VINISUD,2017 i Montpellier, den 29, 30 och 31 januari.

Vinisud är världens största mässa för vinproducenter kring Medelhavet. Ca 1000 producenter samlas här för att marknadsföra sina viner. Man räknar med ca 20 000 besökande vinentusiaster, varav ca 6000 kommer från andra länder än Frankrike. Målgruppen är professionella inom branschen såsom inköpare, sommelier, journalister o bloggare men det är öppet även för intresserade i allmänhet.

De franska producenterna kommer i huvudsak från Languedoc, Roussillon, Provence, Rhonedalen, sydväst och Korsika. Mässan gästas också av utställare från Spanien, Italien, Portugal, Tunisien, Turkiet, Marocko, Algeriet, Libanon och Israel etc.

Vi gästade mässan under två hela dagar, det är vad man orkar med. Allt var väldigt välordnat och programmet fick vi i god tid så att vi kunde planera vår vistelse i lugn o ro. Som ni förstår är det oerhört svårt att välja ut besöksmålen, men vi fick ihop en bra mix med i huvudsak franska producenter. Mässan bjöd inte enbart på enskilda producentbesök utan också på föreläsningar, s.k. masterclassövningar med provning och föreläsning, mat- och vinunderhållning, etc.

Vi tumlade runt på mässans olika arrangemang tillsammans med tusentals andra besökare i vinbranschen. Vi uppskattade mest av allt två masterclass samt den mycket trevliga roséfesten som Provence samtliga odlare bjöd in till.  

Masterclass Rosé presenterades av två allvetande masters of wine, Sarah Abbot och Elisabeth Gabay.

Rosé har länge setts som något som blivit över hos vinbonden men de senaste decennierna har rosén ökat i popularitet både hos vindrickare och hos vinodlare. De senare lägger ner alltmer tid o kraft på hög kvalitet på sin rosé och i vissa områden så dominerar rosén helt. Provence har legat i framkant för denna utveckling.

Det var amerikanarna som populariserade rosén efter andra världskriget. Amerikanska soldater hade druckit detta lätta vin i Europa och ville ha det serverat även på hemmaplan.

Under provningen presenterades nio roséviner från olika områden kring Medelhavet. Vinerna var mycket olika både i druvsammansättning, färg och smak. Våra gommar fastnade särskilt för tre av dem;

-       Gout des vacances 2015, Domain Allemand ifrån Provence, ett ljust orangerosa vin med liten doft men med en djup, härlig frisk smak

-       Les gourmettes 2016, Clos St Thomas från Libanon, ett rosa vin med mycket frukt, syra  och kryddor i smaken, ett vin som stannade kvar länge – provningens bästa

-       Ciu Ciu rosato 2015, gården Cui Cui i Marche, Italien. Vinet var framställt på Montepuliciano och Sangiovese och hade en betydligt mörkare röd färg. Vinet var kraftfullt och kräver mat för att komma till sin rätt.

 

När du dricker rosé tänk inte på bara på färgen utan på odlingshöjd och tillverkningssätt – mörkare behöver inte vara sötare och bärigare.

Provence bjöd till en hejdundranes roséfest. Här flödade ett hundratal olika viner som avnjöts tillsammans med chark, ost, bröd, musik och trängsel. Vi koncentrerade oss i första hand på de som var biologiskt odlade.

Rosébönderna i Provence är specialister på att laborera med olika flasktyper, här kan man lätt lockas av en fin eller fräsig flaska eller en kaxig etikett, det är OK så länge innehållet håller måttet. Vilken söndagsavslutning.

Dag två började med masterclass i ämnet; Vad ligger bakom Languedocvinernas succé? Denna masterclass presenterades av Elisabeth Gabay.

Languedoc har ett stort antal appelationer alltså där terroir och druvsammanställning skiljer sig åt. Denna del av Frankrike har tidigare inte varit känt för kvalitetsviner men vinerna gör nu succé över hela världen. Här har entusiasterna, artisterna, personligheterna tagit relativt billig mark i anspråk för sina innovationer och idag sjuder regionen av dynamik och utvecklingsanda. Dessa personligheter bygger samman sina innovationer med traktens historia, tradition och terroir och kan ses som ”den nya världen i den gamla världen”.

