tisdag 4 september 2018

Sommaren 2018

Nu när hösten knackar på, och valet står för dörren, tänker man gärna tillbaka på vad sommaren burit fram.

I år har sommarmånaderna varit heta i Sverige. En längre hetta har vi nog aldrig upplevt. Visst har det varit härligt, stundtals – de långa, tidiga morgonbaden med över 20 grader i vattnet, de härligt smekande kvällarna, utelivet, cykelturerna, golfen – men också - bränderna, de gulnande gräsmattorna, saknaden efter en regndag som friskat upp, grillförbud - ja allt på en gång.
Gina,Rasmus,Fanny, lille Harry, Ludvig på besök i Helsingborg
Den allt överskuggande händelsen för oss, inträffade på självaste midsommarafton – vi hade anlänt till våra vänner i Brantevik vid lunchtid, två timmar senare kom det efterlängtade sms:et, vi var nu farmor och farfar. Vår yngste son Ludvig och hans fru Fanny hade nedkommit med en underbar liten kille, en liten go Harry! Lycka, längtan och glädje – midsommarens finaste blomma. En härlig fest förgylldes.

En annan fest var givetvis fotbolls-VM. Vi som gillar fotboll fick verkligen njuta sommaren 2018. Sverige gjorde mycket bra ifrån sig och våra nästfavoriter, vid sidan av Danmark, vann guldet – Vive la France. Vi Helsingborgare får behålla lite VM-stämning sen allas vår Granen kommit hem!

Den 3 juli åkte jag (Åsa) tillsammans med en väninna (Marianne)
till vårt lilla hus i Pezenas. Vi skulle njuta strandliv och stadsliv men det blev mest husliv. En vattenläcka tog ett par dagar i anspråk med allt från röjning till rörläggare och kommunkontakter. Det slutade lyckligt med nya fina rör, från gatan och in i huset. Tyvärr tillkom en mer personlig läcka, en näsläcka som krävde sängläge och Marianne fick ”göra stan” utan mig.
Vattenläcka
Vi gillar att cykla, gärna heldagsturer, men våra racers står i Frankrike. Ska vi investera i vanliga cyklar eller i elcyklar?, det blev el. Det går utmärkt att cykla utan el, vi använder den i rejäla uppförsbackar och i rejäl motvind. Några riktigt långa turer har det blivit denna sommar. Den mest minnesvärda gick till Arilds vingård, mestadels cykelbana, härliga strandhugg, en spännande teaterföreställning och en oförglömlig nattcykling hem med vätskestopp och bad i fullmåne!

Vår äldste son Rasmus, bor i Norge sedan 18 år tillbaka. Vi brukar besöka detta vackra men dyra land några gånger om året, så även denna sommar. På vägen tar vi en lov om Dalsland där jag har en bror. Han bor där asfalten tagit slut och grusvägarna tagit över – men charmigt. Här överraskas vi med att jag (Åsa) får ”ny” kusin och 1500 DNA-träffar till än fler – spännande som tusan!
Kusin Gunnar, Åsa, broder Rolf
Norge och Hemsedal har haft en lika varm och het sommar som vi haft i Sverige. Rasmus och Gina är bruna och det luktar sommar. Vi hade planerat en fjällvandring tillsammans men tyvärr möts vi av ihållande regn och rusk. Det blir bilfärd till en fjällstuga med kaffe och vi missar rommegröten. Vi lurade vädret med ett hurtigbad i fjällälven.

Denna sommar har det varit en hel del united. En kväll med gamla klasskamrater, de flesta från ettan i småskolan är kul. Vi försöker att träffas några gånger om året – för att dryfta nya upplevelser och gamla händelser. United har LarsPeter också blivit med några av sina tonårskompisar från Falkenberg, en tura, en golfrunda och till slut en härlig kräftskiva sammanförde dem igen – vilken kväll.

Givetvis har vår Champagne/Canastaklubb varit aktiv under dessa heta dagar. Nya underbart läckra droppar har runnit genom våra torra halsar, efter att ha passerat både doft- och smakbedömning. Vi kommer att följa upp sommarens fröjder under en septembervecka i Champagne, då vi också ska utse en ny ”huschampagne”. Vi återkommer med mersmak från denna resa.

