Del 2 av vår resa till södra Italien. Apulien (Puglia) och Basilicata

Båtresan från Dubrovnik till Bari (Apulien) i Italien var inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Inte en ö och knappt ett fartyg, enbart ett gråblått hav med ”gäss”. Positivt var dock att priserna på båten hörde till de billigare så vi behövde varken gå hungriga eller törstiga iland. I Bari skulle vi hämta den hyrbil som skulle ta oss runt i Italiens allra sydligaste fastlandsdelar, under de kommande två veckorna. Vi ägnade dock först en kväll och en förmiddag åt Bari. Kvällen på en mycket trevlig men enkel fiskrestaurang som var proppfull av matgäster. Maten serverades på plasttallrikar men maten var jättegod. 

Fiskrestaurang Nicolaus

Förmiddagen tillbringades i Baris gamla levande stadsdel.Här blandades butiker, kafféer, kontor och små verksamheter med massor av invånare och en hel del turister.  Benvenuto a la strada Orecchiette, här satt kvinnor utanför sina hus och tillverkade pasta i olika former - för hand. Vi kunde inte låta bli att köpa ett kilo av de hattformade exemplaren. Färgerna kommer bla från basilika, tomat och spenat, fantastiskt!

Alberobello

Efter besöket i Bari var vårt första stopp den mycket märkliga lilla staden Alberobello. Där hade vi bokat övernattningar i ett s.k. Trullihus. Vilken upplevelse! Hela byn samt området runtomkring var fullt av sk Trullis, ett runt stenhus med spetsigt tak. Tydligen byggdes husen på detta sätt för att innehavarna skulle slippa betala skatt. Övre delen av taken togs helt enkelt bort när skattmasen var i antågande. Om detta är sant, ja det vet vi inte men det har ingen betydelse! Vi blev helt betagna av stadens centrum och av alla dessa Trullis i området som hade renoverats och bevarats. Visst många hyrdes ut som bed & breakfast men de användes även som bostäder, arbetsplatser, restauranger och butikslokaler.

Monopoli och Polignano

Under vår vistelse i Alberobello passade vi också på att besöka de vackra badorterna Monopoli och Polignano. Båda orterna hade vackra historiska centrum med många tingeltangelbutiker och caféer. I Polignano badade vi på den världsberömda klippbadstranden och här hörde vi också svenska (skånska) röster.

Polignano

 

Otranto och Leuca

På vägen från Alberobello till vårt nästa boende i Otranto försökte vi komma in på några vingårdar, främst i området runt Ostuni. Tyvärr det var helg och skördetid. Vi fick nöja oss med att dricka vinerna på restaurang eller café eller chansa på en flaska i butiken. Ja, det var inte fyskam, de vita vinerna och rosévinerna var av mycket god kvalitet.

Otranto, en liten vacker stad vid havet ,tog verkligen emot oss med öppna armar. Stranden var härlig, den gamla muromgivna staden var mycket vacker med sina kyrkor och vackra byggnader. Dessutom hyste den härliga matställen. 

Grotta i Otranto

Vi hade bestämt oss för ett besök i Leuca, staden på klackspetsen. Vi hade läst en del om Puglia men mindre om denna del. I Leuca blåste det hårda vindar och vågorna svepte höga. Naturupplevelsen under resan var noll. Det var platt, torrt, gråbrunt och trist. De övergivna gårdarna och de halvfärdiga till synes övergivna byggnaderna avtecknade sig än mer här. Vi gladdes trots allt av besöket, Leuca visade sig vara ett paradis för surfare och caféet serverade gott och väldigt billigt kaffe.

Leuca

Matera - grottstaden och Altamura

Efter några nätter i Otranto och besöken i byarna runt omkring gick resan vidare till den fantastiska grottstaden Matera. Staden ligger i Basilicata så den fick bli övergången mellan Puglia och Kalabrien. I Matera  hade vi hyrt in oss på ett B&B i en grotta, milde tid så lyxigt det var. Det var verkligen grottkänsla, fönster saknades helt men Wow! Hela den gamla staden finns på Unescos världsarvslista. Staden är unik, omfattande och väldigt jobbig att ta sig fram i. Det är trappor, trappor och åter trappor. Det är smala, vindlande gränder och det är grottor överallt. Italienarna är fantastiska på att ta vara på det antika. Renoveringarna är pietetsfulla och charmen och känslan av att komma in i forntiden består. Matera kan knappast beskrivas rättvist, staden måste upplevas med egna ögon! Åk hit!

Det var inte bara vi och övriga turister som hittat hit. När vi kom till Matera var staden delvis avspärrad pga ett G7-möte. Delegater, livvakter, eleganta italienska bilar med privatchaufförer hade invaderat vissa delar av den gamla staden. Vi hade tur som hittade en alternativ väg till vårt boende. Även mötesdeltagarna fick ta sig fram gående om de skulle få en bild av den fantastiska grottstaden, så lite motion fick säkert de flesta, intresset verkade i alla fall stort.