Vi bjöds att prova elva viner från olika områden i Languedoc, en spännande resa i det vidsträckta landskapet. Vi skulle gärna beskriva dem alla men vi håller oss till de som verkligen föll oss i smaken;

-       Vitt vin från Chateau Puech Haut i St Drezery 2014, där druvorna Rosanne, Marsanne, Viogner och Grenache blanc harmonierar till ett runt, smakrikt, friskt vin med smak av tropiska frukter, aprikos och choklad. En riktigt bra början.

-       En röd dröm från Chateau Ollieux-Romanais i Corbièrs-Boutenac med det passande namnet Cuvée Or 2014. Här dominerar druvan Carignan som blandats upp med Grenache, Mourvedre och lite Syrah, alla från mycket gamla stockar. Vinet har en mycket fräsch bärighet och man känner choklad och en gnutta lakrids, det är som sammet i munnen.

-       En elegant röd från Chateau de la Negly i La Clape, L’ancely 2014. Här dominerar Mourvedren till 97 % med lite sällskap av Grenache och Syrah. Här har vi ett elegant vin med mörka bär och frukt i härlig inramning.

La Clape är ett litet område nere vid Medelhavet, en av de varmaste platserna i Frankrike där nästan inget går att odla och här växer dessa stockar som producerar härliga viner.

Givetvis tog vi oss runt hos ett antal både för oss kända och okända producenter och några av dessa lockade våra gommar särskilt;

-       Mas de Damas Gassac ett vinhus som vi tidigare presenterat här och som verkligen håller över åren

-       Chateau de Ciffre ligger på gränsen mellan Faugeres och St Chinan. Slottet ingår i det stora vinproducentföretaget Lorgeril. Vi kommer att besöka deras huvudanläggning vid Carcasonne.

-       Chateau Ciceron i närheten av Carcasonne, en för oss, ny odlare som vi kommer att besöka

-       Moulin de Lene en gård strax utanför Magalas, en gård som vi passerade dagligen i somras men aldrig besökt. Vi kommer att stanna till.

-       Vår vän Verena Wyss som även i år lyckats till 100% med sin rosé och sin Viogner. Vi återkommer till Verena vid ett senare tillfälle men du som har nära prova hennes viner!

Efter två dagar och 100-tals viner faller tröttheten lätt. Vi har spottat så mycket vi kunnat men någon cl har lyckats undkomma spottkoppen så det är tur det finns Tram. 

En fjärde rapport från vinfälten i Languedoc

Parisbesök och nya pass för oss båda efter detta Sverige för Åsa ett par veckor för pass, körkort, glasögon mm. Lars Peter har kämpat vidare med vinstockarna. Nu gäller klippningsmetoden Cordon royat och ca 30 år gamla Grenache stockar. Det är svårt. Här lämnas 3 till 4 skott på varje gren av stockens två utlöpare. 

Kollegorna är mycket effektiva och verkar vara födda med sekatör i handen. Lars Peters klippning är långsam o tekniken saknas och det känns tröstlöst ibland men med träning så kommer det säkert.

Bättre går det på golfbanan. På fredagsgolfen har Lars Peter nu varit med i det vinnande laget 3 ggr på rad. Han går nu under smeknamnet "mästaren". 

Vädret har varit underligt men underbart. Flera nätter och morgnar har det varit 0 grader till någon minusgrad. I takt med att solen visat sig stiger temperaturen och lunchen kan intas utomhus i solsken.

Lars Peter har roat sig med både Quizz, teater och konsertbesök och en dag tom besök på en jättestor antikmarknad i Beziers. Detta var en marknad för uppköpare som kom från olika länder i Europa. Här bytte de grejor med varandra, här gjorde de fynd, här hittade de sådant de kan sälja vidare.

Den 24 januari kom vinmakaren Lars Torstensson på besök på gården, det var dags för examen och dags att åter testa årets produktion inför kommande buteljering som äger rum i februari.

Vi började testet med de vita vinerna. De som stack ut var Mosaique, Prestige blanc och den nya AOP:n Brescou blanc. Den sistnämnda var mycket bra, friskt och rent i doft och smak. Vinet ska ligga till sig ett år i buteljen för att bli en riktig höjdare.  Bild

Rosévinet är på grund av årets värmebölja annorlunda i såväl doft, smak som färg. Det ska bli spännande att följa dess utveckling, hoppas det mognar till smakmässigt.

