lördag 26 maj 2018

Pezenas i maj 2018

Månaden startade med ett trevligt besök hemifrån. Det var våra rara grannar Anders och Eva Ulveman som ärade oss med ett besök. Vi hade anvisat badkläder men de höll sig tyvärr rätt torra under veckovistelsen hos oss. Vädret var relativt bra, i alla fall för inplanerat golfläger i dagarna tre. Första dagen gick det sådär, andra dagen glänste Eva men sista dagen tog tröttheten ut sin rätt och vi spelade som nybörjare. Anders ”råkade” få se sin fina Driver nedbruten i två bitar och den gick till historien. Några ämnade lägga klubborna på hyllan och vi dränkte senare sorgen i ostron, ost, bröd och vin.
Vinmålaren och Eva på besök
Nu ägnade vi oss inte enbart åt spel utan besökte också några vingårdar och den fina, men blåsiga staden Narbonne. Besöket på Noilly Prati Marseillan var för oss alla både lärorikt och spännande. Vi har varit där många gånger men aldrig tagit oss tid till att delta i rundturen, rekommenderas.
NOILLY PRAT
Naturvinsbonde från Roujan



Under veckan var det naturvinsfestival i grannbyn Montblanc, trevligt besök hos entusiastiska odlare men vinerna behöver bli bättre.
Vi hann även med ett besök i la Clape. Vi fastnade hos Gerhard Bertrand och den fantastiska anläggningen Chateau l´Hospitalet. Här tillverkas underbara viner av högsta kvalitet. Vi fick en mycket generös provning och några viner fick följa med hem.
Vi gillar Narbonne. På torsdagar och söndagar är det marknad och i hallarna är det full aktivitet med allt som frestar gommen. Detta har man naturligtvis tagit vara på och här trängs restauranger med försäljningsdiskar. Flera är kombinerade som tex den f.d. Rugbyspelarens kök, Chez Bebelle. Här skriks beställningar ut i megafon, samtliga slaktare i närheten lystrar och sen startar handbollsfesten, köttbitar, kotletter, entrecoter, ankor mm far genom luften och tas skickligt emot av den långe, kraftfulle Bebelle, ett skådespel som uppskattas av många. Besök hallarna inhandla bla goda ostar och avsluta med ett besök på Bebelle. 
Bebelle i aktion

Eva gillar hatt och är så snygg i sin ljust bruna. Gissa vad hon hittar på marknaden? Likadana i andra färger för en femtedel av priset, samma material och stuk. Hon köper en men var sugen på ett par till, tänk så billigt!!!!

För oss har månanden fortsatt med två trevliga vinprovningar på svenskägda Maison Vieussan. I denna sagoby har makarna Thörn skapat ett paradis för de som söker något alldeles särskilt. Omgivningarna är majestätiska, byn är sagolik och paret har skapat en inbjudande, charmig och välkomnande miljö.
Vi fick först träffa åtta målare från Stockholmstrakten som tagit in för några dagars annorlunda gemenskap. De visste inte så mycket om vin, några föredrog öl och Whisky men det blev en trevlig provning av Languedocs druvor.
Vid den andra provningen var det enbart tjejer som kommit till Frankrike för att njuta av Zumba, Yoga, god mat och vin. Provningen blev mycket trevlig och frågor om diverse saker haglade över oss. Även denna gång presenterade vi Languedocs druvor.
Vinprovning  på Maison Vieussan
Häromdagen gjorde vi en liten utflykt, än en gång till den vackra trakten, La Clape utanför Narbonne.  Inom detta mycket begränsade område ligger hela 29 vinslott. Utflykten hade sin grund i present till födelsedagsbarnet Knut, 60 år som vi skulle inhandla på Chateau l´Hospitalet.

