tisdag 31 januari 2017

VINISUD,2017 i Montpellier, den 29, 30 och 31 januari.

Vinisud är världens största mässa för vinproducenter kring Medelhavet. Ca 1000 producenter samlas här för att marknadsföra sina viner. Man räknar med ca 20 000 besökande vinentusiaster, varav ca 6000 kommer från andra länder än Frankrike. Målgruppen är professionella inom branschen såsom inköpare, sommelier, journalister o bloggare men det är öppet även för intresserade i allmänhet.
De franska producenterna kommer i huvudsak från Languedoc, Roussillon, Provence, Rhonedalen, sydväst och Korsika. Mässan gästas också av utställare från Spanien, Italien, Portugal, Tunisien, Turkiet, Marocko, Algeriet, Libanon och Israel etc.

Vi gästade mässan under två hela dagar, det är vad man orkar med. Allt var väldigt välordnat och programmet fick vi i god tid så att vi kunde planera vår vistelse i lugn o ro. Som ni förstår är det oerhört svårt att välja ut besöksmålen, men vi fick ihop en bra mix med i huvudsak franska producenter. Mässan bjöd inte enbart på enskilda producentbesök utan också på föreläsningar, s.k. masterclassövningar med provning och föreläsning, mat- och vinunderhållning, etc.

Vi tumlade runt på mässans olika arrangemang tillsammans med tusentals andra besökare i vinbranschen. Vi uppskattade mest av allt två masterclass samt den mycket trevliga roséfesten som Provence samtliga odlare bjöd in till.  
Masterclass Rosé presenterades av två allvetande masters of wine, Sarah Abbot och Elisabeth Gabay.

Rosé har länge setts som något som blivit över hos vinbonden men de senaste decennierna har rosén ökat i popularitet både hos vindrickare och hos vinodlare. De senare lägger ner alltmer tid o kraft på hög kvalitet på sin rosé och i vissa områden så dominerar rosén helt. Provence har legat i framkant för denna utveckling.
Det var amerikanarna som populariserade rosén efter andra världskriget. Amerikanska soldater hade druckit detta lätta vin i Europa och ville ha det serverat även på hemmaplan.

Under provningen presenterades nio roséviner från olika områden kring Medelhavet. Vinerna var mycket olika både i druvsammansättning, färg och smak. Våra gommar fastnade särskilt för tre av dem;
-       Gout des vacances 2015, Domain Allemand ifrån Provence, ett ljust orangerosa vin med liten doft men med en djup, härlig frisk smak
-       Les gourmettes 2016, Clos St Thomas från Libanon, ett rosa vin med mycket frukt, syra  och kryddor i smaken, ett vin som stannade kvar länge – provningens bästa
-       Ciu Ciu rosato 2015, gården Cui Cui i Marche, Italien. Vinet var framställt på Montepuliciano och Sangiovese och hade en betydligt mörkare röd färg. Vinet var kraftfullt och kräver mat för att komma till sin rätt.
 
När du dricker rosé tänk inte på bara på färgen utan på odlingshöjd och tillverkningssätt – mörkare behöver inte vara sötare och bärigare.

Provence bjöd till en hejdundranes roséfest. Här flödade ett hundratal olika viner som avnjöts tillsammans med chark, ost, bröd, musik och trängsel. Vi koncentrerade oss i första hand på de som var biologiskt odlade.













Rosébönderna i Provence är specialister på att laborera med olika flasktyper, här kan man lätt lockas av en fin eller fräsig flaska eller en kaxig etikett, det är OK så länge innehållet håller måttet. Vilken söndagsavslutning.

Dag två började med masterclass i ämnet; Vad ligger bakom Languedocvinernas succé? Denna masterclass presenterades av Elisabeth Gabay.
Languedoc har ett stort antal appelationer alltså där terroir och druvsammanställning skiljer sig åt. Denna del av Frankrike har tidigare inte varit känt för kvalitetsviner men vinerna gör nu succé över hela världen. Här har entusiasterna, artisterna, personligheterna tagit relativt billig mark i anspråk för sina innovationer och idag sjuder regionen av dynamik och utvecklingsanda. Dessa personligheter bygger samman sina innovationer med traktens historia, tradition och terroir och kan ses som ”den nya världen i den gamla världen”.

Vi bjöds att prova elva viner från olika områden i Languedoc, en spännande resa i det vidsträckta landskapet. Vi skulle gärna beskriva dem alla men vi håller oss till de som verkligen föll oss i smaken;

-       Vitt vin från Chateau Puech Haut i St Drezery 2014, där druvorna Rosanne, Marsanne, Viogner och Grenache blanc harmonierar till ett runt, smakrikt, friskt vin med smak av tropiska frukter, aprikos och choklad. En riktigt bra början.
-       En röd dröm från Chateau Ollieux-Romanais i Corbièrs-Boutenac med det passande namnet Cuvée Or 2014. Här dominerar druvan Carignan som blandats upp med Grenache, Mourvedre och lite Syrah, alla från mycket gamla stockar. Vinet har en mycket fräsch bärighet och man känner choklad och en gnutta lakrids, det är som sammet i munnen.
-       En elegant röd från Chateau de la Negly i La Clape, L’ancely 2014. Här dominerar Mourvedren till 97 % med lite sällskap av Grenache och Syrah. Här har vi ett elegant vin med mörka bär och frukt i härlig inramning.

