Provning av Languedocs bästa viner: lördagen 2015-01-10

Languedoc – Rousillon består av en mängd mindre vinområden och under vår vistelse i Pézenas har vi besökt många, mycket trevliga vingårdar i flera av dessa vinområden. Vi har varit på stora gårdar och på små gårdar, vi har varit i norr och söder, öster och väster. Vi har smakat många trevliga och goda viner i olika prisklasser. Vi har träffat många fantastiska personligheter och givetvis har vi smakat väldigt många viner, många bra, ett mindre antal mycket bra och förvånansvärt få sämre. Ibland har vi haft olika uppfattning men när det gäller de allra bästa så har vi varit överens.
Det svåraste är jämförelsen dem emellan, vi vill ju gärna jämföra de allra bästa och vi ville dela den bekantskapen med andra. Den 10 januari 2015 samlade vi ett gäng vinälskande vänner tillsammans med de 10 viner som vi skattat högst. Vi ville prova vinerna både med och utan mat för att få en så komplett bild som möjligt. Denna stormiga januarikväll blev till ett litet projekt med många läckra smackanden.

1. Chateau L’Hospitalet, Grand vin 2012
En stor vingård belägen strax sydöst om staden Narbonne i det natursköna området la Clape. Gården som ingår i en större koncern, drivs av Gèrard Bertrand. Förra året (2013) var ett gårdens röda viner representerat på Nobel-middagen. Vinet som vi provade var klassen bättre och bestod av en blandning av Grenache, Syrah och Mourvedre. Druvorna är handplockade, har macererats i 20–25 dagar och har därefter lagrats i 225-liters ekfat i 12–16 månader. Det ungdomliga vinet präglades av mörka bär och en pepprig eftersmak. Vår samlade bedömning var att det utmärkta vinet troligtvis skulle vinna på ytterligare några års lagring.

2. Chateau Ollieux Romanis, Atal Sia 2011
Under sommaren 2014 besökte vi Carcasonne,  det var en konsert med Elton John. (den var fantastisk). Vi uppehöll oss några dagar i detta mycket natursköna område som kallas catarland och vi besökte ett antal vingårdar, bla Chateau Ollieux Romanis . Denna gård skulle enligt uppgift göra riktigt bra vita viner. Gården ligger på vägen mot Narbonne en liten bit från catarborgen l’abbaye de Fontfroide.

Visst var de vita vinerna riktigt bra men vi fastnade för en AOP Corbières Boutenac vid namn Atal Sia. 45 % Carignan, 30 % Grenache, 20 %, Mourvedre och 5 % Syrah. Druvorna är handplockade från vinstockar som är upp till 100 år gamla. Vinet är inte lagrat på ek. Vi tyckte det var ett mycket bra och komplext vin med smak och doft av choklad och mörka bär och med en härlig lakritssmak i den långa eftersmaken. Här var vi inte riktigt eniga, vissa saknade eklagringen men på det stora hela ett fantastiskt vin.

3. La Garance, Les Arminères 2011

På vägen mellan Pézenas och den lilla byn Caux huserar Pierre Quinonero sedan 1991 på vingården La Garance, en liten gård på 8 ha. Vi har besökt gården vid flera tillfällen och även blivit serverade Pierres mycket goda Paella. Gården drivs enligt biodynamiska principer där Pierre och hans fru drivs såväl av principer som av experimentlusta. Vinerna blir snabbt slutsålda och en stor del exporteras till Japan. Kvällens vin var en flaska Les Arminères 2011 som består av 90% Carignan och 10% Syrah. Ett mjukt men stort och smakrikt vin, lite ljusare till färgen än de andra vinerna. Vinälskarna överraskades av den stora kroppen och den långa eftersmaken. Detta vin föll de flesta på läppen. 

4. Cebene, Felgaria 2011

Denna lilla gård ligger lite norrut i ett bergigt område vid byn Faugères. Några vänner rekommenderade oss att besöka gården som drivs av Brigitte Chevalier sedan 2007. Druvorna har växt i Faugères jordmån som består av nästan 100% schiste vilket präglar samtliga fyra viner på gården. Gården drivs biologiskt och de flesta druvorna kommer från mycket gamla stockar som växer på nordsluttning. Gården heter Cebêne och toppvinet Felgaria har vi aldrig provat tidigare. Druvblandningen Mourvedre, Grenache och Syrah, där minst 50 % är Mourvedre ger ett mycket kraftigt vin med toner av vinbär(svarta), björnbär och jordgubbar med inslag av peppar. Vi tror att vinet har en mycket lång lagringspotential. Ett underbart vin som  fått 94 poäng av Robert Parker.

5. Mas De Daumas Gassac, Rouge 2011

På vägen mot den måleriska staden Saint-Guilhem-le-Desert ligger den utomordentligt välskötta vingården Mas de Daumas Gassac. Här tillverkar familjen Guibert utmärkta kvalitetsviner sedan början av sjuttio-talet. Besöken på gården går mycket professionellt tillväga. De gör lagringsviner som mycket väl kan drickas unga men som efter ca 10-14 år når sin fulla potential. Ikväll provade vi gårdens Rouge som är gjort på 80% Cabernet Sauvignon och 20 % övrigt. Lite spännande med ”övrigt” eftersom den delen kan variera år från år beroende på hur mognadsprocessen på stocken fortlöper. Druvorna har handplockats och vinet har lagrats på franska ekfat under 12-25 månader. Ett mycket tanninrikt vin med starkt animaliska toner som kan lagras och vila under ett antal år. Åsikterna gick lite isär kring vinets nuvarande status men det tillhörde favoriten hos en del.

