Gambero Rosso i Köpenhamn

Gambero Rosso i Köpenhamn

Gambero Rosso, den världberömda italienska vinguiden och dess Vini d’Italia tour 2013, gästade den 17 januari, Köpenhamn och Moltkes Palæ. Vinguiden ges nu ut för 26:e gången. Arrangemanget presenterade ett rikt urval av producenter från Gambero Rossos kalender. Var för sig representerade de olika delar i Italien. Totalt deltog ett 40-tal producenter. Allt från Alto Adige i norr till Sicilien i söder.

Vännen Lars och jag fick möjlighet att bevista arrangemanget tillsammans med branschfolk från hela Danmark. Även en del svenskar var inbjudna. Vis av besöken på likande arrangemang hade vi bestämt oss för att fokusera på vissa områden och det blev Sicilien, Marche och Puglia. När vi väl kommit igång fortsatte vi med Toscana, Piemonte, Veneto och Alto Adige. Ja, i princip hela Italien.

Från Marche provade vi:

Fosso dei Ronchi www.fossodeironchi.it

En vingård som framförallt producerar Pinot Nero

·            Costa del Picchio Pinot Nero 2008

Vi tyckte att vinet var alltför fruktigt och dessutom upplevde vi det som platt.

Garofoli www.garofolivin.it

·      Grosso Agontano

!00% Montepuliciano. 18 månader på barriquer och därefter 12 månader på flaska. Ett kraftigt och inte alls tokigt vin. Passar utmärkt till grillat.

Montecappone, www.montecappone.it

·      Rosso Piceno.

Sangiovese och Montepuliciano. Djupröd färg. Lätta runda tanniner men likväl fruktigt.

Sicilien,

d´alessandro 

d´alessandro. www.dalmin.it

Vingården ligger på den södra delen av Sicilien. Lär ligga mycket vackert. Kan bli ett besök där i början av maj.

·      Nero d’Avola Syrah ’08

·      Nero d’Avola ’10

    Mycket kraftiga och fruktrika viner. Goda, men Nero d´Avola tillhör inte mina favoriter.

Vi fortsatte vår provning av viner från samtliga delar av Italien och  försökte oss på att ta fram de tre bästa producenterna.

Som nummer 1 fastnade vi för;

Cantina di Mogoro. Vingården ligger mitt på Sardinien. Vi smakade tre röda viner och fastnade för:

·      Tiernu – 100% Bovale. Mycket röda bär, körsbär och torkad frukt. Mjuka fina tannier. Drickvänligt vin som även passar till pizza och ost mm.

Samtliga smakade viner var väldigt tilltalande.

Nummer 2. Speri www.speri.com från Veneto. De producerar Valpolicella classico, Ripasso, Riciato och en helt underbart god Amarone.  En raffinerad doft med en tämligen frisk och fruktig smak. Helt i min smak. MUMS.

Nummer 3 Castello Montevibiano. www.montevibiano.it Vingården eller rättare sagt slottet, ligger i Umbrien. Vi provade bl.a

L´Andrea 2008. Slottets flaggskepp. Ingående druvor var Sangiovese, Sagrantino, CS, CF, Syrah och Merlot. Detta skulle visa sig vara en helt underbar blandning.

Efter en mycket trevlig eftermiddag med Italienska viner lämnade vi Molkes Palae för vår hemresa. Vi vill naturligtvis tacka Gambero Rosso för ett väl genomfört och välbesökt arrangemang. Jag fick dessutom möjligheten att presentera Bacina Vino och Domaine de Brescou för en viktig dansk vinagent.

Ved Stranden - vinbar i Köpenhamn

I Köpenhamn finns till skillnad från Sverige en hel rad vinbutiker som är kombinerade med vinbarer. Vi har tidigare bl.a besökt Terroiristen www.terroiristen.dk som ligger på Norrebro och är specialiserad på Italienska viner. Mycket trevligt ställe som också kan leverera italienska specialviner.

En annan vinbar vi har besökt är Villa Vino. 

Vinbaren ligger i hjärtat av Köpenhamn www.villavino.dk och har ett brett sortiment och utmärkt mat.

Vid ett tillfälle tittade vi också in på vinbaren Malbeck www.malbeck.dk som lär vara bra. Den ligger på Istedgade och serverar givetvis viner från Argentina.

I lördags fick vi låna yngste sonens lägenhet i Köpenhamn. Tyvärr kunde inte våra vänner följa med på grund av influensa varför vi fick ta hand om oss själva. Tanken var att mysa, alltså ingen rea, inga butiker, nej en dansk smörrebrö till frukost och sen bara gå omkring på gatorna bakom Ströget och besöka någon ny vinbar.