Vi befinner oss nu i vårt ”andra hemland” Frankrike. Vägen hit gick denna gång via Trelleborg-Rostock, Berlin, Brennerpasset och Italien. I Alto Adige stod regnet som spön i backen – men oj så grönt och grant. Framme i Verona strålade solen där opera på Arenan stod på programmet. Allt i Verona var njutbart, mat, arena, opera, goda vänner, trevligt boende – en alltigenom lyckad vistelse. 


Italien bjuder på många vackra landskap och ett sådant är Lago di Como med omgivningar. Vi hade bokat i Cernobbio, en liten fin ort vid stranden av Comosjön. Våra vänner har ett speciellt förhållande till orten och de introducerade oss i dess hemligheter. Vi tackar för mycket fina dagar vid Comosjön och vi tackar Italien för den läckra maten.
Åsa Lotti o Helene
Kväll vid Comosjön

När vi nu åter är i Pezenas  har vi skyndsamt besökt Domaine de Brescou för en härlig lunch med vinbonden. Skörden är i full gång med start i normal tid. De gröna druvorna är skördade och arbetet i caven rullar på. I veckan kommer skörden av de blå druvorna att starta. Vi återkommer framöver med fler vinkommentarer.

Fysiskt befinner vi oss i Frankrike men tankarna cirkulerar främst kring förestående val i Sverige. Måtte rösterna för en human demokrati vinna.





  

torsdag 14 juni 2018

Barolo & Friends 2018

Det var ett tag sedan vi var på provning i Köpenhamn, varför vi såg fram emot den 8 juni och Barolo & Friends Börsen i Köpenhamn. Börsen, detta vackra, mycket speciella hus för handel. Arrangemanget ordnades för 10:e gången och som vanligt var det tight med vinimportörer, journalister, bloggare och restaurangfolk runt de 40-tal producenter från Piemonte som kommit.
Totalt räknade arrangörerna Jens Simonsen och Ulrik Nam Knudsen in ca 1200 besökare. 
Börsen
Dagen började med en Masterclass under ledning av Thomas Ilkjaer, expert på Italienska viner. Thomas är ansvarig för Vinakademin i Köpenhamn och har bla. skrivit en utmärkt bok om Amaroneviner.

Thomas Ilkjaer
Lite om Piemonte och druvan Barbera, den viktigaste druvan i området.
Barbera är den nionde mest planterade druvsorten i Italien men är överlägset mest odlad i Piemonte. Av den totala odlingsmarken i Piemonte är 1/3 planterad med Barbera. Den är visserligen i minskande med är den ekonomiskt mest viktiga druvsorten för producenterna. Ursprunget är okänt. Odlas nästa bara i Piemonte men finns även i Argentina och USA. Barberan är känd för sin höga syra, sin kraftiga färg, sin fruktdrivna smak och doft samt att den i pricip saknar nästan tanniner. 

Provningen bestod av viner från 11 olika producenter. Några var oekade, några av äldre årgång, några ekade i stora fat andra i mindre fat. Vi presenterar nedan de tre vi tyckte var de bästa;

Franco Mondo, www.francomondo.net, Barbera d’Asti DOCG 2016.
Barbera 100%. Ett vin med fin struktur men ungdomligt fräsch och fruktig doft och smak. Härlig syra, känns stor och torr i munnen. Tänk en god pasta eller en riktigt god hårdost.

Foglino 7 Winery, www.foglino7.it, Barbera d’Asti Superiore DOCG, ”Se Ven” 2015
Ett mycket speciellt vin där torra söta druvor tillsätts i en andra fas. Dessa ger tanniner och rundör.



Antica Casa Vinicola Scarpa, www.scarpawine, Barbera d’Asti Superiore DOCG ”La Bogliona” 2011. 
Detta är ett gammalt fint hus som lagrar sitt vin på stora gamla fat. Vinet är 100 % Barbera vilket gör det rött och färgspäckat, en intensiv doft av plommon och mörka bär. Vinet är torrt, mineraligt och syrligt, ett uttryck som finns kvar genom åren. Detta vin kan du lagra länge. 