6. Domaine A’jolle, Paradoxe rouge 2012
På familjeägda Domaine L’Arjolle i byn Pouzolles har vi träffat Louis Marie Teisserenc , en trevlig och engagerad vinpresentatör. Gården ligger alldeles i närheten av Domaine de Brescou.  Gården har ett stort urval av viner och vi blev särskilt imponerade av Paradoxe rouge vid vårt besök på gården. Paradoxe består av 40 % Syrah, 25 % Merlot, 25 % Cabernet Franc och 10 % Grenache. Vinet lagras under 12 månader på nya franska ekfat. Vinet är betydligt mer lättdrucket än övriga viner under kvällen. Det har toner av mörka röda bär och viol. Ett något finare vardagsvin.

7. Domaine Verena Wyss, Belcanto 2010
Strax utanför vinbyn Gabian ligger Verena Wyss underbart vackra vingård. Vi har tidigare skrivit om henne och gårdens historia. Nu var det dags att prova hennes bordeaux-blandning Belcanto. Druvorna är Cabernet Sauvignon, Merlot och Petit Verdot. Vinet har en stor fruktsmak, bra balans och är relativt mjukt trots tanniner. Detta vin kan få ytterligare tid på sig för den rätta potentialen men till mat är det redan mycket angenämt.

8. La Grange, Icone 2010 och 2011
Nästan granne med Verena Wyss i Gabian ligger La Grange som ägs av ett par från Tyskland. Gården sköts dock av Andrina Hugeux and Thomas Raynaud. Vi träffade Andrina på en vinmässa i Roujan och vi besökte därefter gården. Några av deras viner, bla kvällens Icon har på senare tid fått omnämnande och 94 poäng av Robert Parker vilket lett till försäljningssuccé.  Nu var det dags att prova detta toppvin Icône som är en blandning av Grenache och Syrah. Vinet har toner av mörka bär, mocca, choklad, lakrits och kryddor, en lång eftersmak förstärker upplevelsen. Ett fantastiskt vin med lång lagringspotential. 

9. Domaine Virgile Joly, Rouge 2006

Vid foten av plateau du Larzac i byn St Saturnin har sedan 2000 Virgile Joly byggt upp en mycket trevlig biologiskt verksamhet. Här arrangeras förutom vinprovningar bla. vinfestivaler och Pique-nique-ar.  Virgile har blivit mycket uppmärksammad för sina goda viner, främst av engelsmännen i Frankrike och i Storbritannien. Det vin vi fastnade för vid vårt besök på gården var en Rouge 2006. Detta består 40% Grenache, 30% Carignan och 30 % Syrah. Det ligger ett år på ekfat och därefter i 18 månader på tank innan det buteljeras och kan säljas. Detta är ett djupt bärmörkt vin med toner av choklad och lakrits. Det andas härliga tanniner och har en elegans i balansen.

10. Domaine des Creisses, Les Brunes 2005

I grannbyn Valros eller rättare sagt en ”förort” till Pezenas ligger vingården Domaine des Creisses. Sedan 1998 drivs den av vinmakaren Philippe Chesnelong.  Mitt inne i Valros, på en villagata, ligger vineriet. Man gör två röda viner och för kvällen valde vi Les Brunes 2005. Druvblandningen; 60% Cabernet Sauvignon och 40% Syrah. Vinet har legat ca 18 månader på fransk ek. Med sina år presenterar vinet sig som härligt friskt med god syra och mjuka fina tanniner. Här finns mörka bär, lakrits, peppar i en god balans och doft och smak hänger väl samman. Kvällens mästerverk, ja det var vi överens om. .

11. L’ETOILE, Banyuls Grand Cru 1991 
Kvällen avslutades med chokladglass och ett utmärkt sött vin från Banyuls som ligger långt söderut på gränsen mot Spanien.

Vi var helt överens om att kvällens samtliga viner var enastående exempel på Languedocs toppviner och av högsta internationella klass. För skojs skull försökte vi oss på att göra en gemensam bedömning om vilka som var kvällens tre bästa viner. Les Brunes vann med stor marginal. Därefter var det jämnare och svårare att få en klar bild men som delad två och trea kom Icon (La Grange) och Les Arminères (La Garance).

I mitten av februari åker vi tillbaka till Pézenas och nya äventyr bland vingårdarna i södra Frankrike. Innan dess ska vi till Italien när vinbibeln Gambera Rosso gästar Köpenhamn i nästa vecka. 

Friulano on Tour. - Köpenhamn 13 november

Även i år gästades Danmark av ”Friulano on tour”.  Arrangemanget gick av stapeln den 13, november på Hotel- och Restaurationsskolen i Köpenhamn. Här samlades ca 20 olika producenter från Friuli Venezia Giulia för att marknadsföra områdets viner. Flera av producenterna sökte också skandinaviska importörer.

Först lite om området. Friuli (Friuli-Venezia Giulia) ligger i nordöstra Italien, mot gränsen till Österrike och Slovenien.  De mest kända appellationerna är Colli Orientali, Colli och Friuli-Grave.  I detta vackra landskap görs de bästa vinerna på Alpsluttningarna i de östra delarna av området. Friulis egna druva är Tocai Friulano heter numera endast Friulano eftersom Tocai är namnskyddat.

Dagen inleddes med ett seminarium för branschen under rubriken ”Friulano: Top vinen fra Friuli Venezia Giulia” .  En av LarsPeters tidigare lärare Jörgen Mönster Pedersen hade valt ut sex olika viner av de deltagande producenterna. Provningen inleddes av en presentation av vinområdet.

Ronco del Gelso, www.roncodelgelso.com : Friulano ”Toc Bas” Doc Friuli Isonzo 2012. Ingen typisk Friulano. Ett vin med frisk doft med inslag av gurka och melon. Mycket smakrikt med äpple (gult) och lite mandel. Mycket bra vin. Ett av de bästa.

Le Favole. www.lefavole-wines.com – Friulano, Doc Friuli Annia 2013. Ljusgul med grönt i färgen. Frisk och krispig, gräs, melon och gurka i doften. Syrlig smak med grape i bakgrunden.