Det blev vinbaren Ved stranden nr 10. Mycket trevligt ställe utan fast vinlista. Det blir preferenser som avgör serveringen efter en kort dialog med vinhandlaren/kyparen. Här fanns många trevliga champagner som vi aldrig sett eller smakat så en tur hit på vårkanten är obligatorisk och då med goda vänner.

Efter ett visst resonemang om smakpreferenser blev det ett glas Terre de Gryphées, Chardonnay från Domaine de la Tournelle i  Jurabergen, www.domainedelatournelle.com. Vingården producerar naturviner. Ett utmärkt vin.

Det andra glaset var ”Gräfin” ett orange vin från biodynamiskt inriktade Weingut Muster i Südsteiermark www.weingutmuster.com.

Detta mycket ovanliga vin är gjort på Sauvignon blanc som under 2-4 veckor före pressning fått macereras med skal i stora träfat. Inga tillsatsämnen och vinet är jäst med naturjäst. Efter pressningen har vinet fått mogna i 22 månader i stora träfat.

Vinet liknar inget annat Sauvignon blanc som vi har smakat. Vinet var mycket speciellt, trots tanniner var det mjukt och fint i smaken. Starka toner av apelsin och blodgrape i smak och doft. Det är inget vin som dricks snabbt eller ens till mat, utan lämpar sig snarare att smutta på.  Mycket spännande och gott.

Dagen i Köpenhamn avslutades med ett besök på Restaurang Cofoco www.cofoco.dk en för oss ny bekantskap. Vi serverades en 4 rätters aftonmeny med tillhörande vinmeny till en tämligen rimlig peng. Maten var mycket god, trevlig miljö samt prisvärt. Rekommenderas.

Köpenhamn är en varm och välkomnande stad som kan utforskas vid många tillfällen. Vädret var så pass angenämt denna gång att vi skippade inomhuskulturen, det får bli nästa gång.

Lutfisk och orange vin

Precis innan jul berättade Ludvig, vår son, om en ny bekantskap han gjort i samband med ett restaurangbesök, vin orange! Inget vi någonsin hört eller än mindre smakat.

I fredags besökte vi Köpenhamn och den trevliga vinbutiken Kronevin på Österbro. En vinhandel som specialiserat sig på viner från Jura, Tyskland och norra Italien. Här fanns det, ett Pinot Grigio från Macea som framställts till ett vin orange. Detta vin macereras på samma sätt som ett rött vin, därav färgen.

Macea ligger i Toscana strax i närheten av Lucca. Här odlas Pinot Grigio på hög höjd bland olivträd och gräs av en härligt naturlig vinbonde som experimenterar med biodynamiska viner.

Lasse Kruse Rasmussen på Kronevin var inte heller han så bekant med det oranga vinet men han sålde oss en flaska Macea för 200 danska.

Spännande, idag den 30 december 2012 äter vi lutfisk och senapssås o vad ska vi dricka till, varför inte vin orange!

Färgen – ljus orange men helt klart inte rosé – doft – aromatisk, päron och exotisk frukt – smak – honungsmelon och citrus och lite svamp med en liten sötma i bakgrunden.

Till lutfisken; gav en torrare upplevelse, senapen kanske hade blivit sötare med ett fruktigare vin men för vår del var detta utmärkt – rekommenderas.

Inför julen

I tisdags arrangerade vi en sortimentsprovning för femton chefer från södra Sverige. Ämnet var  Domaine de Brescou och dess viner. Gården som är svenskägd har producerat vin sedan mitten av 1700-talet och under slutet av 1800-talet var man huvudleverantör till den franska protestantiska kyrkan. Vi träffades i vår bostadsrättsförenings gemensamhetslokal. Trångt men gemytligt. Först en kortfattad genomgång av Languedoc och dess odlingbetingelser. Därefter presentation av vingården och dess viner.Vi gick igenom hela sortimentet.


1. Chardonnay
2. Viogner (utmärkt till ostron)
3. Mosaique
4. Fleur de Et'e (rose)
5. Pinot Noir
6. Syrah
7. Carginan
8. Chateau de Brescou  60 % Grenache 20%, Syrah 20% (min favorit)
9. Prestige Cabernet/Merlot (gott lagringsvin)
10. Sist men inte minst en Magnum Syrah/Cabernet

Provarna verkade vara nöjda med arrangemanget och beställde genast en ny provning. Nästa gång blir det Serbien och Bacina Vino. Förresten bifogar jag en  film om Serbien som turistland.
www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=6AOUzURZZuQ


God jul och gott nytt vinår.