La Clape är ett litet område nere vid Medelhavet, en av de varmaste platserna i Frankrike där nästan inget går att odla och här växer dessa stockar som producerar härliga viner.

Givetvis tog vi oss runt hos ett antal både för oss kända och okända producenter och några av dessa lockade våra gommar särskilt;
-       Mas de Damas Gassac ett vinhus som vi tidigare presenterat här och som verkligen håller över åren
-       Chateau de Ciffre ligger på gränsen mellan Faugeres och St Chinan. Slottet ingår i det stora vinproducentföretaget Lorgeril. Vi kommer att besöka deras huvudanläggning vid Carcasonne.
-       Chateau Ciceron i närheten av Carcasonne, en för oss, ny odlare som vi kommer att besöka
-       Moulin de Lene en gård strax utanför Magalas, en gård som vi passerade dagligen i somras men aldrig besökt. Vi kommer att stanna till.
-       Vår vän Verena Wyss som även i år lyckats till 100% med sin rosé och sin Viogner. Vi återkommer till Verena vid ett senare tillfälle men du som har nära prova hennes viner!

Efter två dagar och 100-tals viner faller tröttheten lätt. Vi har spottat så mycket vi kunnat men någon cl har lyckats undkomma spottkoppen så det är tur det finns Tram. 


En fjärde rapport från vinfälten i Languedoc


Parisbesök och nya pass för oss båda efter detta Sverige för Åsa ett par veckor för pass, körkort, glasögon mm. Lars Peter har kämpat vidare med vinstockarna. Nu gäller klippningsmetoden Cordon royat och ca 30 år gamla Grenache stockar. Det är svårt. Här lämnas 3 till 4 skott på varje gren av stockens två utlöpare. 



Kollegorna är mycket effektiva och verkar vara födda med sekatör i handen. Lars Peters klippning är långsam o tekniken saknas och det känns tröstlöst ibland men med träning så kommer det säkert.

Bättre går det på golfbanan. På fredagsgolfen har Lars Peter nu varit med i det vinnande laget 3 ggr på rad. Han går nu under smeknamnet "mästaren". 

Vädret har varit underligt men underbart. Flera nätter och morgnar har det varit 0 grader till någon minusgrad. I takt med att solen visat sig stiger temperaturen och lunchen kan intas utomhus i solsken.

Lars Peter har roat sig med både Quizz, teater och konsertbesök och en dag tom besök på en jättestor antikmarknad i Beziers. Detta var en marknad för uppköpare som kom från olika länder i Europa. Här bytte de grejor med varandra, här gjorde de fynd, här hittade de sådant de kan sälja vidare.

Den 24 januari kom vinmakaren Lars Torstensson på besök på gården, det var dags för examen och dags att åter testa årets produktion inför kommande buteljering som äger rum i februari.

Vi började testet med de vita vinerna. De som stack ut var Mosaique, Prestige blanc och den nya AOP:n Brescou blanc. Den sistnämnda var mycket bra, friskt och rent i doft och smak. Vinet ska ligga till sig ett år i buteljen för att bli en riktig höjdare.  Bild

Rosévinet är på grund av årets värmebölja annorlunda i såväl doft, smak som färg. Det ska bli spännande att följa dess utveckling, hoppas det mognar till smakmässigt.

Testet av de röda vinerna gladde oss alla. Generellt hade de mycket smak o doft med ett härligt djup och fin fyllighet. Prestige rouge har endast spenderat en månad på fat men redan nu kunde vi konstatera att det blir ett riktigt bra vin när det blir klart.
AOP Chateau de Brescou var också det betydligt fylligare i sin smak än tidigare årgångar. Gården kan ramställa endruveviner, Syrah och Mourverdre, och båda var så pass bra att de är intressanta som just endruveviner. Vi får tala med vinbonden Arne.

Skörden 2016 var komplicerad på grund av sommarens värmebölja. De blå druvorna mognade snabbt i värmen och hade en hög sockerhalt. Det var därför spännande att se hur vinerna blivit.
Slutsats; vad gäller de vita vinerna så får 2016 betraktas som ett normalår, rosévinet är annorlunda och kan inte jämföras med föregångarna medan de röda vinerna verkar vara de bästa som gården hittills producerat.  