Polencic Isidoro, www.polencic.com Friulano Doc Collio 2013. Kemisk doft med inslag av hö, gräs, äpple (gulröda). Lite komplicerad och sammansatt i smaken . Inte så mycket frukt. Känns att 20 % av vinet är eklagrat. Vinet bli säkert bättre tillsammans med mat och då gärna charkuterier eller fiskrätter.

Azienda Agricola Livon, www.livon.it – Friulano ”Manditocai” Doc Collio 2013. Fin färg mycket ekdoft  (50 % är lagrat på ungersk ek), mandel i doften. I smaken röda vinbär. Bra matvin men vi blev inte särskilt begeistrade.

Aquila del Torre, www.aquiladeltorre.it – Friulano ”At” Doc Friuli Colli Orientali 2013. Enligt vår mening dagens bästa vin. I doften, skurtrasa, bittermandel och frukt. I smaken en bra syra, smakrikt men inslag av päron och lakrits. Mycket gott och välbalanserat. Ett utmärkt sparrisvin.

Tenute Tomasella, www.tenute-tomasella.it, - Friulano Doc Friuli Grave 2013, Doft av trä och sågspån, melass med också lite kemiskt. Syrligt men tämligen intetsägande i förhållande till de övriga vinerna. Kanske bra till ostron.

Efter provningen gick vi runt bland producenterna och provade ytterligare viner. Vår slutsats blev att det görs mycket friska och goda vita viner i Friuli. Säkert de allra bästa i världen, således ett eldorado för vitt.  De röda lever inte alls upp till sina vita kollegor. Det var en mycket spännande dag och vi ser fram mot nästa arrangemang.

September och oktober i Pezenas

Vi har haft gäster hela september vilket har varit mycket trevligt. Grannarna Ulvemans var först. Dessa avlöstes av Lars o Kajsa Borgvall som i sin tur avlöstes av vår kamrat Marianne som, efter en Yogavecka ca 20 mil upp i bergen, kom för att stanna hos oss i tre veckor

Den vackra byn Roquebrun

Ostron i Bousiges och vingårdsbesök på Brescou är obligatoriskt för alla besök hos oss.  Vi hann givetvis med många andra trevliga aktiviteter som tex bad i Medelhavet och i floderna l Herrault och Orb, besök i de vackra byarna Roquebrun och Saint Germain le Desert  och turer i de närmaste omgivningarna.

Tillsammans med Lars o Kajsa samt ett 15 tal andra personer besökte vi vingården La Garance i Caux.  Vi har varit där tidigare och provat deras utmärkta viner. Gården odlar biologiskt på sitt speciella sätt och sköts i huvudsak av makarna Quinonero. Se maj månad. Denna gång kombinerades vinet med lunch. Huvudrätten var Paella som vinbonden tillredde. Mycket god Paella

När vi kommer hem i november ska vi ha en vinprovning med två kvinnliga odlares och vinmakares viner. 

Den ena, Verena Wyss, har vi besökt i juni/juli och vi blev då förtjusta i hennes viner.

Åsa och Erna

Den andra, Erna Senti Kreyden är en ny bekantskap som vi har besökt vi två tillfällen. Båda kommer från Schweiz men där slutar likheterna. De är kompisar men deras viner skiljer sig mycket. Vi blev mycket förtjusta i Ernas viner och det ska bli kul att presentera dem båda för en större, svensk publik.

Provningar på Domaine de Brescou.

Under månaden har vi haft ett antal uppskattade provningar på gården. En kul händelse var vinprovning med lunch för ett 30-tal Göteborgare. Detta blev ett heldagsengagemang. I oktober slog vi nytt rekord med ett drygt 40-tal personer som deltog i en vinprovning. Det var på tok för många men det gick. Dessutom gick försäljningen utmärkt.

Givetvis har vi också varit på egna vingårdsbesök och även deltagit i vinprovning hos våra nyfunna vänner Lottie och Claes Jonsson. Provningen genomfördes blint och temat var olika Languedocviner. Det gick så där…..

I grannbyn Valros har vi besökt;

Domaine De La Baume.  Vingården är stor med sina 176 ha. Här odlas Merlot, Cabernet Sauvignon, Syrah, Pinot Noir, Sauvignon, Chardonnay och Viognier. Vi provade och köpte gårdens utmärkta Terres  -  Cabernet Sauvignon och Syrah.

Mitt i byn Valros ligger Le Domaine des Creisses . En liten vingård på 15 ha som gör fantastiskt goda viner. Här provade vi Les Creisses 2013 en blandning av Grenache, Syrah och lite Cabernet. Vi smakade också toppvinet Les Brunes 2005. Syrah och Mourvedre kompletterat med Cabernet. Vinet är fermenterat samt lagrat på ekfat i 12 månader. Kraftigt med underbara dofter samt en lång och härlig smak.

Häromdagen företog vi oss en utflykt till den vackra men blåsiga staden Narbonne där vi bl.a besökte katedralen. En fantastisk vacker byggnad. Narbonne kommer vi säkert att återvända till. På hemvägen besökte vi vin vingården Chateau L’Hospitalet. En jättestor egendom på totalt 500 ha. Drivs av Gerard Bertrand.. Gårdens vin serverades på senaste Nobelmiddagen. Så det ska väl vara bra. Vi provade ett antal av gårdens viner inklusive Nobelvinet. Sådär. Alltför dyra och de levde inte upp till priset.

Domaine de Cèbéne i Faugers drivs av Brigitte Chevalier sedan 2008. Domainen är 11 ha stor och består av 100 % schiste. Vineriet ligger helt ingrävt i marken på 300 meters höjd med en helt underbar utsikt över närområdet. Vinstockarna är planterade vid tidpunkten för första världskriget. Vingården drivs helt organiskt vilket kan avläsas på alla växter som växer mellan vinraderna. Brigitte är mycket entusiastisk och vi får en gedigen genomgång av gården och dess vinproduktion. Hennes viner klassas som en av de tolv bästa i södra Frankrike och fått 94 poäng av Robert Parker. Vi provar;

Les Bancéls 2011 en typisk AOP Faugers allstå Grenache, Syrah och Mourvedre. Det känns verkligen att vinet är mineralrikt efter druvor som odlats på stockar som växer i ren schiste. Gott och välbalacerat.