Testet av de röda vinerna gladde oss alla. Generellt hade de mycket smak o doft med ett härligt djup och fin fyllighet. Prestige rouge har endast spenderat en månad på fat men redan nu kunde vi konstatera att det blir ett riktigt bra vin när det blir klart.

AOP Chateau de Brescou var också det betydligt fylligare i sin smak än tidigare årgångar. Gården kan ramställa endruveviner, Syrah och Mourverdre, och båda var så pass bra att de är intressanta som just endruveviner. Vi får tala med vinbonden Arne.

Skörden 2016 var komplicerad på grund av sommarens värmebölja. De blå druvorna mognade snabbt i värmen och hade en hög sockerhalt. Det var därför spännande att se hur vinerna blivit.

Slutsats; vad gäller de vita vinerna så får 2016 betraktas som ett normalår, rosévinet är annorlunda och kan inte jämföras med föregångarna medan de röda vinerna verkar vara de bästa som gården hittills producerat.  

Den 24 januari var en bra dag, sonen Rasmus födelsedag, utmärkta viner men plumpen T Sverige förlorade mot Frankrike i handboll. (Det var dock den moraliska finalen)

På tal om viner så föregår den lilla byn Puissalicon med ett lysande exempel, här finns en trevlig vinbar med intressant lokalt utbud som vi besökt vid några tillfällen. Senast drack vi naturvinet Flower Power från Mas Coutelou, ett 100%-igt Mourverdre som faktiskt tog oss med häpnad, det tilltalade i både doft och smak. Vi blev nyfikna och inhandlade en flaska 5SO simple, vi återkommer till den.

Vi slår ett slag för vinbaren Picamandil, besök den om ni är i närheten.

Nu väntar den stora vinmässan i Montpellier – Vinisyd 2017.

En tredje rapport från vinfälten i Languedoc

Tillbaka i Sverige, en vecka i mitten av december. Vi hinner träffa goda vänner, ordna en del spörsmål och framförallt fira en för tidig jul med Ludvig och Fanny i Köpenhamn. När vi återvänder lyser solen mot oss och dunjackan åker av. Vädret har förändrats en smula, varmt på dagarna med solen men kyliga kvällar och nätter. 

De bländande vackra vinbladen har i princip fallit av överallt och förklippningen med maskiner är i full gång. Grenache ståtar med några gulaktiga blad, de ska inte klippas förrän i februari och fredas därför. I vinfälten frodas nu vita senapsblommor, på långt håll ser det ut som ett skirt snötäcke över kullarna, bländande vackert!

Vi är helt klara med vinfält nummer ett (Pinot noir) och innan nyår står även fält nummer två (Cabernet Sauvignon) klart. Det känns i kroppen detta hårda lantarbete och dessutom är vi inte 20 längre. Lp är trött i ryggen och Åsa har ont i händerna och armarna men med hjälp av bla streching kämpar vi på!!! Varför? Det är härligt vilsamt för själen att filosofera bland plantorna, lagom fysisk ansträngning i frisk luft, hundarna som enda sällskap, lunch i solen på terrassen, ja därför!

Även i Frankrike syns julen, massor av choklad, fois Gras, ostron, stora slaktade fåglar, blommor, granar och dekorationer, ja listan kan göras lång. I år firar vi fransk jul tillsammans med Rasmus och Gina. De måste ta sig via Barcelona och där hämtar vi upp dem två dagar före julafton. Vi gillar Barcelona och därför passar vi på med ett lite längre besök. Det är alltid trevligt med tapasbarer och vårt favoritställe Torres vinoteca. Där vi smakade Mas de la Plana och Perpetual. Underbart goda viner. Särskilt Perpetual från Torres vingård i Priorat är ett vin som slår det mesta i vinväg. Ett tips, vinet är biligare på Systembolaget än i Spanien, om ni inte provat – gör det!

Nu är det slut med besöken i Barcelona, vi blev rånade i bilen, tjuven eller tjuvarna öppnade bildörren och ryckte till sig Åsas handväska. Här fanns allt, bådas pass, Åsas bankkort o körkort, nyckar, telefon och olyckligtvis även glasögon. Mycket trist att ta emot sina kära med de känslor som infinner sig. Tips nummer två; förvara aldrig era handlingar på ett o samma ställe.