Givetvis kunde vi inte lämna området utan att besöka grannbyn Altamura. Här residerar än idag det gamla bageriet Forna Antico Santa Caterina som etablerades redan 1391. Bröden som tillverkades hade fortfarande samma form, men naturligtvis fanns det också modernare varianter. Här flockades turisterna för att beskåda tillverkningen och försäljningen gick otroligt bra.Vi köpte och smaskade, det var Mums!

Vinerna i Apulien och Basilicata 

Vi hade tänkt att göra många stopp och djupdyka i vinerna  både från Apulien och Basilicata, framförallt i vinerna från Salentoområdet. Tyvärr fick vi inte till det riktigt. Det var helg och vingårdarna var stängda eller så var man upptagna av skörden. Vi sökte en vinfestival men den hittade vi inte. Vi smakade trots detta många goda viner från områdena och var  mycket nöjda med de vingårdsbesök vi fick till. 

Basilicata, som ligger inklämt i "stövelns vrist" (mellan Kalibrien och Apulien), är ett kraftigt kuperat landskap som domineras av den slocknade vulkanen Mont Vulture. Basilicata betraktats som Italiens fattigaste område. När det gäller vin så är Basilicata Italiens tredje minsta vinregion.

Den stora druvan i Basilicata är Aglianico. Den ger utmärkta viner, speciellt i appellationen Aglianico del Vulture. Vi smakade bla ett utmärkt vin Calice från Tenute Donato D’Angelo. Vinet lagras på franska ekfat i ca 18 månader. 

Calice

Fa vino i Alberobello var en osannolik liten vingård. Gården ligger i hjärtat av staden och producerar bra viner till mycket rimliga priser! Man kunde tex köpa 1 liter rött/vitt/rosé för 1,5 euro litern. Här fick vi en mycket trevlig provning, allt vi ville smaka togs fram. Vi fastnade för en Primotivo vid namn 17. Vinet var mycket kraftigt och hade som namnet anger 17 % alkohol.

FA Vino

I Alberobello fanns även ett kooperativ Cantina Sociale Pietro Tauro. Efter en spännande provning med stort utbud av viner till mycket rimliga priser, inköptes ett rosévin.

I Italien är det vanligt att vingårdarna tar betalt för provningen. Det kändes bra eftersom vi enbart kunde köpa någon enstaka flaska pga flyget. Gårdarna vi besökte i Alberobello tog varken betalt eller visade några sura miner när vi enbart köpte enstaka flaskor, det var positivt.

Apulien är en av Italiens största vinregioner. Andelen DOC/DOCG- viner är ungefär 12%. De röda vinerna dominerar och utgör ca 60 %. Här befinner vi oss i Negroamaro-land. Druvan ger kraftiga och sträva viner och betyder just "den bittra svarta”. Det odlas även Primotivo i stor omfattning. Bland de gröna druvorna dominerar Greco Nero och Fiano, två spännande druvsorter.

Vi besökte den vackra gården Tenuta Corallo strax utanför Otranto som sedan 2010 drivs av Enzo and Gabriella Marti. Vingården som också inbegriper en hotellanläggning omfattar 13 ha  och drivs ekologisk sedan något år tillbaka. Här odlas Negroamaro, Primotivo ,Malvasia Nera, Aleatico och Fiano. Vi fick en riktigt gedigen provning av deras viner.

Tenuta Corallo

Chora Fiano är som namnet anger tillverkat av druvan FIano. I näsan kände vi blommor som acacia och mimosa och i munnen smaker av tropiska frukter som persika och mango. Ett utmärkt fruktigt men torrt vin.

Drosia Negroamaro. Detta var ett vin vi verkligen fastnade för, en fullkomligt vit Negroamaro, helt genomskinligt som vatten.Här hittade vi fläder i doften, ett vin med en härlig syra, en riktig aperitif. 

Maria Negroamaro var en spännande kraftig matrosé. 

Mesena Negroamaro. Av de röda vinerna fastnade för Mesena som bestod av 100% Negroamaro. Vinet tillhörde inte de kraftigaste men det hade en bra syra och en smak av körsbär och kryddor. 

De tre senare fick följa med oss på vidare äventyr och även med hem till Sverige.

Vi besökte även Tenute Al Bano. I vårt sökande efter en trevlig vingård stötte vi på denna mycket märkliga resort, en jätteanläggning med tillhörande vingård. Vinerna var inte av den högsta kvaliteten så behållningen låg i inramningen.

Al Bano

Efter det spännande besöket i Matera var vi mogna för nästa del av södra Italien, Kalabrien. Nu är vi i själva tån på stöveln.