Era Ora och Kal P Dal

Den 8 december – en alldeles särskild dag. Kvällen var bokad för Kal P Dal på Slagthuset i Malmö, passande att fixa egen julkorv! - men blev istället glatt överraskad när jag blev bjuden på en lunch med vinprovning på Era Ora i Köpenhamn. Bussresa från Dunkers, tillsammans med Winefinders lunchgäster.
Vid 12.30 intog vi restaurangen och bjöds på 2 pärlande – ett vitt Perlugo NV, Barone Pizzini från Marche, angenäm doft, ett gott mousserande vin. Det andra var en rosé från samma odlare, en Franciacorta från Lombardiet, ett elegant sommarvin, till dessa upplevelser bjöds vi ricechips, färgrannt o gott.
Efter lite försnack, presentationer och bekantande med bordsgrannarna kom den första rätten på bordet
The old man and the sea – monkfish med fänkål och apelsin och till detta bjöds ett underbart vitt från Umbrien – Villa Fidelia bianco , Sportoletti från 2007, gifte sig på ett härligt sätt med både apelsin och fänkål. Vinet hade en fantastisk bärnstensgul färg framställt av chardonnay och preccetto. köpte en låda.

Från hav till stad -  Street Market Blues som bestod av en fantastiskt god korv med äpplen och rödkål – lite juligt! Nej, till detta serverades ett rött på Magnum – Rosso Montefalco, Raina från 2008 –fick många tummar upp i kombination –köpte en låda.

Vi fortsatte att följa fotavtrycken tillsammans med en pasta med vildsvinsragu och till detta passade en Chianti Classico La Pieve, Il Palazzino från 2006 alldeles utmärkt.

Nu var vi riktigt bekanta med bordsgrannarna, tänk vad goda viner kan göra – aldrig hade vi träffats men det har ju ingen betydelse en sån här trevlig eftermiddag
Nu skulle höjdpunkten serveras – vinet från 1999 ett Terre di Siena, Sesti och till detta serverades vi en kalv i choklad med granatäpplen och polenta – inte alls som jag förväntat . Jag trodde det skulle vara lite väl svårt eftersom jag påmindes om den där vildsvinsfilen med chokladsås som vi fick på Korsica för många år sedan och som var väldigt svår. Nej vinet var en höjdare en blandning mellan Merlot och Cabarnet S men med den där typiska Italienska smaken som framkallar härliga vallningar.
Trots minimala portionsstorlekar börjar mättnaden komma men då är det dags för osten – fem små härliga saker med ett vitt vin från Toscana, Senti Oh! Fontuccia 2011 ett vin med en liten sälta inte min
favorit.

Det slutade som det började med pärlor – en Moscato d ásti från Piemonte och till detta en liten cocoskaka med sorbet och chokladcreme, nu är jag alltför mätt för att riktigt ha någon åsikt – dessert är ju inte riktigt mitt kapitel.

Tack för en härlig eftermiddag på ERA- ORA. Kul att träffa deras fantastiskt trevliga sommelier igen – vi träffades på en vinprovning för ca 10 månader sedan i Köpenhamn och hon kände igen oss direkt. Vinvalet denna eftermiddag var hennes och hon ska ha en stor eloge för detta och för kombinationen med den goda maten.

Vi hann med en promenad i ett kylslaget och snöigt Köpenhamn innan vi via bron tog oss till Slagthuset i Malmö för en rockmusical – Kal P Dal – vilket ös -  det kändes som man var tillbaka i 70-talet – en oförglömlig rockkväll, ont i händerna, hes i halsen med ett stort leende på läpparna – tack Nic för din fantastiska rolltolkning och för ditt 100 %-iga håll i gång – nästa gång blir det blåa skor!

Program för våren 2013

Rotmos, fläsklägg och oxbringa

Rotmos, fläsklägg och oxbringa

Gårdagen (lördag den 24/ november) hade vi gäster. Eftersom det är höst skulle vi göra en för årstiden typisk maträtt. Det blev rosmos, fläsklägg och oxbringa. Dagen ägnades således av att koka ”rabbor” och dessutom skulle den tillhörande oxbringan kokas i ca 3 timmar. (Recept Per Moberg).  Det blev mycket mos och resterna förvaras nu i frysen för framtida bruk.

Vad dricker man då till rotmos? Svaret är naturligtvis Champagne. Champagne passar ju till nästan allt.  Vi öppnade en flaska;

Henri Goutorbe, Grand Cru, Special club 2004.  Finns att köpa på Systembolaget (nr 91106 fr.o.m 2012-01-01)

Special Club är en grupp av 26 odlare som tillsammans försöker marknadsföra sin årgångschampagne. De är medlemmar i Club de Viticulteurs Champenois (bildades 1971). De fungerar som en jury och säkerställer att varje Special Club flaska som säljs är av exceptionell kvalitet. Det är bara under de bästa åren som Special Club görs.