Direkt efter förläsningen tog vi en rundvandring bland alla producenterna. Det är en härlig känsla att gå runt men det är svårt att välja. Vi tror ändå till sist att vi fått det bästa utbudet i masterclassen. Vi vandrade trots allt runt och provade lite här och där men har inte några bestående och speciella upplevelser
Turen var med oss, vi fick möjlighet att bevista ännu en Masterclass, även denna under ledning av Thomas Ilkjaer. Ämnet var nu ”The great diversity of Piemonte”.

Thomas berättade om det fantastiska utbud av druvor som finns i detta område. Förutom de kända Nebbiolo, Barbera och Dolcetto så överraskar det även en kännare som Thomas, alla dessa okända druvor, Idag fick vi prova;

Arneis: En grön druva, okänd för oss. Denna druva har tidigare oftast använts för att komplettera och mjuka upp den traditionella piemontiska druvan Nebbiolo. Nu lever den på egna meriter Druvan är svårodlad och krävande. Namnet Arneis betyder en svår och krävande person på den lokala piemontiska dialekten. 
Doften från druvan är väldigt speciell, parfymerad doft av persika, mandel, och humle. Tack vare modern vinodlingsteknik har man också kunnat ge vinerna god struktur och balanserad syra vilket tidigare varit ett problem.

Giacomo Vico, www.giacomovico.com, Roero Arneis ”Bricco al Pascolo” 2016. 
Är en odlare av denna druva till 100%. Karaktäristisk friskt vin med frukt och florala dofter och smaker. Påminner lite om dofterna från våra franska vänner Rosanne och Marsanne. Ett trevligt vitt vin.

Pelaverga; Är en blå druva som odlas framförallt i och omkring orten Verduno väst om Alba. Druvan ger ett ljustrött men mycket smakrikt vin. Pelaverga är minskande men har också börjat bli populärt bland vinnördar. 

Proderi Roset, www.poderiroset.it,  Pelaverga DOC 2016
Vinet består av 100 % Pelaverga. Vinet har legat 8 månader på ståltank och 3-4 månader  på butelj före försäljning. Här känner man igen körsbärstonerna med inslag av peppar. Hög syra med välbalanserade tanniner. Ett spännande vin som vi aldrig tidigare smakat.

Grigolino. En blå druva som ger ett ljust rött vin med hög syra och tanniner. Floral och fruktig doft. Vi provade tre olika viner gjorda på Grigolino men inget av dessa passade vår gom.  Vi provade däremot ett grigolinovin ute i provningshallen som var alldeles utmärkt. Nämligen;

Angelini Paolo. www.societaagricolaangelinipaolo.com, Grignolino del Monferrato Casalese Doc ” Arbian” 2016. 
Detta vin var mycket bra. Ljusröd färg. Floral doft. Smaken kryddig med hög syra och trevliga tanniner. Mums.

Vi tackar naturligtvis Jens Simonsen och Ulrik Nam Knudsen för ett utmärkt arrangemang. Vår stora behållning var Thoms Ilkjaers föreläsningar. Vi ser fram mot nästa års Barolo & Friends och längtar redan till Italien och Piemonte.
 .











lördag 26 maj 2018

Pezenas i maj 2018

Månaden startade med ett trevligt besök hemifrån. Det var våra rara grannar Anders och Eva Ulveman som ärade oss med ett besök. Vi hade anvisat badkläder men de höll sig tyvärr rätt torra under veckovistelsen hos oss. Vädret var relativt bra, i alla fall för inplanerat golfläger i dagarna tre. Första dagen gick det sådär, andra dagen glänste Eva men sista dagen tog tröttheten ut sin rätt och vi spelade som nybörjare. Anders ”råkade” få se sin fina Driver nedbruten i två bitar och den gick till historien. Några ämnade lägga klubborna på hyllan och vi dränkte senare sorgen i ostron, ost, bröd och vin.
Vinmålaren och Eva på besök
Nu ägnade vi oss inte enbart åt spel utan besökte också några vingårdar och den fina, men blåsiga staden Narbonne. Besöket på Noilly Prati Marseillan var för oss alla både lärorikt och spännande. Vi har varit där många gånger men aldrig tagit oss tid till att delta i rundturen, rekommenderas.
NOILLY PRAT
Naturvinsbonde från Roujan



