tisdag 28 december 2021

Tandkräm - en test i coronatider

Vårt intresse för vin i olika former är självklart. Under coronatiden har jag (LarsPeter) blivit utsedd till hushållets ansvarige för veckans inköp på Ica Maxi i Helsingborg. Viktigt att endast en person per hushåll handlar. Under mina strövtåg på Maxi har jag blivit förundrad över hur många olika typer av tandkräm som finns på hyllan.  Ja, intresset för detta startade egentligen i Frankrike för något år sedan. Där finns alla typer och smaker och färger. Dessutom rekommenderar tandläkare diverse olika krämer. Man blir villrådig. Jag har nu provat mig fram och är färdig med att delge mitt resultat om intresse finns läs vidare; 

Superwhite Aloe Vera, Au Flour; Inköpt på Carrefour i Pezenas. Grön, transparent, kladdig och smakar som grönt te. Superäcklig.

Aquafresh, triple protection; Randig i tricoulorens färger. Sådär. Smakar rätt bra men färgerna kladdar ihop efter ett tag och det ser ganska äckligt ut.

Colgate MaxWhite, White crystals. Transparant med någon märklig grönvit kulör. Rätt ok i smaken men skumt med de små partiklarna i tandkrämen. Vad kan det vara? Microplast? (Poly)

Signal, Integral 8. Inköpt i Frankrike. Inget vidare. Svag rosa, transparant färg.

Colgate, Triple Action; Randig i blått, vitt och grönt. Konstig tandkräm som kladdar efter hand.

Pepsodent, Long Active, Coco White; Fy, förfärlig. Smakar söt cocos. Hur kan man bara tillverka en dylik tandkräm? Åsa vägrade använda denna vidriga tandkräm.






Zendium, Extra fresh; Bra konsistens, Vit färg och god mintsmak. En av de bättre.

ICA, Fluor; Förmodligen den billigaste av samtliga tandkrämer. Den var helt ok. Utan en massa konstiga ingredienser.

Oral-B, 3-D White, Perfection; Vad 3-D betyder i detta sammanhang kan man verkligen undra. Smak tämligen ok men dyr. 





Marvis; Tandkrämarnas Rolls royce. Vit och fin i konsistensen, Stark mintsmak som avtar och förändras. På tok för dyr (54:-) Inte värd sitt pris

Sensodyne, Rapid Relief; Åsas favorit. Bra smak men med tiden kladdig. Lite dyrare. Ska hjälpa mot ilningar i tänderna.









Sensodyne, Repair & Protect; Vit med trevlig konsistens. Stor smak av mint. En av de bästa.

Stomatol Fluor; Klassiker. Vit och smidig. Smakar mint. Kladdar inte. Så ska en tandkräm vara. Bäst i test.

Colgate Max white, Charcoal; Trevlig mintsmak. Men hur kan man bara tillverka en kolsvart tandkräm. Vem vill borsta tänderna med svart färg? Märkligt. 

Pepsodent, Fresh, Limemint; Gulgrön och transparant i färgen. Övergår från gul färg till grön färg. Dock kladdig. Smak av lime och mint. Mycket smak. Inte alls dum.

Paradontax, ultra clean; Stark med mycket sälta och mint i smakenRosa färg. Något dyr. Åsa utryckte - fy vad äcklig. Den får du använda själv.

Slutsats. Det är märkligt med alla dessa olika tandkrämer.  Detta är kanske något nördigt men man blir fascinerad över allt vad fabrikanterna hittar på och vad de utlovar. De kan vara svarta, gröna, röda, rosa, randiga. De kan smaka mint, Aloe Vera eller t.ex. cocos. Samtliga innehåller dock 1450 ppm natriumfluorid (fluorid)  vilket är den aktiva substansen. Vad det nu innebär. Vinnare i mitt lilla test blir de traditionella krämerna såsom Stomatol, Zendium och Ica Fluor. De smakar mint och inget annat. De är vita och bra i konsistensen. De är dessutom billigast. I fortsättning slipper ni ytterligare tester av tandkräm. I fortsättningen gäller bara vin.