Belle Lurette 2013. Vin från ca 70 år gamla Carignanstockar men även här finns lite Grenache och Mourvèdre. Vinet är helt oekat. Utmärkt men fortfarande lite knutet eftersom det blev buteljerat så sent som i augusti.

Toppvinet Felgaria 2011 provade vi inte men köpte med oss ett par flaskor. Vinet som är gjort på Mourvédre är fermenterat och lagart i 500 liters ekfat av olika ålder. Vinet provades senare på kvällen till en bit mat. Utmärkt.

Brigitte Chevalier

Cébène

Det är inte bara kultur och vin vi har ägnat oss åt. Vi ville också passa på att se vår nationalhjälte Zlatan spela fotboll. Närmaste arena var Toulouse. Vi åkte dit för att se matchen mellan Toulouse och PSG. Ridå. Zlatan var skadad men Toulouse visade sig vara en mycket vacker och trevlig stad. Rosa hus som ligger naturskönt kring floden Garonne. Dit kan vi åka fler gånger.

Nu åker vi snart hem till Helsingborg och börjar smått packa våra väskor. På vägen ska vi göra några dagars uppehåll i Paris. Planen är sedan att återvända till Pezenas i februari.

Pezenas - augusti 2014

Tänk redan augusti och Åsa har hunnit med några dagar i Sverige. Vi förbereder huset för ett besök av yngste sonen Ludvig och hans flickvän Fanny. De stannar 5 dagar och vi har lite planer inför besöket.

Givetvis idkar vi strandliv tillsammans, vi besöker Brescou för presentation av gård och vin, vi besöker Bouzigues för ostronen, vi kör till St Guihem le Desert, en vacker plats i bergen där floden L´Herault bildar djupa raviner och de vackra grottorna; Grotte de Clamouse, mm.

Skörden

Tidig skörd av gröna druvor i år. Vi börjar redan natten mellan den 18 och 19 augusti och då med Chardonnay. Vi kör tre nätter, håller helgen och sen ytterligare några nätter. De blå druvorna behöver hänga kvar någon veckas tid. Alla skördar, vissa nattetid andra tidig morgon.  Ute på vägarna syns nu traktorer med vagnar fulla av druvor på väg till kooperativen där druvorna ska avlevereras.

Några vingårdsbesök i augusti

Många vingårdar i grannskapet anordnar mat- och vinaftnar under juli och augusti och en torsdagskväll bevistar vi gården; Domaine Trois Puechs i Fouzihon tillsammans med ett gäng svenskar, ett gäng fransmän och några holländare. Det bjuds på vinavsmakning, ostron och grillat lamm. Vi tyckte att vinerna var sådär men tillställningen var gemytlig.

Veckan därpå ägnade vi onsdagskvällen åt s.k. Nocturnes på vinegendomen Chateau des Belles Eaux. De har en mycket vacker trädgård, där vi sitter under stora träd, lyssnar till musik, äter diverse tapas och dricker gårdens vin, trevligt i sommarkvällen tillsammans med ett svenskt par som vi lärt känna under vistelsen. Vinet når inte upp till sådana höjder att vi köper med oss men tillställningen är fin.

Veckan därpå är det dags för ett besök på egendomen Allegria. Vi har både kört och cyklat förbi många gånger men aldrig lyckats träffa någon på gården. Även Allegrias ägare anordnar vingårdsbeök med mat och denna måndag kombineras vinavsmakning med lunch. Eftersom LarsPeter skördat under natten så besöker Åsa gården tillsammans med svenska bekanta. Ägarna talar utmärkt engelska, det underlättar. Vi får en rundvandring och presentation av ägor, druvor och vinframställning som avslutas med avsmakning och lunch, ett mycket trevligt och lärorikt besök.

Gården är relativt liten, 9 ha, relativt gamla stockar. De odlar biologiskt och håller på att utveckla gården och vinerna. Vi smakade tre olika viner, en vit och två röda. Den vita, en blandning mellan Marsanne och Rousanne var den klart bästa. Givetvis kunde vi inte lämna gården utan at köpa på oss några lådor, det blev både rött och vitt.

Under vår vistelse i Pezenas har vi fått många nya vänner. Många av dem bor i byarna runt Pezenas och det har blivit en hel del bjudningar på båda håll. Näst sista lördagen i augusti var vi på en härlig fest i byn Faugeres där det vankades bl.a kräftor. Vi fick ett mycket gott Picpoulvin som kom från egendomen Chateau St Martin de la Garrigue. I veckan gjorde vi ett besök på gården. Gården är mycket stor och ägs av en ryss. De tillverkar rött för den ryska marknaden. Vi smakade även deras röda men det var mer ordinärt så vi lämnade gården med en låda av deras mycket goda Picpoul, ett vin som är som gjort för ostron.

På samma lilla väg hittade vi också en annan vingård; Domaine St Hilaire. Denna gård ägs av ett mycket trevligt engelskt par. Här framställs vin i tre olika nivåer, ett vardagsvin som finns i fyra vita, två rosé och två röda, en mellannivå med ett vitt och två röda och en toppnivå med ett Chardonnay, ett Syrah/Grenache och ett Cabernet/Merlot. Detta senare heter Silk Trilogy och alla tre gör verkligen skäl för namnet, mycket goda. Vi kommer härifrån med vin för hemmabruk.

Månadens, nej årets höjdare.

Vi tycker inte bara om gott vin utan vill gärna också smaka riktigt god mat. Det finns mängder av bra och bättre restauranger både i Pezenas och i omgivningarna men vi har bara hittat en med tre stjärnor i Guide Michelin och det är Auberge Du Vieux Puits i den lilla bergsbyn Fontjoncouse i närheten av Narbonne. Hit önskar Åsa sig på sin födelsedag, en önskan som går i uppfyllelse.