Under veckan var det naturvinsfestival i grannbyn Montblanc, trevligt besök hos entusiastiska odlare men vinerna behöver bli bättre.
Vi hann även med ett besök i la Clape. Vi fastnade hos Gerhard Bertrand och den fantastiska anläggningen Chateau l´Hospitalet. Här tillverkas underbara viner av högsta kvalitet. Vi fick en mycket generös provning och några viner fick följa med hem.
Vi gillar Narbonne. På torsdagar och söndagar är det marknad och i hallarna är det full aktivitet med allt som frestar gommen. Detta har man naturligtvis tagit vara på och här trängs restauranger med försäljningsdiskar. Flera är kombinerade som tex den f.d. Rugbyspelarens kök, Chez Bebelle. Här skriks beställningar ut i megafon, samtliga slaktare i närheten lystrar och sen startar handbollsfesten, köttbitar, kotletter, entrecoter, ankor mm far genom luften och tas skickligt emot av den långe, kraftfulle Bebelle, ett skådespel som uppskattas av många. Besök hallarna inhandla bla goda ostar och avsluta med ett besök på Bebelle. 
Bebelle i aktion

Eva gillar hatt och är så snygg i sin ljust bruna. Gissa vad hon hittar på marknaden? Likadana i andra färger för en femtedel av priset, samma material och stuk. Hon köper en men var sugen på ett par till, tänk så billigt!!!!

För oss har månanden fortsatt med två trevliga vinprovningar på svenskägda Maison Vieussan. I denna sagoby har makarna Thörn skapat ett paradis för de som söker något alldeles särskilt. Omgivningarna är majestätiska, byn är sagolik och paret har skapat en inbjudande, charmig och välkomnande miljö.
Vi fick först träffa åtta målare från Stockholmstrakten som tagit in för några dagars annorlunda gemenskap. De visste inte så mycket om vin, några föredrog öl och Whisky men det blev en trevlig provning av Languedocs druvor.
Vid den andra provningen var det enbart tjejer som kommit till Frankrike för att njuta av Zumba, Yoga, god mat och vin. Provningen blev mycket trevlig och frågor om diverse saker haglade över oss. Även denna gång presenterade vi Languedocs druvor.
Vinprovning  på Maison Vieussan
Häromdagen gjorde vi en liten utflykt, än en gång till den vackra trakten, La Clape utanför Narbonne.  Inom detta mycket begränsade område ligger hela 29 vinslott. Utflykten hade sin grund i present till födelsedagsbarnet Knut, 60 år som vi skulle inhandla på Chateau l´Hospitalet.

Grannegendomen, Mas du Soleilla hade vi aldrig besökt, så varför inte. Här bjöds vi en mycket generös provning av deras mycket smakrika viner. Vi uppskattade särskilt deras Réserve blanc på druvorna Bourboulenc och Rousanne. Vinet var mycket aromatiskt och elegant och kommer säkert till sin rätt med smakrik fisk eller fågel.
Samtliga röda viner, sju till antalet var tilltalande men relativt dyra. Vi nöjde oss med inköp av Clos de l´Amandier där Syrah och Grenache samsas över till ett vin som kan bevaras flera år framöver och Les Bartelles, samma druvor men utan ek, smakrikt och balanserat.

Vi har också hunnit med vinmässan VinoCap som under fyra dagar pågått i Cap Agde. Här vimlar det av vinodlare från området runt omkring men även ett par långväga har tagit sig hit. Som alla vinmässor så blir det lite väl mycket. Det är svårt att orientera sig fram till de bästa utan här smakar man gärna på de okända. Vissa är bra medan andra inte alls håller måttet. Tyvärr har vi inget särskilt att rekommendera denna gång.