 



























torsdag 4 november 2021

Premiärtur Montpellier- Sevilla – en lockelse, att lära mer om Sherry.


Vi läste i MidiLibre om en ny flyglinje mellan Montpellier och Sevilla. Första start den 21 oktober- Yes vi bokar och avslutar vår vistelse i södern med en vecka i sydvästra Spanien. Inspirationen fick vi via tidningen Munskänken som hade ett trevligt reportage om Sherry och dessutom valdes Jerez till årets vinort.

Sherrylandet ligger i Andalusien och består av ett triangelområde mellan tre byar: Jerez de la Frontera, Sanlucar de Barrameida och Puerto de Santa Maria.

 

Först lite om Sherry

Druvor; De druvor som används är Palomina, Pedro Ximenes (PX) och Moscatel. Skördar gör man redan tidigt i augusti.

 

Fino; Tillverkas av de bästa druvorna som jäser till 12-14 % och spritas till 15-15,5%. Därefter fatlagras vinet Faten fylls till 80 % och då utvecklas ett florlager som skyddar vinet mot syreangrepp. Vinet behåller sin ljusa färg.

 

Manzanilla; Är en fino som lagrats i staden Sanlucar de Barrameida. Här odlas druvorna i den s.k. Albaritzajorden, en kalkrik och kritvit jord. Vilken ger vinet dess speciella karaktär. Vinet är något ljusare i färgen än Fino och har en nötigare och mer raffinerad smak.

 

Amontillado; Är en Fino som oxiderat. Floret försvinner genom att vinet spritas upp till 18-20 %. Färgen förändras och blir brunaktig. Smaken får en mer nötig, fyllig karaktär.  

 

Palo Cortado; Är i grunden en Fino där man endast lyckats få fram lite flor. Vinet blir därför oxiderat och får liknande toner som en Amontillado eller Oloroso. Brunaktig i färgen och kraftig torr nötsmak (valnötter). Denna blev vår favorit. Egentligen är det en misslyckad Fino men vilket misslyckande!

 

Oloroso spritas till 18-20 % även här fylls faten till 80%. Den höga alkoholhalten omöjliggör bildande av flor och vinet blir därmed oxiderat. De är eklagrade och får en  nötig stil med tydlig äppeldoft. 

 

PX: Tillverkas på Pedro Ximenesdruvor och är en VDN-sherry. Druvorna torkas till russin och i framställningen spritas vinet upp till 17-20%. Vinet är otroligt sött och som sirap i karaktären, urk!

 

Det finns även Cream som antigen görs på Fino eller Oloroso som sötas med PX-juice.  En känd sort är Bristol Cream.

 

Lagring i Solarasystem

Sherry lagras  enligt solerasystemet vilket innebär att ekfat staplas på varandra i rad, med det äldsta vinet längst ner och de yngsta högst upp. Principen är att vinet tappas från den nedersta raden och att faten fylls på uppifrån. Vilket innebär att viner från olika årgångar blandas med varandra. 

 

Sherryn lagras i minst tre år, oftast längre. Eftersom faten aldrig töms ut helt i solerasystemet och olika årgångar blandas, är det svårt att säga exakt hur gammalt vinet är. Vi smakade en Manzanilla vars solera var 34 år samt en Palo Cortado som kom från en solera som var 43 år gammal. Fantastiska viner.

 

Resan

Vi valde att bo tre nätter i Sanlucar som ligger vid Atlantkusten precis i mynningen av den stora floden Guadalquivir.

 

Sanlucar 

Visade sig vara en jättetrevlig stad med en härlig strand och mängder av restauranger. Staden präglas av sherrytillverkningen och det dräller av små och stora bodegor. Man är väldigt stolta över sin Manzanilla som endast får tillverkas här. Detta hänger ihop med den vita Albaritzajorden. Jorden är kalkrik och suger åt sig fukt som vidarefodras till vinstockarna. 

Vi besökte bl.a Bodega Barbadillo som är den största bodegan i området. Vi fick en mycket trevlig guidad tur tillsammans med ett tyskt par samt en gedigen provning av bodegans viner. Bodegan är mycket vacker och imponerande med alla sina vackra växter, sina byggnader och inte minst sina soleror där vinet lagras. 

