Vårens resa genom fem vinländer startar 4 april och avslutas 20 maj. Del 1.

Vi hade blivit blev inbjudna som jury till Frankfurt WineTrophy  2024-04-05—06. Redan den 4:e april började vi resan mot Frankfurt. 

För många år sedan var vi inne i centrum men denna gång tänkte vi oss att under en dag utforska stan.  Vi hade först en dag fri för att gå på upptäcktsfärd i staden. Vi bodde ute vid mässan som låg mittemot hotellet. Runt omkring höjde sig enorma skyskrapor. Det var runda, fyrkantiga, trekantiga, pennformade ja, allt man kan önska om man är faschinerad av höga hus. Kvarteren runt skyskraporna var helt folktomma kvällstid, märkligt landskap.  Här flockades banker och internationella företag med sina huvudkontor. Som tur var hittade vi några gamla kvarter med restauranger och caféer men de var svårfångade. Det Vi hade också fått tips om Bergerstrasse och här var det mysigt, ett Notting Hill i tyskt format. Som tur var hittade vi en restaurang med vit sparris, vi hade ju sparat oss. Trots att floden är vacker blir det inte fler rundturer i detta bankmecca. 

Nu till vintävlingen!

Mycket vin har vi provat, många gårdar har vi besökt men att vara bland juryn är nytt. Frankfurt Wine Trophy hade samlat inte mindre än 4800 viner, öl och sprit som skulle bedömas under två dagar. För vår del gällde vinet. 

 

Vi samlades kl 08.30 i den vackra Palmgarten. Här bjöds kringlor och vatten. Kaffeförbud givetvis. Klockan 09.00 samlades vi 500 jurymedlemmar för att ta oss an bedömningen av ca 2550 viner från 27 olika länder. Vi var placerade i en stor vacker sal med utsikt mot den botaniska trädgården. Vi satt fyra vid varje bord och vi bedömde 30 viner under 2 timmar med kort paus emellan. Vid Åsas bord bedömde vi 15 Gruner Veltliner i den första flighten och vid LarsPeters bord bedömdes Pinot Gris och Pinot Blanc. Vi doftade, smakade, spottade och reflekterade, varje vin var ett nytt vin. Vi som satt vid borden fick inte samtala med varandra förrän vinerna var avsmakade och bedömda. Det gick gesvint och det var intressant. I den andra flighten hade Åsa 15 Bordeauxviner och LarsPeter 15 Roséviner. Samma procedur upprepades och även nu gick det bra. Efter provningen satt vi en stund vid borden och reflekterade, jämförde våra poäng och konstaterade att vi hade hittat våra favoriter, om vissa var vi eniga men om andra var vi helt oense. Totalt sett avvek vi inte så mycket från snittet och de som fick stor guldmedalj ja där var vi på helt rätt väg!!

 

Nu åker vi vidare till vårt älskade Frankrike och Pezenas, till huset vi nyss sålt till vår äldste son. Vi är så nyfikna och intresserade av hur de fått det och har det. Vi har hyrt ett hus av några vänner, ett hus i gamla stan´ med många trappor o ibland lågt i tak.

 

Vi tar tillfället i akt och övernattar i Beaujolais, i byn Morgon där vi hittat ett trevligt hotell med restaurang. Det är ju söndag kväll och man kan inte vara säker på öppethållandet. Vi serveras jättegott lamm med gott vin från trakten, en härlig avslutning på en fin dag med vinprovning på Maison du Vin i byn. Vinet var så bra att det fick följa med hem.

På måndagen kom vi till Pezenas och installerade oss i det hus vi hyrt. Visst kändes det lite märkligt?! Vi som alltid tyckt att vi kommit hem när vi kört in i Pezenas, nej nu kände vi oss som turister. Rasmus och Gina hade bott in sig, de hade slängt ut vårt och installerat sitt, helt rätt!!