Vår vistelse börjar närma sig sitt slut för denna gång men de sista veckorna har bjudit på några  happenings.
Lördag den 19 maj, var vi bjudna på en galen 60-årsfest i Marseillan. En golfkompis, norrman, Knut fyller 60 och hade bjudit in 200 personer till sin fest på Noilly Prat. Vädret hade han på sin sida, champagnen flödade liksom musiken från ett inhyrt band. Vilket party!


Tyvärr får vi inte filmen att funka - men roligt var det.

Redan i höstas bokade vi in oss på opera i Montpellier. Det var en fin föreställning av Verdis Nabucco, fantastisk orkester o kör o vissa solister.  Basen nådde inte riktigt fram och Nabucco kunde varit ett strå vassare men allt som allt en fin föreställning.

Ostron, livrätten i denna del av Frankrike, 6 euro för ett kilo i kiosken, 10 euro för 6-8 på restaurang. Det är alltid viktigt att veta lite mer om maten man stoppar i sig så vi tog tillfället i akt att förkovra oss i ostronets hemligheter. 
Babyostron
Ostron på rep
Ostronodlaren














Det visar sig, enligt ostronodlaren, att alla ostron har samma ursprung (vi är tveksamma) och det är växtplatsen och tiden som gör skillnad. Det är praktiskt att vara ostron, man är både hane och hona och förökar sig genom att lägga små larver som blir nya ostron. Här odlas ostronen på snören och det tar ca två år innan de blir godbitar för oss. Gott är det, nyttigt känns det och prisvärt!

Ja så är vår vistelse till ända för denna gång. Huset är välstädat, fönstren är putsade och väskorna packade. I morgon kör vi. Vi säger À bientot et Au revoir, mais nous reviendrons.











fredag 4 maj 2018

Gaillac och den svenskägda vingården Canto Perlic

Gaillac och den svenskägda vingården Canto Perlic
Solen sken när vi lämnade Albi. Vi hade bestämt oss för en tur genom vinområdet Gaillac eftersom det var okänt för oss.  Vi hade under Albidagarna druckit, vitt, friskt vin från just Gaillac. Själva staden var i Pezenas storlek. Under vår korta promenad dök vi på en vinbutik med en svensk flagga i fönstret: kom gärna och besök vår vingård. Den är svenskägd. Detta kunde vi inte missa.
Men först lite om området Gaillac
Området Gaillac, har samma namn som huvudorten.  Vissa hävdar att Gaillac är ett av de äldsta vinområdena i Frankrike. Redan de gamla Romarna förde med sig konsten att göra vin till området. Området tillhör Sudoest och ligger granne med det mer kända Cahor. I Gaillac tillverkas framförallt röda viner på druvorna Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och de för området speciella röda druvorna Fer (Braucol ) och Duras. Vinerna är kraftfulla och bra lagringsviner.
Här tillverkas också tämligen mycket vitt vin på de gröna druvorna Mausac, Sauvignon Blanc, Muscadelle och de för oss helt okända Len de l’eil och Ondenc. Området är också känt för sitt söta vin. Totalt finns det ca 500 vinodlare i området, ca 300 gör eget vin.
Nu till den svenskägda vingården Canto Perlic ”Rapphönans sång” på språket occitane. Den 6 kilometer långa vägen till gården gick slingrigt genom ett grönt landskap. Landskapet dominerades inte av vinstockar, de dök upp lite här o var, utan av ordinärt jordbruk. Väl framme på gården möttes vi av ägarna Ursula och Sune Sloge. Paret hade köpt gården 1999 och byggt upp den från grunden.
Vingården är belägen på 300 meters höjd. Odlingarna som är 8,5 ha stora ligger på de vackra sluttningarna mot floden Tarn. Här produceras ca 40000 flaskor årligen. Främst  röda viner men även vitt, rosé, mousserande, och dessertvin.
Paret Sloge var Ica-handlare i Uppsala som, när de gick i pension, drömde om att odla och tillverka gott vin och bo på en vingård i södra Europa. Att det blev Gaillacområdet var mest av en slump. De tittade på många gårdar men antingen var de för små, alltför nedgångna, för dyra eller dylikt, men så sprang de på Canto Perlic och blev förälskade i landskapet och gården.
Paret byggde en ny cave, planterade nya druvstockar och försökte lära sig alltmer om vinodling och vintillverkning. De anställde lokala, duktiga medarbetare som kunde vin och det är genom dem som de nått sin framgång. Det har hela tiden varit viktigt att bevara gårdens gamla traditioner och att plantera de druvor som är traditionella för området. Gårdens viner har på senare år fått ett antal prestigefyllda priser och de säljer  sina viner till lokala restauranger och butiker men även till ett antal restauranger i Sverige. Vinet finns också att beställa på Systemets beställningssortiment.
Paret har även en vinbutik inne i staden Gaillac.
Det har varit 19 år med otroligt mycket slitsamt arbete, men de ångrar inte en minut att de satsade på sin dröm. De har på senare år fått allt bättre och större skördar vilket gjort att de även gjort en del vracvin.
 
