiska fotografier eller collagefotografier till målningar, tryck och skulpturer. De som verkligen berör och tar plats i sinnet är ett antal fantastiska fotografier med tema makt, slav, herre och undersåte.

Alltid rena fönster

Dag tre åker vi iväg till Robben island. Förra gången vi besökte Kapstaden kom vi aldrig med men nu hade vi varit förutseende och bokat hemifrån. Havet låg blankt och solen strålade och när vi närmade oss ön blev vi välkomnande av ett stort antal glada och lekfulla delfiner som defilerade vid båten.

Ön är karg och torr, fångvegitation skulle vi kalla växtligheten. Fula byggnader, förfall, depression. Ön har använts som fängelse sedan 1600-talet och även som deportationsort för spetälska. I samband med att Nelson Mandela frigavs och aparthaid avskaffades så stängdes ön och omvandlades till museum. Det bestående minnet är, förutom den deprimerande omgivningen, fångarnas celler och fångarnas arbetsplats på ön. I 18-20 år låg fångarna på en bastmatta på cementgolv med endast en filt i en cell på 3 kvadratmeter. De arbetade på dagarna med att bryta sandsten i ett stenbrott där solen stekte dem i huvudet och i ögonen och de fick varken ha solglasögon eller huvudbonad. Hur kunde många av dem agitera för icke våld, tålamod och samarbete!?

Vi var tagna men hungern tryckte på och kvällen var bokad(  hemifrån) på Pot Luck Club, lillasyster till Test Kitchen som är en av världens bästa. Stället i sig ligger i en gammal fabrik i distriktet Woodstock, ett nergånget men coming distrikt i staden. Det var smårätter att dela och för fyra gällde mellan 12-16 serveringar. Vi tog 13. Det var lite kladdigt att dela, vissa smakade gudomligt medan andra inte levde upp till förväntningarna. Allt hade tjänat på att serveras till var och en. Det var ett kul ställe, hög ljudnivå, tyvärr utspillt vin i delningsbestyren men klart godkänt.

Dag fyra, idag åker Göran och Nilla vidare till Pretoria och hem. Det stormar för fullt, ja det har det gjort varje kväll men natten har lugnat ner vädergudarna. Så icke denna natt, det stormar vidare och t.o.m. vägen över berget är avstängd pga väderleksförhållandena. Vi ska till Boulders beach och pingvinerna så det gäller att hitta andra vägar. Underbar dag tillsammans med pingviner i mängder på den enastående stranden. Det blev fina kort och bad med pingviner i sol o storm. Imorgon lämnar vi Kapstaden och stormen bakom oss och far vidare till Tulbagh i Swartland, nu tar vinmarkerna vid.

Vi kommer att följa vattenförhållandena med stort intresse, i Kapstaden hoppas man i alla fall på många dagars regn.