 

Den 11 april var det dags för andra delen av vår Languedocutbildning i Munskänkarnas regi. Första delen startade vi efter vårt öppna hus i höstas då vi fick många nya medlemmar. Nu skulle andra delen gå av stapeln. Allt var ordnat, lokal, viner och våra egna förberedelser. Förra gången pratade vi vinhistoria, vinappellationer, terroir mm denna gången fördjupade vi oss i de appellationer  som har crustämpel. I samband med  presentationen av respektive cru smakade vi vin från trakten, ja vi nöjde oss med sex viner.

 

Fördjupningarna med viner ser ni nedan. Vi startade givetvis med det vita vinet från Ollier-Taillefer, ett vin som föll samtliga 35 i smaken. Bland efterföljande röda viner fanns skilda meningar om vilket som var det bästa men Villa Dondona och Virgile Joly vann flest röster. Alla vinerna fick någon röst och sammanfattningsvis kan vi säga att alla var av bra kvalitet. Provade viner;

 

1. Chateau La Négly, Route des vins11560 Fleury d’Aude  

+33 4 68 32 41 50 (La Clape)  tex La Cote

2. Domaine Ollier-Taillefer, Route de Gabian, 34320 Fos

+33 (0) 4 67 90 24 59 (Faugeres) (Vitt Alegro Blanc)

3. Domaine Virgile Joly, 22 rue du Portail, 34725 Saint Saturnin

+33 (0)4 67 44 52 21 (Saint Saturin)  (Virgile rouge) obs se 5.

4. Villa Dondona, l’Hôpital Le Barry 34150 Montpeyroux

+33 (0)4 67 96 68 34 (Montpeyroux) (Cuvee Dondona)

5. Domaine du Joncas (Terasses de Larzac) Nebla 2019 AOP Terrasses du Larzac

6.Maison de vins i Saint Chinian: ( DOMAINE RIMBERT DON RIMBERT DE BERLONE)

 

Det har varit så kul att hålla introduktionen eller kursen om Languedoc och dess viner. Vi har fått fantastisk återkoppling och vi tackar deltagarna för allt engagemang.

 

Domaine de Brescou

För 12 år sedan fick vi för första gången kontakt med Domaine de Brescou och dess ägare Arne Wennberg. LarsPeter började då som praktikant på vingården och deltog under tre höstar i skörd och vingårdsarbete. Sedan hösten 2014 har vi båda hjälpt till med provningar, guidningar och olika arrangemang. 

Under vintern 2016-2017 bodde vi på gården för att klippa vinstockar, ett hårt men härligt arbete som gav stor erfarenhet av lantliv och grödor. Under de senaste åren har gården utvecklats till bio/ekologisk drift. Vingården såldes under 2023 och vi såg med spänning fram emot fortsatt utveckling av gårdens viner. Innan vi styrde kosan mot Sverige hösten 2023, smakade vi på de nyskördade druvornas vin, då i cuvarna, de lovade gott.

Nu april 2024 åkte vi till gården för att kolla läget och för att träffa vår vän Christoffe, gårdens ”regisseur”. Han är den ende kvarvarande av den tidigare personalen. Det blev en stor besvikelse. Inga viner att prova. Allt vin hade transporterats till Toulon. Samtliga maskiner var sålda. Kort sagt så var vingården totalt tömd.  

Vinmarkerna, tidigare ekodrift, var som bortblåst då ogräset lyste med sin frånvaro. Nu var jorden nästan totalt fri från ogräs vilket tyder på kemisk ogräsbekämpning. Arne och Christoffes arbete mot att göra gården helt ekologisk/biologiskt med verkade ha gått i stå. Det var med stor saknad vi såg att ett seriöst vinarbete verkar vara lagt på is. Framtiden får visa vart förändringen tar vägen. För vår del var det troligtvis sista besöket på gården.

Christoffe och Åsa

Dagarna i Pezenas med omnejd! Helgen präglades av försök till rekord i Guinness rekordbok och en härlig naturvinsfestival i Puissallicon.