Givetvis provade vi gårdens samtliga viner men följande föll oss särskilt i smaken;
Selection tillverkas på druvorna Syrah, Braucol, Duras och Merlot. Vinet har en klar röd ton och är friskt, fräscht och fruktigt i smaken med tydlig karaktär av körsbär. Kan lagras i flera år.
Gaillac Prestige gjort på druvorna Syrah, Merlot och Braucol. Vinet har en kraftfull röd färg och har legat på franska ekfat i 12 månader. Doften är rik på svarta bär och plommon. Smaken är kraftig, fyllig och torr med inslag av kryddor, lakrits och mineraler. Kan lägras länge.
Premium, en blandning av Duras och Gamay. Vinet tillverkas inte varje år och endast 1200 flaskor. Det ligger på de bästa ekfaten i 18 månader. Vi smakar 2015, detta kan verkligen lagras i många år, är kraftfullt med mycket tanniner.
Galliac Blanc sec. Vitt vin gjort på druvorna Len I’eil, Mausac och Sauvignon blanc. Vinet lagras under 6 månader på gamla ekfat. Här märks främst Sauvignon Blanc i doft och smak.
Rosé AOC, gjort på Syrah, Braucol Merlot och Cabernet Sauvignon, ett torrt, fruktigt och syrerikt rosé som fått priser.
Monalisa, gårdens söta vin tillverkat huvudsakligen på druvan L’eil. Druvorna skördas i november och har en sockerhalt på 18-20 %. Vinet är mycket angenämt med sötma och friskhet parad i form av honung och citrus.
Vi uppskattade verkligen besöket på gården och vi tackar för provning, rundvisning och trevliga samtal. Har ni vägarna förbi, gör en avstickare.








tisdag 24 april 2018

Besök i staden Albi och konsert med Camille et Julie Berthollet

Besök i staden Albi, 18 mil bort och en häftig konsert med de begåvade systrarna Camille och Julie Berthollet

I veckan som gått har vi besökt den förhållandevis lilla men ståtliga staden Albi. Vägen dit är bedårande. Berg, dalar, grönska, garrigue, slingrande vägar och fina vattendrag. Genom staden flyter den mäktiga floden Tarn som säkert haft mycket stor betydelse för grundandet. Tydligen grundades Albi redan under Romartiden. Albiborna fick utstå mycket lidande under tidig medeltid då korsfararna gjorde rent hus och Albi blev det biskopssäte som än idag dominerar den gamla stadsbilden. Här finns, hör och häpna, världens största tegelbyggnad, dvs katedral tillsammans med biskopspalatset.  Idag Unesco- världsarv. Katedralen når till skyn, takmålningarna är imponerande och altar tavlan visar verkligen vad som händer i Helvetet.

En del av Biskopspalatset inrymmer idag Toulouse-Lautrec museet. Henri T-L är stadens son och museet har en imponerande samling av hans verk. Den gamla stadsdelen inrymmer många vackra gamla korsvirkeshus och byggnadsstilen är en helt annan än den vi är vana vid. Här gäller röd tegel istället för beige sandsten.


När vi lämnade Albi för vidare färd mot Bruguiere och konsert, stannande vi till i vinområdet Gaillac. Här träffade vi på paret Sloge som sedan 19 år äger vingården Canto Perlic. Vi återkommer till dem i nästa avsnitt av bloggen.