Grannegendomen, Mas du Soleilla hade vi aldrig besökt, så varför inte. Här bjöds vi en mycket generös provning av deras mycket smakrika viner. Vi uppskattade särskilt deras Réserve blanc på druvorna Bourboulenc och Rousanne. Vinet var mycket aromatiskt och elegant och kommer säkert till sin rätt med smakrik fisk eller fågel.
Samtliga röda viner, sju till antalet var tilltalande men relativt dyra. Vi nöjde oss med inköp av Clos de l´Amandier där Syrah och Grenache samsas över till ett vin som kan bevaras flera år framöver och Les Bartelles, samma druvor men utan ek, smakrikt och balanserat.

Vi har också hunnit med vinmässan VinoCap som under fyra dagar pågått i Cap Agde. Här vimlar det av vinodlare från området runt omkring men även ett par långväga har tagit sig hit. Som alla vinmässor så blir det lite väl mycket. Det är svårt att orientera sig fram till de bästa utan här smakar man gärna på de okända. Vissa är bra medan andra inte alls håller måttet. Tyvärr har vi inget särskilt att rekommendera denna gång.

Vår vistelse börjar närma sig sitt slut för denna gång men de sista veckorna har bjudit på några  happenings.
Lördag den 19 maj, var vi bjudna på en galen 60-årsfest i Marseillan. En golfkompis, norrman, Knut fyller 60 och hade bjudit in 200 personer till sin fest på Noilly Prat. Vädret hade han på sin sida, champagnen flödade liksom musiken från ett inhyrt band. Vilket party!


Tyvärr får vi inte filmen att funka - men roligt var det.

Redan i höstas bokade vi in oss på opera i Montpellier. Det var en fin föreställning av Verdis Nabucco, fantastisk orkester o kör o vissa solister.  Basen nådde inte riktigt fram och Nabucco kunde varit ett strå vassare men allt som allt en fin föreställning.

Ostron, livrätten i denna del av Frankrike, 6 euro för ett kilo i kiosken, 10 euro för 6-8 på restaurang. Det är alltid viktigt att veta lite mer om maten man stoppar i sig så vi tog tillfället i akt att förkovra oss i ostronets hemligheter. 
Babyostron
Ostron på rep
Ostronodlaren














Det visar sig, enligt ostronodlaren, att alla ostron har samma ursprung (vi är tveksamma) och det är växtplatsen och tiden som gör skillnad. Det är praktiskt att vara ostron, man är både hane och hona och förökar sig genom att lägga små larver som blir nya ostron. Här odlas ostronen på snören och det tar ca två år innan de blir godbitar för oss. Gott är det, nyttigt känns det och prisvärt!

Ja så är vår vistelse till ända för denna gång. Huset är välstädat, fönstren är putsade och väskorna packade. I morgon kör vi. Vi säger À bientot et Au revoir, mais nous reviendrons.