 

Nu har det varit Printival i Pezenas under fyra dagar. Dagar och kvällar har präglats av musik och upptåg och i år skulle det avslutads med ett försök till rekord i Guinness rekordbok. Rekordet bestod i att så många som möjligt skulle klä sig i vit och blårandiga tröjor enligt franskt mode. Rekordet fråntogs staden för några år sedan men nu var man till tänderna engagerade i att ta det tillbaka. Vi ville givetvis bidra så vi inhandlade tröjor och befinna oss på Place Gambetta kl 11:00 lördag.  Med stort jubel avkunnades att rekordet var slaget alltså ca 900 personer, inklusive oss kan nu kalla sig världsrekordhållare, inte en enda dags träning, undrar vad Duplantis säger?!

 

Samma lördagseftermiddag var det dags för naturvinsfestival i grannbyn Puissallicon. Hela 33 vingårdar fanns på plats i den slingrande huvudgatan i byn. Dessa blandades upp med matstånd, musikgrupper, showare och komiker, solen sken, vinden svepte men humöret var på toppen hos både arrangörer och deltagare. På slottet hos Håkan och Lena arrangerades byns vinförsäljning. Folk strömmade in och ut, musiker underhöll och vinet såldes i låd- och flaskvis. 

Under sen eftermiddag fick vi tillfälle att möta en mycket engagerad patrimoinesmedarbetare som lärde oss mycket om slottets historia och utveckling under 800 år. Tack Lena och Håkan för att vi får tillfälle att uppleva så många härliga och intressanta saker under våra dagar i södra Frankrike.

 

Nu till de viner som presenterades; Totalt 33 natursvinsproducenter samlades i byns trånga gator. Med glas och karta tog vi oss an det hela. Som alla förstår går det inte att smaka allt eller ens stanna hos alla utan vi gjorde ett snabbt urval. Vilka hade vi inte smakat, vilka var nya och vilka var kända och omtyckta. Det blev ett 10-tal avsmakningar varav de bästa var Sauta Roc, Chai Julip och Domaine Obrière. Vi avslutade med en jättegod grillad ostmacka, vilken eftermiddag. 

 

Vädret fortsätter att sätta käppar i hjulet för bad och en gnutta sol. Det blåser kraftigt från norr, isande vindar och temperaturen håller sig kring 12-16 grader. Nu är det måndag och vi åker till Sète för att byta vindruta på bilen. Stenskott, långa sprickbildningar men så smidigt med Carglass, service på toppnivå sedan första kontakt. Vi ger 10 stjärnor och mycket beröm alltifrån första kontakt till sista vinkning, underbart!

 

Scandocs vårmästerskap i petanque gick av stapeln under tisdagen och som vanligt samlades glada spelare i den fina naturparken Besillieres. Trots fint spel tog vi oss inte till final denna gång – men trevligt hade vi.

 

Nu till den sista vinprovningen med Munskänkarna i Languedoc för denna gången och provningen avsåg Pfalz, årets vinort 2024. Vi tog plats på den trevliga restaurangen

O Kraken i Beziers där vi bjöds att smaka sex viner, fem vita och ett rött. Urvalet bestod av två Riesling, en Weissburgunder, en Grauburgunder, en Chardonnay och en Spärbugunder. Restaurangen serverade efter provningen en trerätters med vit sparris, tarte flambé och äppeltårta eller som man säger i Tyskland, spargel, flamkuchen och apfelstrudel.

Provningsvinerna tillhörde väl inte de bästa vi druckit från området och dessutom hade de en prislapp som inte lockade till köp. Tyvärr fick inget riktigt godkänt!

Arrangemanget var mycket trevligt ordnat och det var så härligt med fina samtal och glada skratt. Tack för ännu en härlig vinkväll tillsammans. 