Klubbens regler innebär att man först och främst måste odla sina egna druvor. Vinerna bedöms sedan i två steg. Först bedöms medlemmarnas basvin. Därefter sker en ny bedömning av den färdiga Champagnen efter minst tre års lagring. Vid godkännande kan Champagnen märkas och säljas som en Special Club.

Champangen buteljeras i samma unika flaska oavsett tillverkare. Den enskilde odlaren får dock sätta sin egen etikett på flaskan.  

Goutorbe Special Club 2004 består av 70% Pinot Noir, 30% Chardonnay och har lagrats på jästfällningen i 5 år.  

Vår bedömning;

Doft: Övermogen frukt, gula äpplen, gula plommon och nektariner

Smak: God fin syrlighet, torr, marsipan, lite beska i eftersmaken och mogna päron.

Kort sagt en helt ljuvlig Champagne som hör och häpna passade utmärkt till rotmoset. Det ni!

Häromdagen pratade jag med ägaren av Domaine de Brescou (min praktikplats). På gården fortskrider arbetet med klippning av vinrankorna och till våren skall ytterligare ca 8 ha planteras med nya vinstockar. Nyligen var också vinkonsulten Lars Torstensson på besök varvid en ny diskussion om svavling togs. Dessutom diskuterades mål och riktlinjer för 2013. Lars har berört detta på sin blogg http://vinifierat.se varför jag vill citera hans text.

”Vi menade att svavelhalten skulle vara en värdemätare på hur pass ren frukt och utrustning man arbetar med och hur noga man är i sin verksamhet – detta, förstås, under förutsättning att vi talar viner utan defekter. Nu stannade dock det hela vid en idé eftersom svavel inte var en viktig fråga då runt sekelskiftet. Men nu är det det och nu tycks den gamla idén bli verklig på Domaine de Brescou! Som på alla andra ställen jag arbetar med ligger vi, vanligtvis, stadigt mellan 40 och 80 mg totalt svavel på samtliga viner, även de vita. Till min glädje har nu ägaren bestämt sig för att börja sätta ut den totala svavelhalten – såvida inga konstiga regler sätter stopp för det; andra, som arbetar med betydlig högre, fortsatt lagliga, halter, brukar inte tycka om att indirekt få byxorna neddragna: kan de sätta käppar i hjulet kommer de att göra det. Vad mer är, är att vi i början av nästa år lanserar gårdens första osvavlade vin! En Chardonnay och en Cabernet sauvignon. Eller rättare sagt: vi har, eller kommer ha, som de flesta andra som gör ”osvavlade” viner, tillsatt 2 x 1 g/hl – det sista grammet tillsätts just före buteljeringen. Det gör att den totala svavelhalten landar under 20 mg/l, som är den enda gräns som någonsin, egentligen, nämns avseende vin som på riktigt är svavelfritt, eller så gott som svavelfritt eftersom helt svavelfria viner inte finns – det ser naturen till. ”
Det ska bli mycket spännande att följa händelseutvecklingen på Domaine de Brescou och jag ser fram mot nästa års arbete på gården.

 

När jag ändå citerar och hänvisar till Vinifierat har Lars också ett annat mycket intressant inlägg som handlar om vilket ansvar vi som konsumenter har för en hållbar miljö.

”Att konsumenten bör fundera över vilka viner den köper är lika självklart som att fundera över hur kläderna i butiken är gjorda eller om det är okej att handla Doles bananer när vi sett Fredrik Gerttens filmer. Alternativet kostar sannolikt lite mer och alla har inte råd, men det är viktigt att ha sakförhållandet klart för sig. Nämnas bör att vinbonden får en tia för en vinflaska som i Sverige säljs för 50 kronor. Detta ska täcka inte bara ett års arbete i vingården (växtskyddsbehandling, beskärning, ogräsbekämpning, traktortimmar med mera) och kostnaderna för skörd och jäsning, utan också glasflaskan, korken, etiketten och kartongen för buteljerna. Rimligtvis tillkommer en del fasta kostnader som el och försäkringar. Är det riktigt illa sitter bonden på en del kapitalkostnader också. Går det ihop? Förmodligen inte.

Följden av detta blir, förstås, en sämre produkt både för naturen och slutkonsumenten, som ofta får ett vin med högre halter ochratoxin, svavel och annat. Att vinbonden också tvingas betala så lite som möjligt till sin personal och hålla igen på investeringarna i arbetsmiljön är en annan konsekvens av orimligt hårt pressade priser.”

Som någon så klokt har sagt ”livet är för kort för att dricka dåligt vin”. En annan aspekt är att  vingårdsarbetaren skall ha en rimlig lön och bra arbetsmiljö.

http://vinifierat.se