Bruguiere, en förort till Toulouse, ingenting att utforska, en ful byggnad men en underbar akustik, en fullsatt konsertsal, en underbar konsert. Camille et Julie Berthollet. Dessa två begåvade systrar, 19 resp. 20 år gamla är enormt populära och framgångsrika. Debutskivan 2015 inbringade guldskiva, inte dåligt för klassisk musik. De är fullfjädrade artister, samspelta med egna tolkningar av kända verk, lyssna på dem på Spotify och njut. Måste säga att det blir ännu bättre i verkligheten. Tänk att bli inropad av en klappande och stampande publik fyra gånger, det var magiskt.
Camille et Julie








Pezenas våren 2018

Vi har nu varit i vårt nya, gamla hus i Pezenas sedan mitten av mars.  Resan ner var spännande på många sätt. Vi tog Finnlines från Malmö till Travemunde. Innan vi lämnade Malmö blev vi upplysta om att båten var i dåligt skick och denna tur var den sista inför kommande varvbesök. På natten började det storma och vi var båda övertygande om att detta var vår sista resa. Till vår stora glädje kom vi fram välbehållna.  
Väl framme i Pezenas skulle våren välkomna oss, men även här hade våren frusit inne så vi fick ha täckjackorna på. Nu i skrivande stund har våren kommit med besked och det är bad- och kortbyxeväder.

Huset stod kvar i samma skick som vi lämnade det. Det tog visserligen en tid att värma upp med fläktar, element och brasa i spisen. Några småprojekt har vi hunnit med, vinprovning, omklädning av några stolar och målning.
När vi kom var klippningen av vinstockarna i princip klar. Den kalla våren hade gjort att stockarna fortfarande stod bara, utan tillstymmelse till bladväxt. Men nu har värmen kommit och feuillaisionen har exploderat. Det växer och knakar. Det ser ut att bli ett bra vinår.

Lite mer om vardagen.
Den 22 mars guidade vi 30 skandinaver och smakade vingårdens (Brescou) samtliga viner. Jättekul. Deltagarna var mycket intresserade av vintillverkning och smakning och de flesta hade inte varit på Domaine de Brescou tidigare.

Som medlemmar i Scandoc erbjuds vi många intressanta evenemang. Vi har verkligen gillat stadsvandringarna och denna gång stod Sete på schemat. Som vanligt en mycket intressant och lärorik promenad som får en att se staden på ett helt nytt sätt.

Under påskhelgen hade vi kärt besök från våra vänner Pehr o Ingegerd Ågårdh från Helsingborg. Vi hade tur; påsken i Sete gick i segelfartygens tecken. Stora, gamla, fina fartyg fyllde hamnen och det bjöds på fartygsbesök, musik och historiska berättelser. Vi tog också tillfället i akt och besökte den måleriska byn Saint-Guilhem-le-Désert. Byn brukar prunka av turister på sommaren men nu kunde vi verkligen utforska allt utan trängsel.
Den 8 april arrangerade vi ett öppet hus för många av våra vänner och bekanta här i södra Frankrike. Det var lite av en invigning av vårt nya ”gamla” höghus, som vi kallar l´ Ecaliers au ciel. Drygt 40 vänner dök upp och gästade oss och de bjöds bla på grillad korv och vin. 

Cyklarna har längtat ut på långtur. Pga vädret har det inte blivit så mycket som vi planerat men några turer har de nypolerade fordonen tagit. Istället har långpromenaderna blivit många och vi hittar ständigt nya fina ställen att vandra på.