Vi bjuds en mycket god champagne som aperitif, Tattinger Prestige 2005 med len mousse och smak av mandel och aprikoser. Till denna läckerhet bjuds små, mycket goda amuser. Menyn – dejeuner sur l´herbe – består inalles av 6 olika kompositioner och till dessa dricker vi ett vin från Corbrieres Deo Gratias 2011.

Vår långa upplevelserika dejeuner inleds med en en mycket annorlunda dukning. En gräsmatta på bordet , rutiga dukar och blommor – som en riktig picnic i terrängen. Maten inleds med en tomatkomposition – tomater av olika kulörer och sorbeer på tomat och basilika – vilken njutning. Efter detta bjuds vi en fisktrilogi med utsökta tillbehör, bla en tomat mysterieuse – en genomskinlig tomat som fyllts med en sardin, en sorbet och en läcker liten gazpacho därtill- läckert. Efter detta är det svamp – kantareller, championer, trumpetsvamp, karljohan mfl – alla smaker det är härligt – sen är det dags för pärlhönan. Vi har blivit förvisade henne i helfigur, stekt och uppskuren längs med bröstbenet. Nu ligger hon på tallriken, uppskivad med sina små ört- och grönsakstillbehör och en fantastisk polenta med parmesan. Till detta serveras också en liten men naggande god Cesarsallad med små tunna skivor av pärlhöna och tryffel – allt är supergott.

En viss mättnadskänsla börjar infinna sig men nu till osten, en inbakad, örtmarinerad getost som vi slår hål på medelst en liten hammare och efter detta en dessert som är som en liten tavla bestående av sorbet, bär och frukter i konstutsmyckning – härligt.

Till kaffet vankas små bitar av choklad och små läckra bakverk.

Har ni vägarna förbi – gör en avstickare – den är värd många mil!

Som nämnts har vi begåvats med många nya vänner och bekanta och dessutom med en företeelse som kallas Apero. Detta innebär att man bjuds vin och till detta något litet att smaska på tex oliver, nötter, små tapas, tex ost, korv ngt bakverk mm. Det gäller att veta om man ska på middag eller på Apero.

Pezenas 1 - 29 juli Vinfestivalernas tid

Vinfestivalernas tid

Nu är det vinfestivalernas tid.. Alla byar med vinsjälvaktning arrangerar under juli och augusti vinprovningar med lokala förmågor o till detta smakprover av lokala charkuterier.  På de flesta orter får man köpa ett antal kuponger eller prova fritt. Kostnaden är mellan 2 och 4 euro och då får man ta glaset med sig hem.

Först ut på banan var Pezenas som varje fredag fr.o.m den 27 juni till t.o.m augusti stänger av torget för vinprovningar. Här finns även mat, allt från ostron till korv och chokladdesserter.

Varje onsdag bjuder dessutom den kommunala caven Molliere i Pezenas, på provning, mat, och musik; Det finns att göra.

Den 7 juli var det dags att åka till Faugers, där finns några favoriter. Åsa och jag var de enda gästerna och vi blev mycket väl mottagna Vi tyckte till och med synd om den mycket  njutbara orkestern som spelade för vår skull. Det bli nog mer folk vid nästa festivaltillfälle. Utbudet på odlare var inte särskilt stort men vi provade oss genom sortimentet. Domaine Bois de Rose, Chateau Chenaine och Domaine Ollier-Taillefer. Vi var också ensamma om de mycket goda charkuterierna, blodkorven var mycket gott kryddad. Bygden är mycket vacker och karg, synd att inte fler letat sig hit.

En härlig cykeldag till Marsellian. Kooperativet Les Caves Richmer i Marsellian village ligger precis nere i den vackra hamnen. Här bjuds på förvånansvärt goda och prisvänliga viner. De vita vinerna är alldeles utmärkta särskilt minns vi ett Muscatvin som samtidigt var fruktigt och knastertorrt.  Här ligger också Noilly Prat och där flockas turisterna. De har tre smaker och Amber är särskilt läcker,  vi cyklar så inget vin kan inhandlas denna dag.

På vägen mot Pezenas och hemmet stannar vi på Domaine de Castelnau. Vinet smakade vi i fredags på vår vinfestival men det gav mersmak så därför ett besök.Vinet l ètendoir des Fees, prestigevinet från gården är mycket gott men relativt dyrt, vi ska fundera o ev återkomma.

Domaine Verona Wyss. En 70-årig kvinna som sedan 80-talet driver en Domaine på 14 ha strax utanför byn Gabian. Gården ligger ljuvligt placerad på de languedocska sluttningarna. Vi fick en fantastisk genomgång och provning av gårdens samtliga viner. Bla hade Verona och maken(avled 2013) planterat Llandoner pelut, en kusin till Grenache. Denna mycket ovanliga druva är importerad från Spanien för 30 år sedan. Den utgör stommen  i gårdens utmärkta rosévin. Dessutom görs en 100% oekad Lladoner, röd, som är mycket frisk och speciell.

Vi provade:

Viognier tradition 2011: Ren Viognier varav ca 20 % är lagrad på små franska ekfat. En mycket bra Viognier, fruktig, ren och torr.

Wyss wine 2013: Frisk och härlig Viognier som inte legat är ekat. Utmärkt terassvin men går även bra till fisk och ost.

Les Perdreaux  2011:  100 % Roussane. Vinifierat på samma sätt som Viognier tradition. Alltså ca 20 % ek. Härligt gul i färgen. Underbar torkad frukt, mynta och nötter i doften. Rund och härlig i smaken. Vi har provat den till grillad makrill med stekt potatis. Helt utmärkt.

Rosé des roses 2012: Är gjord på Lledoner pelut. Vilket i sig är intresssant. Vinet svagt rosa med mycket jordgubbar i såväl doft som smak. Ett mycket bra rosévin. Kommer högt upp på vår tio-topp lista.