Sista kvällen för denna gång, ja den gick inte av för hackor! Våra kära Rasmus och Gina hade slagit på stort och bjöd en trerätters i sin resturation nr 8. LarsPeters födelsedagsvin, Champagne André Cloet special edition var en drömaperitiv. Entrén bestod av små munsbitar foie gras med marmelad d´oignion och tryffelbrie med fikonmarmelad, det smälte ihop med Champagnen. Efter detta kom en sagolik risotto med kyckling och sparris och som avslutning en chokladdröm med jordgubbar!! Vi rekommenderar verkligen nr 8 och återvänder mer än gärna. Tack Rasmus och Gina för en härlig samtalskväll.

Nu känner vi oss redo att åka vidare mot okända nejder.

 

Åter i Pezenas 2023

Väl tillbaka i Pezenas väntade dubbelfest. Två 70-åringar firar tillsammans och vi var inbjudna till Noilly Prat i Marseillan för festen. Oj, vad vi dansade nästan som i ungdomen.

Håkan och Janne 70 år 

Sista veckan i september väntade vi in vännerna från Sverige, Gun och Ingmar. En vecka är inte mycket när man vill visa allt som finns runtomkring. Vi tyckte vi fått till en välplanerad vecka men det märktes på slutet att tröttheten smög sig på och Ingmar protesterade genom att få feber. Innan dess hade vi avverkat strand och berg, stad och vingårdar och ett svårslaget äventyr på restaurangen Le Grand Buffé i Narbonne. Här fanns allt i det franska köket; all sorts skaldjur, fiskar, tournedos, anka, grodlår, komage, njurar och andra inälvor, korvar, skinkor, patéer, foie gras i olika former och desserter och sist men inte minst OSTEN, världens största ostbuffé enligt Guinness rekordbok. 52 Euro för utmärkt mat, fin service, vita dukar och kandelabrar och suverän stenkoll på buffén från personalens sida. Vinerna bjöds ut till priset på gårdarna, det var en stor upplevelse. Har ni vägarna förbi – beställ i god tid ca 4 månader – men åk hit.  Gun och Ingmars vecka avslutades med den stora ostronfesten som varje år anordnas av Rotary. Ett äventyr i sig!

 

Nu var vi inne i oktober, en oktober med strålande väder och med en mängd aktiviteter. Precis i början av månaden anordnade Scandoc en golftävling men tyvärr blev LarsPeter sjuk. Åsa representerade familjen och blev tvåa i damtävlingen, härligt.

 

Tiden sprang iväg och vi arbetade med den vinkurs vi utlovat i samband med vårt öppna hus inom Munskänkarna. Jättekul att 32 medlemmar anmält sig till de två dagar som vi skulle prata om Languedoc som vinområde. Kursen blev lyckad och avsnitt två kommer till våren den 9 och 10 april är vi inbokade.

 

Höstens antikmarknad avlöpte i underbart väder med mängder av besökare från Europas olika hörn. Även om vi inte skulle köpa något så är det en fröjd att gå omkring o kolla in alla, de delvis, spektakulära föremål som finns att inhandla. Det blev trots allt en liten grön urna.

En dag var det stor filminspelning i vår stad. Den gamla staden passade som hand i handsken till Greven i Montecristo, en nyinspelning med tunga namn. Vi försökte komma med som statister men tyvärr försent. Många ville och få fick men vi kom i alla fall med på bild!

 

Vi ska sälja vårt lilla fina hus i Pezenas, vår son Rasmus och hans Gina ska bosätta sig i Frankrike och börja sin resa på rue Raspail. Detta innebär att vi går igenom allt som finns i huset, vad vill vi ha? vad kan vi ta hem nu? och vad ska hända med resten? Det innebär besök hos notarien, besök av sotare, besök för husinspektion mm. Allt detta parat med golf, boule, caféträffar och umgänge med alla vänner vi har i närheten. Tyvärr hann vi inte använda cyklarna så mycket som vi tänkt men vi hade en härlig oktobermånad både vädermässigt och vänmässigt.