Montpeyroux – Tous caves Ouvertes 15 april 2018

Den 15 april arrangerades den årliga vinfesten i Montpeyroux, en av appelationerna i Languedoc. AOP-vinerna ska innehålla Syrah, Grenache och Mourverde som huvuddruvor men kan även innehålla Carignan och Cincault som utfyllnad. Monpeyroux visade sig var en mycket trevlig by. Det spelades musik och serverades mat runt omkring i byn där samtliga 22 producenter fanns. Solen sken ikapp med stämningen och det var en mycket trevlig dag. Vi fick tillfälle att botanisera bland områdets alla kvalitetsviner. Naturligtvis träffade Åsa några gamla arbetskamrater som också delvis är boende i Frankrike.
Vi fastnade särskilt för ;
·     Domaine D’Aupilhac
Här bjöds vi på en kul och spännande rundvandring i caven med olika stationer där gårdens viner presenterades. På slutstationen fick vi prova gårdens rariteter Le Carignan 2010, Les Plôs de Baumes 1999 och Les Cocalières Blanc 2008. Alla utmärkta, kraftiga viner men alltför dyra.
·     Villa Dondona, Domaine Lynch - Suquet 
En trevlig liten Domaine i utkanten av Montpeyraux på ca 15 hektar. Här möts två personligheter - en brittisk konstnär och en läkare som blivit en vinodlare. På sina femton hektar med varierad jordmån produceras kraftfulla, aromatiska viner med fin  karaktär. Gården har fått en mängd priser för sina viner. Vi provade, fastnade för och köpte;

Dondona;Består av Grenache 20%, Mourvèdre 40% Syrah 40% alltså en riktig AOP Montpeyroux. Mycket frukt, komplext med en fräsch syra i smaken.
Dame Mourvèdre; i stort sett 100% Mourvèdre. Ett elegant och härligt vin i en mycket vacker flaska.

·     Divem
Divem är en liten domaine (4.5 ha). Vi provade Divem ochCarpe Divem.  Båda är mycket goda viner, där Carpe Divem var dagens höjdare.  Vinmakaren, Gil Morrot berättade om den något annorlunda tillverkningsprocessen. Vinet är en blandning av tre årgångar (2011,2012 och 2013) och består till 70 % av Merlot, övriga 30 % är en blandning av Grenache, Syrah, Mourvedre och Cinsault.  Vinet har eklagrats i fem, fyra respektive tre år beroende på årgång. Lagringen har skett i gamla ekfat. Ett helt fantastiskt vin som tyvärr slutsålt.

















onsdag 21 februari 2018

Sista veckan i Sydafrika

Sista veckan i värmen bestämde vi oss för att bada varje morgon, ta ut det sista ur golfbanan och bla besöka en vingård och Mandelamuseet i Midlands. En skön lördag går färden mot Midlands. Ett annorlunda landskap, berg, dalar, grönt och hus utspridda överallt. Intressant att utforska en annan del av detta stora land. 
Den lilla vingården Abingdon Wine Estate ligger vackert i det nya vinområdet KwaZulu-Natal Midlands, och i distriktet Lion River. Här finns bara ett fåtal vingårdar och Abingdon är pionjären. Gården köptes 2000 av vinmakarna Ian & Jane Smorthwaite. De var mitt i livet och ville som många andra börja med något nytt. Nu är dottern Laurie Smorthwaite djupt engagerad i driften av gården. Gården ligger på ca 1200 meters höjd och är bara 3 ha stor. De druvor som odlas idag är Sauvignon Blanc, Chardonnay, Viognier, Syrah, Cabernet Sauvignon och Nebbiolo. De första stockarna planterades 2004 och den första skörden togs ut 2007 då gårdens Cabernet Sauvignon/ Shiraz, blev den första certifierade vinet i KwaZulu-Natal.
 

Vi har beställt lunch men startar besöket med en provning av gårdens viner. Fem av gårdens viner står på provningslistan och vi startar med Sauvignon Blanc 2017. Blek och dyr.
Även de nästföljande vita, en Blend och en Viognier, är alltför bleka för priset. Vinner gör gårdens Chardonnay som har fin balans med härlig eftersmak. Detta vin får följa med till Ballito.
Vi njuter en härlig lunch i en grönskande trädgård och spenderar en fin dag i Midlands.
Tyvärr går golfspelet allt sämre, vi avslutar med kännbar förlust men tröstar oss med små inköp av snygga sommarkläder där vi tom får momsen tillbaka.

Nu har vi varit borta ca en månad, en månad med härliga upplevelser på alla plan och än en gång ett stort tack till våra vänner Malin och PA i Balito för er gästfrihet och för alla trevliga dagar tillsammans.