Nära och kära gör dock gott o julstämningen smyger sig snabbt på när vi lämnar Spanien bakom oss. Minigran, medhavd julbock o LarsPeters tomte. Mysigt. Den 23 december invigs julen i Pezenas, då låtsashästen Le poulain de Pezenas på sedvanligt sätt går runt i staden. Stadens invånare går i kolonn efter hästen till torget Gambetta. Här  spelar tomtegubbar, här sjunger alla som kan, här dansas det spontant och här talar Mairen och allt avslutas med ett litet men vackert fyrverkeri.

Julafton, sol, ca 17 grader då längtar vi efter det obligatoriska julbadet. Medelhavet bjöd ca 13 grader, gissar vi. Maten – hummer, ostron, gåslever, anka, ris a la Malta- och sen midnattsmässa. Vi tackar Håkan o Lena för lånet av det fina Monethuset.

På vingården rullar vardagen på som vanligt. Vi klipper, klipper o klipper. Vi blir duktigare och snabbare för varje dag.  Vädret är underbart, kallt morgon o kväll men mitt på dagen skiner solen och det är närmare 20 grader varmt. Fortfarande lunch på altanen. Helt underbart.

Nyårsafton eller Saint Sylvestre som det heter i Frankrike firades på lokal. Hotell Moliere bjöd på internationell publik, god mat, vin och dans tills vi stöp i säng hos goda vänner.

 2017 års första dag bjuder härligt väder men det är helt dött överallt, stängt, tomt på gatorna – en typisk vilodag. Välkommen till 2017!!

En andra rapport från vinfälten

Efter en underbart solig o varm vecka på fälten så kom åskan med buller o bång. I Frankrike kan det regna och det är vad det gjort de senaste dagarna. Mellan regnen har dock solen lyst. Vi vill ju gärna utföra vårt arbete så trots allt har vi ha gått ut på fälten, men det är förgjort, vi sjunker ner till knäna i leran som klistrar sig fast på skor o stövlar. Som vanligt har vi sällskap med våra mycket fina kompisar, gårdens hundar – Silvia och Titou – de följer oss ut varje morgon, hem vid lunch och sen ut igen o tillbaka framåt eftermiddagen – de får goda saker hos oss o mycket kel o klappar – härligt med trogna kompisar! Det finns dock mycket annat att ta sig för i 17 grader. 

Den 18/11 besökte vi tillsammans med några vänner restaurangen Petit Pierre i Beziers. Pierre har de senaste två åren vunnit Top Chef i Frankrike och han har skapat ett fantastiskt fint matpalats, mysigt och ombonat, mycket god mat och rimliga priser. Kommer ni till Beziers så är Petit Pierre ett måste.

Vi har också tagit oss tid att utforska Beziers och Canal de Midi, vi har varit på Jazz och på två franska julmarknader - en på Chateau de Cassan och en på en vingård vid namn Saint- Georges D’Ibry. På vingården smakade vi inte bara viner utan också helt fantastisk ost från Pyreneérna, vi köpte på oss en del.Vi provade givetvis gårdens viner bla två Chardonnay, en med och en utan ek. Den oekade var hyfsad så den fick följa med hem. Vi provade också några av gårdens röda men vi blev inte så förtjusta.

De senaste dagarna har solen visat sitt varma ansikte igen och vi kan återgå till klippningen. Nu har vi gett oss på 4-åriga Cabernet Sauvignon, ett för oss nytt sätt att klippa. Fältet innehåller ca 5000 plantor så vi har att göra! Klippningen kräver sin man och kvinna. LarsPeter får ont i ryggen och klipper även av ståltråden som rankorna hänger på. Han får arga blickar från vingårdskompisarna. Åsa får ont i armarna som tenderar att somna. Hon har även lite skavsår på handen efter att ha bundit upp flera tusen 3-åringar. Åsa får klagomål på att hon sprider klippet och inte samlar det i mitten av vinraden. Trots allt verkar alla nöjda med vårt arbete.