 

Några härliga vinminnen hann vi också med. Våra vänner Gunnar och Pia hade råkat ut för en helt osannolik historia. De har ett fint hus i centrala Pezenas med ett otroligt ståtligt garage. En dag när de hade öppnat portarna hade en fransman stannat och beundrat garaget. Han bjöds ner i den fantastiska vinkällaren med de uråldriga saltkaren och det ledde till en diskussion om vin. Hans fru var medlem i ett fint franskt vinsällskap och var innehavare av många mycket fina viner. Några dagar senare var Gunnar och Pia inbjudna till det franska paret för avsmakning av viner. Det slutade med att de fick med sig några öppnade flaskor hem. Till vår stora glädje valde de att dela dessa med oss. Glädjen blev ännu större när det visade sig att ett av vinerna kom från Domaine Peyre Rose i byn Saint-Pargoire. Här residerar och bestämmer Madame Marlène Soria. Fastighetsmäklare som omvandlat sig till världsberömd vinmakare. Efter flera svåra år kan hon nu ta ut höga priser för sitt vin. 

Domaine Peyre Rose 2005

Vi har länge försökt komma till gården för en provning men aldrig lyckats få tag på Marlène. Nu satt vi där med en flaska Clos Syrah Léone från 2005, det var andäktigt. Ur glasen spred sig en underbar doft av mörka bär och örter och smaken var så ren och balanserad att man nästan grät av lycka. Vilken kväll, tack Gunnar och Pia.

Vi kommer att fortsätta vår kamp att få till ett besök på gården och kanske få tag på en rosa kartong!

 

Precis innan vi packade för hemfärd hade vi, i Munskänkarnas regi, en mycket välbesökt och trevlig provning av söta viner från Frankrikes alla hörn. Vi hade i föreningen hittat ett sött litet slott centralt i Beziers som gav en fin inramning till provningen. 

Maison Julian

 De viner som provades var;

Languedoc:  Muscat de Frontignan 

Jurancon: La Cave d'Augustin Florent 

Bordeaux: Sauternes 

Loire: Moulin Touchais 

Alsace: Dive Riesling, Silberberg Vendanges Tardives, 2007 

Roussillon: Maury Grenat Mudigliza 

 

De sex vinerna representerade väl det franska söta landskapet. 

 

 

Dagen därpå dök Rasmus och Gina ner och det var dags för oss att packa och bege oss hemåt.

 

 

 

 

 

 

 

Höstturen till Frankrike

Bilen var packad. Rödby-Puttgarten bokat. Det gick geschwint på Autobahn och vi hamnade för vår första övernattning i Rudesheim. Efter incheckning spatserade vi till Weingut Georg Breuer.  Vi har ju varit här förr, vinerna går inte av för hackor och även om vi inte lider brist så blev det naturligtvis ett inköp av Riesling. Kvällen tillbringade vi på Georg Breuers restaurang, ett stort ställe som serverade god mat och gott vin utomhus. Till det hela spelades Umpa Umpa musik, han äger nog större delen av staden!  

  

Vi hade ingen brådska neråt så därför stannade vi till i Alsace. I Ribeauville finns vinfirman Trimbach.  Senast vi åkte förbi var det stängt men nu hade vi tur – och vilken provning vi fick. Vi smakade och spottade, trist för dessa ädla droppar. Till vår förvåning kunde vi konstatera att vinerna generellt var billigare på Systembolaget i Sverige. Detta gällde främst de dyrare alternativen. Guiden var också mycket förvånad. Men vilka viner!!!  VI GILLAR VERKLIGEN SYSTEMBOLAGET. Trots allt blev det inköp, allt finns ju inte att få i Sverige! 