fredag 4 maj 2018

Gaillac och den svenskägda vingården Canto Perlic

Gaillac och den svenskägda vingården Canto Perlic
Solen sken när vi lämnade Albi. Vi hade bestämt oss för en tur genom vinområdet Gaillac eftersom det var okänt för oss.  Vi hade under Albidagarna druckit, vitt, friskt vin från just Gaillac. Själva staden var i Pezenas storlek. Under vår korta promenad dök vi på en vinbutik med en svensk flagga i fönstret: kom gärna och besök vår vingård. Den är svenskägd. Detta kunde vi inte missa.
Men först lite om området Gaillac
Området Gaillac, har samma namn som huvudorten.  Vissa hävdar att Gaillac är ett av de äldsta vinområdena i Frankrike. Redan de gamla Romarna förde med sig konsten att göra vin till området. Området tillhör Sudoest och ligger granne med det mer kända Cahor. I Gaillac tillverkas framförallt röda viner på druvorna Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och de för området speciella röda druvorna Fer (Braucol ) och Duras. Vinerna är kraftfulla och bra lagringsviner.
Här tillverkas också tämligen mycket vitt vin på de gröna druvorna Mausac, Sauvignon Blanc, Muscadelle och de för oss helt okända Len de l’eil och Ondenc. Området är också känt för sitt söta vin. Totalt finns det ca 500 vinodlare i området, ca 300 gör eget vin.
Nu till den svenskägda vingården Canto Perlic ”Rapphönans sång” på språket occitane. Den 6 kilometer långa vägen till gården gick slingrigt genom ett grönt landskap. Landskapet dominerades inte av vinstockar, de dök upp lite här o var, utan av ordinärt jordbruk. Väl framme på gården möttes vi av ägarna Ursula och Sune Sloge. Paret hade köpt gården 1999 och byggt upp den från grunden.
Vingården är belägen på 300 meters höjd. Odlingarna som är 8,5 ha stora ligger på de vackra sluttningarna mot floden Tarn. Här produceras ca 40000 flaskor årligen. Främst  röda viner men även vitt, rosé, mousserande, och dessertvin.
Paret Sloge var Ica-handlare i Uppsala som, när de gick i pension, drömde om att odla och tillverka gott vin och bo på en vingård i södra Europa. Att det blev Gaillacområdet var mest av en slump. De tittade på många gårdar men antingen var de för små, alltför nedgångna, för dyra eller dylikt, men så sprang de på Canto Perlic och blev förälskade i landskapet och gården.
Paret byggde en ny cave, planterade nya druvstockar och försökte lära sig alltmer om vinodling och vintillverkning. De anställde lokala, duktiga medarbetare som kunde vin och det är genom dem som de nått sin framgång. Det har hela tiden varit viktigt att bevara gårdens gamla traditioner och att plantera de druvor som är traditionella för området. Gårdens viner har på senare år fått ett antal prestigefyllda priser och de säljer  sina viner till lokala restauranger och butiker men även till ett antal restauranger i Sverige. Vinet finns också att beställa på Systemets beställningssortiment.
Paret har även en vinbutik inne i staden Gaillac.
Det har varit 19 år med otroligt mycket slitsamt arbete, men de ångrar inte en minut att de satsade på sin dröm. De har på senare år fått allt bättre och större skördar vilket gjort att de även gjort en del vracvin.
 
Givetvis provade vi gårdens samtliga viner men följande föll oss särskilt i smaken;
Selection tillverkas på druvorna Syrah, Braucol, Duras och Merlot. Vinet har en klar röd ton och är friskt, fräscht och fruktigt i smaken med tydlig karaktär av körsbär. Kan lagras i flera år.
Gaillac Prestige gjort på druvorna Syrah, Merlot och Braucol. Vinet har en kraftfull röd färg och har legat på franska ekfat i 12 månader. Doften är rik på svarta bär och plommon. Smaken är kraftig, fyllig och torr med inslag av kryddor, lakrits och mineraler. Kan lägras länge.
Premium, en blandning av Duras och Gamay. Vinet tillverkas inte varje år och endast 1200 flaskor. Det ligger på de bästa ekfaten i 18 månader. Vi smakar 2015, detta kan verkligen lagras i många år, är kraftfullt med mycket tanniner.
Galliac Blanc sec. Vitt vin gjort på druvorna Len I’eil, Mausac och Sauvignon blanc. Vinet lagras under 6 månader på gamla ekfat. Här märks främst Sauvignon Blanc i doft och smak.
Rosé AOC, gjort på Syrah, Braucol Merlot och Cabernet Sauvignon, ett torrt, fruktigt och syrerikt rosé som fått priser.
Monalisa, gårdens söta vin tillverkat huvudsakligen på druvan L’eil. Druvorna skördas i november och har en sockerhalt på 18-20 %. Vinet är mycket angenämt med sötma och friskhet parad i form av honung och citrus.
Vi uppskattade verkligen besöket på gården och vi tackar för provning, rundvisning och trevliga samtal. Har ni vägarna förbi, gör en avstickare.