La Tonga 2008: Eklagrad Cabernet Sauvignon och Petit Verdot som välbalacerad med doft och smak av svarta vinbär och nötter.

Lledoner pelut 2013: Frisk och oekad smakar en hel del Grenache men har en annorlunda och fylligare eftersmak. Mycket mörk choklad och nötter. Spännande vin.

Belcanto 2009: Blandning av Cabernet Sauvignon, Merlot och Petit Verdot. En riktig Bodeaux blandning som är helt underbart god i såväl doft som smak.

Chant de la terre 2009: Betyder ”jordens sång”. Handplockad Merlot, ett elegant och välbalanserat vin med en härlig rubin färg, En höjdare som vi inte vill gå miste om. Ett bra köp.

Vi tackade Verona för en mycket trevlig provning. Vi fick med oss vinslattarna hem för att kunna fördjupa vår provning. Vi testade Les Perdreaux till makrill och Chant de la terre till agneau (lamm) med ett utmärkt resultat. Vi åker tillbaka dagen därpå för inköp, eftersom Verona inte tar kort. De bästa köps in och det är inte sista gången vi besöker denna gård. Tyvärr har Wyss inte någon importör i vare sig Sverige eller i Danmark.

Carcasonne, härlig konsert med Elton John och fyra av hans mycket duktiga musiker. Teatern ligger i borgen och är byggd som en amfiteater, det är en fabolös stämning och en sammetsblå kväll!

Vi ska tillbringa några dagar i le departement L Aude och den första anhalten blir Limoux här finns ursprunget till champagnemetoden och heter det blanquette de Limoux. Tre flaskor inhandlas, mest för sakens skull. 

Resan går över hedar och berg i de Cathariska slottsruinernas fotspår. Det är fascinerande historia i religionens spår. Krig inom samma lära som handlade om makt precis som idag, inte så långt bort härifrån, tänk att människan aldrig lär sig. I Aude, mitt ute i hedlandskapet in the middle of nowere ligger en liten by, Fontoncjose, som hyser en trestjärnig restaurang. Le petit puit, hit ska vi återvända den 27 augusti för lunch!

Vägen till saltbadet går via Chateau Ollieux Romanis som är särskilt känt för sina vita viner. Visst är de vita goda men vi fastnar för ett rött oekat vid namn Atal Sia som innehåller 50 % Cargignan, 23 % Morverdre, 23 % Grenache och 4 % Syrah. Vinstockarna är 60-100 år gamla. Vi inhandlar detta och en låda blandat. De är mest berömda för sitt ekade Rousanne – Marsanne och vi får en flaska på köpet. Vi omvärderar detta efter att ha druckit det till en god fisk.

Saltbadet, en av alla saliner som under flera 100 år använts för saltutvinning, är badbar. Salthalten motsvarar den i döda havet. Flyter helt stilla men man känner sig som en salt gumma efteråt och håret är hårt och stelt, spännande, avsvalkande dopp.

Den 21 juli är det Vinkväll i Roujan, en liten by i närheten av Pezenas. Orkester, ca 10 vinmakare från trakten och några lokala smakbitar. Vi fastnar särskilt för vinmakaren La Grange där vi smakar vardagsvinerna. De har precis fått goda omdömen från Parker och vi ska i veckan göra ett besök.

Besöker vingården som verkligen ligger utslängd på heden. Provningen ges på kontoret och vi konstaterar att de har mycket bra röda viner, Parker har helt rätt, de är balanserade, fruktiga, stora och välfyllda. Svarta bär, kaffe, choklad, komplext och fina tanniner.

Vi köper en låda Edition och en Icon där vi blandar två årgångar, inte billigt men mycket, mycket gott.

Nu till en av denna rapports absoluta höjdare Mas de Daumas Gassac  belägen strax utanför den otroligt vackra byn Saint Guilhem le Desert. Gården drivs sedan 40 år tillbaka av familjen Guilbert. Terroiren är enligt upppgift lika bra som de bästa jordarna i Bourgogne. Gården är perfekt placerad i Gassac-dalen. Man har satsat på Cabernet Sauvignon som bas i sina röda viner men har dessutom en uppsjö av olika druvsorter. Mycket spännande. Gården omfattar 150 ha men endast 50 ha med druvor. Allt handplockas och hanteras mycket noggrant. Vi provar här:

Mas de Daumas Gassac Rosé Frizant. Mycket trevlig rosébubbel

Mas Daumas Gassac Red 2011. (73 % Cabernet Sauvignon och de övriga 27 % är en blandning av Cabernet Franc, Malbec, Merlot, Syrah, Tannat, Petit Verdot Carmenerne och 10 andra olika druvsorter. Underbart gott vin som kan lagras länge, länge, länge, alltför länge!

Mas Daumas Gassac Blanc 2013, den serveras efter den röda mycket genomtänkt! den är mycket smakrik, full av frukt som gröna äpplen, fikon, persikor, honung i en suverän balans.  ( Viogner, petit Manseng, Chenin Blanc, Chardonnay)Tycker man om frukten ska den drickas ung, annars kan den ligga länge och utvecklas, jag tror på den både nu och sen (vet ju hur den är nu).

Vi inhandlar både rött o vitt och kostar på oss en röd från 2000. Vi längtar redan!

Pezenas 15 maj - 17 juni 2014

Den 15 maj körde vi hemifrån o hamnade vid sjutiden i Belfort där vi tog in på ett hotell mitt emot stationen. Belfort var dött denna söndagskväll men vi hittade en restaurang vid floden som serverade en god tarte flambé.

Måndag morgon bär det iväg till Juradistriktet och Poligny , den lilla staden med det stora mejeriet för den goda Comtéosten . Under degustationen bjöds vi stora fina bitar av olika lagringskvalitet och resultatet blev två stora bitar av lagringen 24-30 månader,mmm.