Det är första veckan i december och evenemangen avlöser varandra. Det är glöggfester hos svenska vänner, stor jullunch, organiserad av Scandoc,- en förening - för skandinaver – av skandinaver- en France, restaurangbesök med god mat, mm. Jullunchen var fantastisk – ett riktigt julbord med allt, snaps, sång o trevligt sällskap.

Vädret är härligt, frost o rutskrap på fredagsmorgonen - ett härligt bad i Medelhavet på eftermiddagen ca 14 gr.

Nu är det jul i Frankrike – även här är det girlanger, tomtar, snögubbar, klappar, sånger och marknader. En trevlig tradition är öppna vingårdar där det bjuds på provning med tilltugg. 

I helgen besökte vi två gårdar i Faugeres, Sarabande, /www.sarabande-wines.com och Chateau de La Liquière www.chateaulaliquiere.com.

Sarabande är en liten gård med vinmakare från Australien och Irland. Gården har enbart röda viner men också Gin. Vinerna är fruktiga och välbalanserade och vi tilltalas framförallt av "Les Rabanes" 

Chateau de La Liquière ligger i den svåråtkomliga byn Cabrerolles, en underbar vingård med härliga viner. De har ett stort sortiment som vi provar igenom tillsammans med små tapas. Vinerna är utmärkta: smakrika, välbalanserade och blir bara bättre med åren. De kostar lite mer än vad som är vanligt i vårt hörn av Frankrike.  De är dock värda sina kronor, vi rekommenderar ett besök om ni har vägarna förbi. Vi tilltalades främst av Cistus, ett Syrah från högbelägna fält, ja vi har köpt det förr men det blir bara bättre med åren. Malpas, även det en Syrah från ett speciellt fält på höjden, ett vin att njuta vid speciella tillfällen.

I morgon åker vi hem till Sverige några dagar för att sedan återvända Syrah-stockar som vill klippas.

En första rapport från vårt arbete på Domaine de Brescou

Den 28.e oktober var det dags för oss att bege oss till Frankrike och påbörja vårt vinterarbete som vingårdsarbetare.

Vi har bestämt oss för att ägna vintermånaderna till att klippa, binda och allt vad som hör vinter till i en vingård. Vi kommer att bo ute på gården så det blir riktigt lantliv.

Vi tar det lugnt ner och stannar i Condrieu i norra Rhone. De är särskilt berömda för sin Viogner och för sina Syrahviner. Vi dricker en underbar Cote- Rotie till god mat på kvällen och får med oss några fina Viognerviner på resan.

Den första veckan i Languedoc passar vi våra vänners CG o Lisbeth Quist hus i Valros under den tid då de är på besök i Sverige. De är ett spännande par Claes Göran har nyligen gett ut sin första bok. En fullpropppad krigsroman ”Offizier” och Lisbeth är konstnär samt arbetande konstnärlig smed. Vi tackar dem för att vi fick möjlighet att bo i deras underbara hem.

Vi har tur, för redan första veckan är det dags att testa och avsmaka alla primörerna. Vinmakaren Lars Torstensson är på plats och vi smakar och han blandar och vi smakar och spottar ut. 2016 blir säkert ett riktigt fint vinår. Särskilt de röda primörerna har mycket body i sig, tanniner, syra och djup.

Den 13 november är det premiärklippning. Vi tilldelas ett fält på 1,8 ha med treåriga Pinot-noirstockar. De ska alla klippas ner till en ca 70 cm hög stock. Vi har försetts med batteridrivna sekatörer, västar och skyddshandskar, solen lyser och vi är sugna på att ta oss an våra första stockar.

Idag är det den 17 november och vi har klippt samtliga vinstockar på fältet. Vi har varit flitiga i solskenet, möjligen beror det på att vi har fastat under veckan och då har hårt arbete fått tiden att gå fort. Nu kan man tro att fältet är färdigt men nej nu ska samtliga stockar bindas upp på ståltråd. Den uppgiften tar vi oss an under morgondagen.

 

Halvårsmöte i HCCS med crème de la crème champagner

Det var verkligen en helafton bland det bästa som vankas. Kanske kan det tyckas vara låga poäng på dessa dyrgripar men vi har seriöst provat dem sida vid sida, vi har en del skilda uppfattningar men känner oss tillsammans nöjda över resultatet. Samtliga dyrgripar kan med fördel avnjutas vid minnesvärda tillfällen både med och utan maträtter. Vi inmundigade under dagen både äggakaka med fläsk och äpplen, ostron och hummer. Salut!