 

Nästa stopp blev ett mycket speciellt hotell på Mont Roland utan för den franska staden Dole. Vi hade fått tipset av en fransk vän. På knallen fanns det inte mycket mer än hotellet och en kyrkoanläggning som svenskarna hade bränt ner under 30-åriga kriget. Ja, det var givetvis restaurerat och användes idag som någon form av rehabiliterings anläggning. Här fanns också mängder av vandringsleder både äldre och nyanlagda. Den gamla romerska vägen Via Dolmitia gick alldeles i krokarna. Hotellet som liknade ett tyrolerhus var trevligt och restaurangen bjöd god mat. 

Hösten i Pezenas.

 

Hemma kanske vi talar om höst i september men i Frankrike är det full sommar. Hela september hade vi minst 30 grader om dagarna och i Medelhavet har vi tagit underbara bad. De ljumma kvällar vi varit hemma har vi tillbringat på terrassen i månljus.

 

Byfester är alltid trevliga inslag i vårt Franska liv. Då går alla man ur huse, det bjuds fantastisk musik, det bjuds mat och dryck i massor till en billig peng. Ja, alla sitter vid långa bord tillsammans, det pratas många språk och det dansas. I år stod Puissalicon för den första festen. Håkan och Lena, slottsägarna , bjöd till förfest och därefter sällade vi oss till alla andra festande. 

Vilken kväll!

 

Vi varvar golf, med boule, besök hos vänner med egna bjudningar och planeringen inför Munskänkarnas öppna Hus den 13 september. Så lyckad tillställning där vi värvade 16 nya medlemmar.

Vi brukar passa på att göra resor i närområdet och denna gång var det

Korsikas tur att få ett besök. Detta var noga planerat tillsammans med våra grannar och vänner, Anders och Eva i Helsingborg. Vi körde till Marseille och tog båten till Bastia och där hämtade vi vännerna på flygplatsen. Det bar sedan iväg till St Florent där vi bokat tre nätter.

Vi har besökt Korsika tidigare och är mycket förtjusta i ön. Landskapet är, på de flesta ställen, mycket vackert. Det är slingrande smala vägar som går upp och ned, det är kurvigt, stupigt och överraskande. Det är ömsom kritvita stränder nedanför stupande berg, ömsom svarta lavastränder. Ön bjuder god mat och vinerna är inte heller de fy skam. Det var dock 15 år sedan sist!

 

St Florent var ingen storslagen by men det fanns gott om restauranger och goda möjligheter att nå underbara stränder. Vi roade oss med båtturer till och från vita stränder, bad, långpromenader och god mat. Givetvis tog en biltur på fingret, den nordligaste delen av Korsika. Efter tre nätter flyttade vi bopålarna till ett ställe utanför Propriano. Härifrån besökte vi bla Bonifacio och ett otal stränder. Vilken genomtrevlig resa vi hade tillsammans med vårt härliga resesällskap.

  

Hur var sommaren 2023 ?

Vi kom hem i början av juni, här fortsatte det fina vädret och det innebar härliga morgonbad i Öresund.  Vårt äldsta barnbarn fyllde hela fem år i juni och det firades med en ståtlig Pokemontårta. 

Harry 5 år

Midsommarafton firades i ett härligt, soligt Brantevik med god mat och goda vänner. När juli närmade sig såg vi också de första molnen och kände de första regndropparna. 

Midsommar afton

Trots detta åkte vi till Skånes djurpark med våra godingar Harry och Theo. Det måste ha varit vilodag för djuren eftersom de flesta lyste med sin frånvaro, trots lock o pock. Barnen njöt av att få köra traktor och att vandra genom Dinosaurielandet, att äta matsäck o glass och att bara springa runt.  Vi var helt slut när vi kom hem!

 

De senaste åren har vi njutit Köpenhamn några dagar när Ludvig med familj är iväg på semester. Vi axlar då våra cyklar och beger oss till den danska huvudstaden, lånar lägenheten på Istedgade och cyklar omkring i staden. Detta året fick vi sällskap av våra vänner från Falkenberg, Tomas och Agneta. Vi tog oss runt till nya spännande upptäckter och besökte goa ställen med mat och dryck. Dyrt men trevligt.