Vi körde därefter till den lilla byn Pupillin för att inhandla vårt favorit-juravin hos Philippe Bonard. Den lilla staden Arbois bjöd också på fin degustation på vinhuset Tissot. Det blev en hel del vin både här o där, detta ska vi ta med hem för vinterdagar att minnas Frankrike.

Vi anlände till Pezenas den 17 maj för att invänta besök av Rasmus och Gina. Vädret såg inte lovande ut! Dessa norrbaggar längtar efter sol och värme och så får de fyra dagar med regn, moln och 17 grader. Vi led med dem men de verkade ta det med ro!

På onsdagen anlände Lars och Ingrid våra kära klubbkamrater i HCCS. Vädret bättrade sig under helgen så det blev dopp i medelhavet och inmundigande av ostron o diverse annat.

Rasmus och Gina har sedan hemkomsten till Hemsedal haft en riktig värmebölja med upp till 25 grader, de tog igen allt på hemmaplan men vi hoppas att de kommer tillbaka – det är ju ändå sol för det mesta här i söder!

Lars och Ingrid hade både tur och otur. De fick aldrig se sitt bagage i Frankrike vilket gjorde att de fick inhandla diverse töj – resväskan stannade i London så den återbördades på hemvägen, nu finns både gammal och ny garderob.

Givetvis bevistades några vingårdar tillsammans med våra gäster. Brescou var det givna besöket för samtliga. Rasmus och Gina hade varit där förut, så för dem var det ett kärt återseende. Arne bjöd på lunch och trevlig samvaro. Lars och Ingrid bjöds på rundvandring och avsmakning.

HCCS genomförde också ett besök på Paul Mas. Vi fick ett fint mottagande, en trevlig information, restaurangvisning och degustation som slutade med vissa inköp för oss alla.

Figueres och Barcelona

Tisdagen den 3 juni åkte vi iväg för en liten semester i semestern, denna gången till Dalimuseet i Figueres  samt till Barcelona. Museet var spännande, roligt, upplevelserikt och något utöver det vanliga.

I Barcelona bor vi på en av höjderna med underbar utsikt över hela stan. En bit att gå men värt det! I HD hade vi läst om och fått adressen av HD’s utmärkte vinjournalist Magnus Ericsson till Bar Brutale som är en vinbar för naturviner på Carrera Princessa 14. Vi hittar givetvis dit och provar några spanska samt ett georgisk naturvin men ingen av oss tycker de är värda sitt pris. Naturviner är tyvärr ofta överreklamerade.

Vinprovning i Barcelona på Torres vinbar på Gracia. Utmärkta viner, givetvis egen betalning, Fransola en vit dröm som består av Sauvignon blanc och Parcellada, Perpetual, en blandning av Grenache och Cargignan och Salmos, Grenache och Cargignan men också lite Syrah, Mas la Plana, Cabernet Sauvignon, 18 månader på fransk ek samt en Chardonnay, Milmanda som fått 12 månader på ek, utmärkta alla, Torres kan och lever upp till sitt rykte.

Efter några fina dagar i Barcelona gör vi under fredagen så en resa till det lilla vindistiktet Priorat ca 10 mil söder om Barcelona. Naturen är spektakulär, lite som Duorodalen men utan flod. Vinet odlas på terrasser i höglänt terräng. Priorat har upptäckts som utmärkt odlingsområde de senaste 20 åren och vi besöker just Torres anläggning i El Llobo. Här tillverkas två av de viner vi smakat på vinbaren, Salmos och Perpetuel.

 


 Vi får en ingående visning och information av fält, plockning, tillverkning, jäsning, pressning och allt som hör tillverkning av utmärkta viner till. Vår ciceron Josep Almirall Garcia lägger mycket möda på vårt besök och vi är mycket nöjda. Det visar sig att Salmos och Fransola prismässigt ligger som i Sverige men på Perpetual gör man rena vinsten på Systembolaget, vi slår till med Salmos och Fransola, ett mycket lärorikt och spännande vingårdsbesök.

Väl hemma i Pezenas igen blir det en lång och härlig cykeltur kring det vackra Massif de la Clape med sina sluttningar ner i medelhavet till badorterna Narbonne Plage och St Pierre la Mer. Ett måste, när vi passerade Chateau de la Negly, var ett besök, trots svettiga av cykelturen. Vingården har Lp tidigare besökt efter rekommendationer av Håkan Nilsson. Vi provade denna gång deras röda viner i form av La Cote, Les Grés och La Falaise. Goda o bra viner men något dyra (8,80-17 euro). Förvisso smakade vi inte gårdens prestigeviner L’Ancely, La Porte du Ciel och Le clos des Truffiers som var på tok för dyra (52-92 euro). Vår bedömning kvarstår dock.

Idag är det den 10/6 och värmen närmade sig 40 grader. Vi orkade inte göra så mycket, men det blev en del spännande läsning och ett besök på vingården Seigneurie de Peyrat just utanför Pezenas samt des Caves Moliere i Pezenas.

Seigneurie de Peyrat

Lp hade besökt vingården tidigare och var inte så positiv till vinerna. Besöket idag visade sig mycket intressant. Vår ciceron var trevlig, pratade engelska och visade runt på egendomen.  Egendomen hade tillhört en nobel familj som en gång bodde inne i Pezenas där turistbyrån idag ligger. Egendomen är enorm med eget kapell, stora salar, caves under markytan mm. Gården omfattar 120 ha och man använder cementtankar till de röda druvorna. Den egna produktionen rymde 200 000 flaskor, resten säljs till kooperativt.

Lp och vår ciceron på Peyrat

Efter rundvandring och information smakade vi av samtliga viner, tre vita, tre röda och ett rosé. Vinerna får betraktas som dagliga bordsviner utan större sensationer.