Helsingborgs Champagne- och Canastasällskap hade under lördagskvällen en" for once in our life"-provning. Ikväll skulle Crème de la crème bland världens champagner avsmakas och bedömas sida vis sida och rankas i vår egen s.k. Ekskala. EK-skalan har poänger 0-10 och där Gosset rosé  (7,0) är utgångspunkten.


1.   CHAMPAGNE JACQUESSON, AVIZE Champ Cain - 2005

Ett av de äldsta champagnehusen. Blanc de blanc alltså endast chardonnay. Doften är inte särskilt framträdande men har toner av äppelkärnhus. Smaken är frisk och syrlig med inslag av gröna äpplen. Kvällen torraste champagne. Mycket god och dyr. Poäng 7,0 poäng 

2. MOET CHANDON, DOM  PÈRIGNON,  Vintage 2006
Pino noir 40 %, och 60 % Chardonnay. Vegetativa dofter men för oss obestämda. Kanske umami. I smaken äppelkärnor och mandel. Upplevs som lite fet. Torr men med mjuka toner. Låg syra. Mycket god och dyr Poäng 7,0









3. BOLLINGER, La Grande Année Brut, 2005
Fruktig mogen doft med inslag av gula äpplen, nektarin och aprikos. Balanserad smak med inslag av gula äpplen. Viss sälta i eftersmaken. När vinet blev varmare kvarstod doft o smak. Ett mycket bra vin. Bäst bland 7 poängarna. Poäng 7,0









4. LOUIS ROEDERER, Cristal Brut, 2007
 Pinot noir 55% och 45 % Chardonnay. Komplex doft med inslag av rostat bröd och blommor. Smak av äpple, vanilj, lakrits och citron. Grapefrukt i eftersmaken. Utmärkt champagne men dyr. Poäng 7,5 

5. POL ROGER Cuvée Sir Winston Churchill, 2004
Mogen balancerad doft med inslag av frukt kryddor och lite ekfat. I smaken mjuk och fin syra. Fyllig mogen fruktsmak med inslag av gula äpplen. Kvällen bästa Champagne. Poäng 8,5








6.VEUVE CLICQUOT, La Grande Dame

Klassisk champagne. Pinot noir 60% och Chardonnay 40%. Fruktdriven doft men inslag av persika och nötter. Vi hittade sötsyrliga smaker med inslag av honung, nötter och kryddor. En av kvällen bästa viner. Poäng 8,0 

7. KRUG, Grande Cuvée
Klassisk Cuvée från Rheims. Nyanserad doft med ton av skog i form av nysparkade höstlöv, lite choklad, bröd och nougat. Frisk,torr och fyllig smak med inslag nötter och äpplen.Mycket lång eftersmak. Ett av kvällens bästa viner. Behöll sin syrlighet även när det blev varmare. Poäng 8,0.







Detta var en oförglömlig kväll bland världens bästa viner. Dessa dyrgripar har vi försökt värdera sida vid sida, kanske lite väl låga poäng men dock i fint sällskap. Du kan välja vilken av dem som helst att inmundiga vid ett eller annat speciellt tillfälle, det blir aldrig misslyckat vare sig med eller utan något ätbart till. Vi samsade under dagen och kvällen vinerna med både äggakaka med fläsk och äpplen, hummer och ostron men också med Canasta Salut!

Några dagar i Serbien i slutet av augusti. Grannresa till Bacina i Serbien

LarsPeter har varit där tre gånger förut och berättat många fantastiska historier om byn, grannbyarna, människorna i byn och upplevelser från dagar och kvällar med grillade grisar, vin o grappa. Åsa var nyfiken, på gränsen till sprickfärdig när vi nu äntligen skulle komma iväg till Serbien och den lilla vinbyn Bacina. Det skulle också bli extra kul att se Belgrad, staden med de två floderna Sava och Donau. Vinmålarna Anders Ulveman och Alexander Milunotovic ordnade denna gång resan för oss grannar i vår bostadsrättsförening. Vi var tre par grannar som tillsammans med Anders, Alec och Anders dotter Linn tog flyget med Wizz air från Malmö till staden Nis.