Den 24 januari var en bra dag, sonen Rasmus födelsedag, utmärkta viner men plumpen T Sverige förlorade mot Frankrike i handboll. (Det var dock den moraliska finalen)

På tal om viner så föregår den lilla byn Puissalicon med ett lysande exempel, här finns en trevlig vinbar med intressant lokalt utbud som vi besökt vid några tillfällen. Senast drack vi naturvinet Flower Power från Mas Coutelou, ett 100%-igt Mourverdre som faktiskt tog oss med häpnad, det tilltalade i både doft och smak. Vi blev nyfikna och inhandlade en flaska 5SO simple, vi återkommer till den.
Vi slår ett slag för vinbaren Picamandil, besök den om ni är i närheten.

Nu väntar den stora vinmässan i Montpellier – Vinisyd 2017.





tisdag 3 januari 2017

En tredje rapport från vinfälten i Languedoc

Tillbaka i Sverige, en vecka i mitten av december. Vi hinner träffa goda vänner, ordna en del spörsmål och framförallt fira en för tidig jul med Ludvig och Fanny i Köpenhamn. När vi återvänder lyser solen mot oss och dunjackan åker av. Vädret har förändrats en smula, varmt på dagarna med solen men kyliga kvällar och nätter. 
De bländande vackra vinbladen har i princip fallit av överallt och förklippningen med maskiner är i full gång. Grenache ståtar med några gulaktiga blad, de ska inte klippas förrän i februari och fredas därför. I vinfälten frodas nu vita senapsblommor, på långt håll ser det ut som ett skirt snötäcke över kullarna, bländande vackert!

Vi är helt klara med vinfält nummer ett (Pinot noir) och innan nyår står även fält nummer två (Cabernet Sauvignon) klart. Det känns i kroppen detta hårda lantarbete och dessutom är vi inte 20 längre. Lp är trött i ryggen och Åsa har ont i händerna och armarna men med hjälp av bla streching kämpar vi på!!! Varför? Det är härligt vilsamt för själen att filosofera bland plantorna, lagom fysisk ansträngning i frisk luft, hundarna som enda sällskap, lunch i solen på terrassen, ja därför!

Även i Frankrike syns julen, massor av choklad, fois Gras, ostron, stora slaktade fåglar, blommor, granar och dekorationer, ja listan kan göras lång. I år firar vi fransk jul tillsammans med Rasmus och Gina. De måste ta sig via Barcelona och där hämtar vi upp dem två dagar före julafton. Vi gillar Barcelona och därför passar vi på med ett lite längre besök. Det är alltid trevligt med tapasbarer och vårt favoritställe Torres vinoteca. Där vi smakade Mas de la Plana och Perpetual. Underbart goda viner. Särskilt Perpetual från Torres vingård i Priorat är ett vin som slår det mesta i vinväg. Ett tips, vinet är biligare på Systembolaget än i Spanien, om ni inte provat – gör det!

Nu är det slut med besöken i Barcelona, vi blev rånade i bilen, tjuven eller tjuvarna öppnade bildörren och ryckte till sig Åsas handväska. Här fanns allt, bådas pass, Åsas bankkort o körkort, nyckar, telefon och olyckligtvis även glasögon. Mycket trist att ta emot sina kära med de känslor som infinner sig. Tips nummer två; förvara aldrig era handlingar på ett o samma ställe.

Nära och kära gör dock gott o julstämningen smyger sig snabbt på när vi lämnar Spanien bakom oss. Minigran, medhavd julbock o LarsPeters tomte. Mysigt. Den 23 december invigs julen i Pezenas, då låtsashästen Le poulain de Pezenas på sedvanligt sätt går runt i staden. Stadens invånare går i kolonn efter hästen till torget Gambetta. Här  spelar tomtegubbar, här sjunger alla som kan, här dansas det spontant och här talar Mairen och allt avslutas med ett litet men vackert fyrverkeri.
Julafton, sol, ca 17 grader då längtar vi efter det obligatoriska julbadet. Medelhavet bjöd ca 13 grader, gissar vi. Maten – hummer, ostron, gåslever, anka, ris a la Malta- och sen midnattsmässa. Vi tackar Håkan o Lena för lånet av det fina Monethuset.


På vingården rullar vardagen på som vanligt. Vi klipper, klipper o klipper. Vi blir duktigare och snabbare för varje dag.  Vädret är underbart, kallt morgon o kväll men mitt på dagen skiner solen och det är närmare 20 grader varmt. Fortfarande lunch på altanen. Helt underbart.

Nyårsafton eller Saint Sylvestre som det heter i Frankrike firades på lokal. Hotell Moliere bjöd på internationell publik, god mat, vin och dans tills vi stöp i säng hos goda vänner.

 2017 års första dag bjuder härligt väder men det är helt dött överallt, stängt, tomt på gatorna – en typisk vilodag. Välkommen till 2017!!