Vi bor ju i Pezenas så vi måste ju besöka caves de Moliere, sammanslagning av cooperativet i Caux och cooperativet i Pezenas och omfattar totalt 820 ha och har 200 medlemmar. De gör verkligen reklam för Moliere med vackra flaskor, etiketter och vinnamn döpta efter hans verk, tex Marquise de Parc, Prince Conti och Dom Juan, alla röda och eldiga. Givetvis de lokala druvorna Syrah och Grenache i olika blandningar. De vackra flaskorna i sig lockade till köp.

Nu åker vi hem till Sverige igen för att fira midsommar eller på franska  fêteent la Saint-Jean.

Barolo and Friends Event 2014

Den 6 juni var det dags för årets Barolo and Friends Event 2014 i Köpenhamn. Jag tror att Ulrik och Jens arrangerade, det utmärkta eventet för fjärde gången. Tyvärr kunde jag själv inte närvara på grund av min vistelse i Languedoc. Istället bevakade (tura)vännen Anders Varenius arrangemanget och jag publicerar hans utmärkta provningskommentarer.

Det fungerade alldeles utmärkt och jag fanns med på listan som representant för ditt bolag. Jag var vid Börsen kl 10, men exposén var inte riktigt klar så man fick vänta till 10.20 då jag och ett tjugotal andra personer - 95% män - gick in i lokalen. Det var inte kö utan man kunde i lugn och ro konversera lite  på italienska och smaka både vita och röda viner och sedan spotta. Jag testade väl ett 30-tal olika Barolo, där jag frapperades av den stora skillnaden i smak. Jag tycker om  den höga tanninhalten, men utvecklingen verkar vara att man gör viner som  snabbare tappar en del av det typiska. Så var exempelvis en Barolo från single vineyard 5-6 år gammalt mjukt och runt och angenämt, men utan barolotuffheten Det var Bricco Roccho, Cercetto. De två bästa var två Barolo från 2010 Sylla Sebaste  resp Sukula (Meriame). Sukula producerar inte mer än 4000 flaskor per år och söker en importör . Roero, Nebbiolo d´Alba var bra.

Precis som du sade var Seminariet en höjdare. Det leddes av vicepresidenten i Vini del Piemonte, Strada del Barolo och hade som tema andra druvor än de mest välbekanta från området. Seminariet varade 1 1/2 tim och behandlade 8 viner.

1. Nascetta-druvan. En gammal varietet > 200 år. Ett vitt vin, med mycket aromatisk och blommig doft av hög intensitet, nästan lite av arabiska parfymer. Det kommer från Novello i västra Piemonte och det finns 8-10 tillverkare. Plantan växer vertikalt och är därför lätt att sköta, men avkasningen är mycket liten. Frisk och bra syra balanserade blommigheten i vinet som skall drickas ungt eller högst 3-4 år gammalt.
2. Arneis. En ny druva som kom på 1990-talet. Det är den vitvinsdruva som är viktigast efter Gavi. Den växer snabbt och är från Roeroområdet, faktiskt norr om Piemonte. Vinet var inte så rikt och intensivt som Nascetta, men mycket mer finstämt, med en lång diskret smak med viss sötma som balanseras av en delikat syra.
3. Pelaverga ger ett rött vin som är ljust till färgen, men med en typisk pepprighet i smak och doft. (Verduno Pelaverga från Poderi Rossi 2013)
4. Pelaverga. Ännu ljusare och kan nästan likna ett rosévin till utseendet, men inte alls till karaktären. Kryddigheten ökar med åldern men man bör spara det  högst 2-3 år.  Det är gjort för lokal konsumtion och har en hög komplexitet i smaken med mycket tanniner men låg syra. Bäst drickes det kl 17 i skuggan tillsammans med Salame eller andra charkuterier, menade provledaren (Verduno Palaverga Cantine Terre del Barolo)
5. Barbera d´Alba Supriore 2011 Rizieri. Detta var förr vardagsvinet i Piemonte och Barolo förbehölls festdagar. Barberan odlades förr extremt med tanke på kvantitet och inte kvalitet, men sedan 1960 pågår ett kvalitetsarbete men förr hade man några plantor hemma i trädgården och gjorde vin för hushållets bruk. Plantan är fertil och tålig och är inte alls så beroende av korrekt beskärning. För att öka kvaliteten gör man en green harvest men syran är inte så hög - var högre förr - och tanniner saknas nästan helt Smaken  ger en fruktig, silkig känsla. Bra till pasta, antipasti, ravioli.
6. Ruché  di Castagnolo Monferraro 2013 Crivelli. Växer norr om Asti och har en rosendoft, lite niveaartad tyckte jag, inte alls någon stor kropp. Lättdrucket.
7.  och  8. Här kom vi fram till två Baroloviner från 2010. Förr användes Dolcettodruvan till vardagsvinerna och Nabbiolo/Barolo var för festliga tillfällen. Man hade ofta en lång maceration 3-6 veckor och fick mycket höga tanninhalter och vinerna blev drickbara först efter 6-7 år. Produktion ca 40 hl/har eller mindre. Den finns i många varianter och är utomordentligt beroende av jordmån och klimatet på just den platsen där den växer. Man kan säga att det finns 1000-tals olika Barolo. Modernare Barolo åldras snabbare och tanninerna kommer från druvskalen nu för tiden, men förr var det mycket från kärnorna genom den långa macerationen  och skörden sker sent, vanligen efter den 20/10. Det är stor skillnad mellan åren och 2010 gav bra viner. En yngre Barolo passar till lamm och gris med sina kraftiga tanniner, efter 30-40 år kan de ha utvecklats utmärkt, men passar inte till mat pga uttalad kryddighet i smaken. Stor skillnad mellan olika klimat, soltimmar, nederbörd, temperatur.
8. Single vineyard varierar: kan vara bäst, men också sämst. I vanliga fall blandar odlaren mellan olioka delar.

Efter Seminariet smakade jag ett par viner till, men hjärnan var full av intryck så jag gav mig hemåt vid 14-tiden. Jag var mycket noga med att bevara min nykterhet för att kunna smaka vinerna.

Tack för denna trevliga attraktion!

Anders