På flygplatsen väntade en hyrbuss som vi hade stor nytta av under hela vistelsen i Serbien. Nis är en relativt stor stad, rätt sliten men betydligt närmare Bacina än Belgrad. Väl framme i byn Bacina kunde vi konstatera att det nya huset i stort sett var klart. Snyggt inrett med sköna sängar, fina rum för provningar och för konferenser för den som vill. På nedre botten och i källarplan fanns diamanten, själva vineriet med nya fina tankar och tunnor och ett jättemysigt provningsrum. Värmen stod oss bi o poolen lockade.

Vi spenderade tre dagar i Bacina med omnejd, ja omnejden var främst den större byn Varvarin där vi blev inbjudna till borgmästaren, hela gänget.

Resesällskapet på besök hos borgmästaren i Varvarin

Varvarin var en trevlig by med många fint renoverade hus och en hel del vattenhål och restauranger. Bacina lite mer slitet men så blir det i en avfolkningsbygd. Arbetstillfällena lyser med sin frånvaro och ungdomarna drar till Belgrad och andra större städer. Dagarna på vingården gick åt att provsmaka vin, dricka vin, äta goda, på platsen odlade grönsaker och att bada i poolen. Vi gjorde en traditionsenlig traktorutflykt ut i vinplanteringarna med picnic, underbart. Naturligtvis ingick ett besök hos barberaren och i de närbelägna romska byarna med sina miljonvillor och begravningsmausoleer. Ofattbart!

Ja, så till vinerna, Bacina vinos viner blir bättre och bättre för varje år. Modell Dolina Barrique Nr 70426, Dolina Rosè Nr 74426 och Dolina XII Nr 76794 som är riktigt bra och har också erhållit en rad utmärkelser. Nu senast bronsmedalj av Decanter.

På resan mot Belgrad stannade vi på Aleksandrovic winery (www. Vinarijaaleksandrovic.rs) som är en av de ledande vingårdarna i Serbien. Vingården omfattar ca 75 ha odlad mark. Den är vackert belägen och mycket modern i all sin utrustning. Gärden är stor och påkostad med frikostiga ytor för besökare och avsmakare.  Här mötte vi vinmakaren Vlada Nikolic fd handbollsspelare. 

Vinmålare Anders Ulveman, vinmakare Vlada Nikolic och vinmålare Aleksander Milunotovic

Vlad är en av Serbiens mest kända vinmakare. Han är s.k. flying winemaker(konsult) och har uppdrag hela östra Europa.
 Vi fick en imponerande vinprovning med nya glas till varje nytt vin.Vi startade med gårdens mousserande viner som går under namnet Trijumf: Vi smakade både en ren Chardonnay och en Pinot noir. Sällskapet var delade i sin smakuppfattning. Somliga fäste sig vid Chardonnay och andra vid Pinon. Kort sagt, vinerna var mycket bra med härlig syra och friskhet. 

Vi fortsatte med Harizma 2009, en Chardonnay med mycket tropisk frukt som ananas, mango och lime. Nästa var Trijumf gold, 2012. En blandning av Sauvignon blanc, Pinot blanc och Riesling. Komplex doft och smak. Friskt med fin mineralitet. Utmärkta vita viner.

Vi gick över till de röda vinerna först på tur stod Trijumf noir 2012. En god Pinot noir som verkligen har toner av körsbär. Vi fortsatte sedan bla med Rodoslov grand reserva, 70% Cabernet Sauvignon, 20% Merlot, 10% Cabernet Franc. En riktig Bordeaux-blandning som legat på fransk ek i två år.Totalt provade vi 8 viner. Framförallt var det de mousserande vinerna samt Pinon som föll sällskapet på läppen. Samtliga viner provades i till vinet passande Riedelglas. Vi lämnade den vackra gården med en beställning som på något sätt ska fraktas till Sverige. 

Belgrad är en typisk östeuropeisk stad, inte vacker men coming. Du äter och dricker mycket mycket billigt och det finns allt att handla om du är intresserad av det. Vi hann med en underbar båttur med mat och dryck på de båda floderna och en liten rundtur till trevliga kvarter. Vi kommer att återvända till Belgrad. 

Tack Anders o Alek för en fantastisk resa.