 

Fanny har tagit körkort i vår och äntligen uppenbarade sig ett enkelt sätt för vår danska familj att besöka vår norska i Sandefjord, de lånade vår bil! Vi tog tillsammans färjan från Köpenhamn till Oslo. Vi stannande i Oslo och övriga ressällskapet tog bilen till Sandefjord. Vi hade en härlig dag på Munchmuséet. Det är en fantastisk byggnad men ack så många konstverk det känns som man blir överfallen. Dessa nya kvarter med och runt museet gör Oslo till en modern storstad, makalös spännande arkitektur och påkostat. Innan det var dags att äntra båten tillbaka hann vi med några timmars samvaro med Ginas föräldrar Janne och Tor, trevligt!

 

Ja tyvärr fortsatte juli sin blöta inledning. Vi hade bokat in oss på konsert med Håkan Hellström och givetvis blev det spöregn. Vi åt picknick under våra regnponchos. Vinet blandades med vatten och det var rätt ruggigt. Men sen började konserten och plötsligt upphörde regnet och Håkan var på spelhumör, publiken på sånghumör så det blev som vi hoppats, en härlig kväll!

 

Vi längtade en smula tillbaka till Frankrike så vi bokade en flygresa från Köpenhamn till Montpellier för att njuta i huset en vecka. Vi hann knappt ner förrän festandet startade. Då är det inte individuellt festande utan byfester. Det var Brassucade( grillade musslor) med dans och bydjur( låtsashäst) i Alignan de-vent, fest i Beziers, hemma hos Michelle och ett besök med lunch på vingård innan veckan var till enda och vi nöjda och glada flög tillbaka till nordligare trakter.

 

Redan förra året hade vi tänkt göra en rundtur i Bohuslän. Det blev dock inte av. Nu var det dags. Vi skulle hälsa på Rasmus och Gina i Sandefjord och vi skulle på ett sen länge inbokat matlag i Hamburgsund. Vi stannade till utanför Uddevalla eller snarare Lysekil och hälsade på våra vänner Gun och Ingmar. De har sedan många år sitt sommarviste här eller där! Det blev en härlig dag med bad, promenader, god mat och lekar innan det var dags för oss att dra vidare.

 

I Sandefjord mötte vidare Rasmus och Gina upp. Mellan regnskurarna målade de om sitt hus. Här fick vi årets överraskning - de tänkte sälja sitt fina hus och söka andra utmaningar. Här går det undan två veckor senare var huset sålt och de var på väg att flytta ut och magasinera sina saker. Kanske tänkte de bli fransmän?!

 

Med huvudet fullt av omvälvande tankar tog vi oss till Hamburgsund och väntande matlagsdagar. I Hamburgsund regerar Thomas och Helen. Här möter vi upp med dem samt Claes och Lottie och Håkan och Lena. Efter en lätt läcker lunch påbörjar vi sedan matlagningsäventyret. Dessa tillställningar är ett stort nöje alltid med mycket god mat med tillhörande goda viner, så även denna gång. Nästa gång är det vår tur att arrangera tillställningen i Helsingborg.

Pakademin

 

Hemma väntade barnbarnen på att få några dagar i Sverige tillsammans med farmor och farfar. Det blev tre fina dagar innan vi lämnade tillbaka dem till föräldrarna i samband med födelsedagsfirande. Ludvig hade ordnat brunch på ett osannolikt ställe på Vesterbro och därefter bjöd Fanny in till konstutställningen Enter Art Fair.

 

Många har klagat på sommaren 2023 men vi tycker nog att vädret varit nordiskt, blandat med härliga morgonbad. Det är ju för det mesta fint när man har möjlighet att träffa goda vänner.

 

Sen var det åter dags att ta höstturen till Frankrike.