Provningen startade med ett mycket torrt vitt vin som heter Barbadillo. Detta är ett vin till skaldjur och är det mest sålda vinet i området. Ett enkelt helt OK vin, iskallt.

Vi gick sedan från Manzanilla och sex viner senare avslutade vi med en Oloroso som var halvsöt. Manzanillan vann.



Taberna El Guerrita, vilket härlig bar som blev vår favorit. Här serverades vi härligt kall Manzanilla, Amontillado, Oloroso och inte minst en härlig Palo Cortado. Vi njöt av spanska Manchegos med mycket lång lagring, av god Ibericoskinka och grillade Jalapenos, allt svaldes ner med de ädla sherrydropparna. Vi besökte baren tre gånger på tre dagar och till sist köpte vi en flaska Palo Cortado 43 år gammal.

 


Jerez 

Är huvudorten i distriktet och den största staden. Staden är kuperad och har många vackra byggnader och ett mycket livligt och restaurangtätt centrum I de smala gränderna trängs barerna med kyrkorna och på torgen säljs allt från blommor till kläder. I Jerez finns också de största och flesta bodegorna. 



 

Bodega Tio Pepe eller Gonzalez Byass  är den största av alla Bodegor i området. Den är som en egen stad i staden och är Europas största besöksvingård. Tyvärr kom vi inte in eftersom det var nödvändigt att boka besökstid långt i förväg. Vinet kunde man dock bli serverad överallt i staden så det gick ingen nöd på oss. Här slank vi ner på en eller om det var två uteserveringar som serverade Tapas och iskall Sherry.

 

Puerto de Santa Maria

Är den minsta av de tre Sherryorterna. Den ligger vid havet och har ett antal mindre Bodegor. Vi hamnade i centrum på Bodega Gonzales Obregon. Här var det fest på gatan med häftig musik, härligt kall sherry och massor av trevliga människor. Vi blev bjudna på tårta av några som firade födelsekalas, vi delade tunna med en spanjor från Bilbao och en inflyttad engelsman. Besöket slutade med att vi inhandlade en liter Amontillado för 24 euro. Ett lyckat besök i den lilla fina staden.



Kvällarna var lite kyligare än vi förväntat oss vilket innebar att det blev långbyxor och ulltröja. Vi vadade i Tapas som inte alls var som de Tapas vi var vana vid från norra Spanien. Här fick man en stenhård bulle i paket och sedan serverades maten på små fat helt utan bröd eller annat vid sidan. Ta sardinerna tex, tre oljiga på ett fat, räkorna, några friterade på ett fat osv. Det smakade gott men blev lite enahanda. Visst kunde man få stora köttstycken men det hörde liksom inte riktigt till Sherryn.

 

Cadiz

Efter tre fina dagar i Sherryland åkte vi vidare till Cadiz. Egentligen hade vi tänkt besöka Gibraltar men engelska coronaregler gällde så vi tog Cadiz istället. Vi blev inte besvikna. Cadiz ligger utmed Atlanten med ett centrum koncentrerat på en märklig halvö. Stranden längs Cadiz är milslång men den i centrum bildar en halvmåne mellan slott och fort. Cadiz var varmt, alltså vänligt och inbjudande, vackert, bar- och restaurangtätt och underbart att promenera i. Här åt vi den bästa Tapasen på den mysigaste serveringen med den trevligaste personalen. Vi rekommenderar Cadiz. Ja, förresten det blev ju bad i Atlanten också!

 


Sevilla 

Denna ståtliga stad som vi äntligen får besöka och vandra runt i. När vi planerade resan så tänkte vi förboka både Katedral, Alcazar och rundtur men kom fram till att vi kollar först trycket. Det var inte som Florens på sommaren! Det tog 20 minuter att få biljett till Katedralen och ungefär lika lång tid för inträde till Alcazar. Rundturen tog vi gående. Vi njöt av storslagenheten, av de vackert utsmyckade byggnaderna, av de vindlande gränderna, av floden, av värmen, musiken, maten, ölen och vinet, ja allt i denna underbart vackra stad. Att stå högst upp i klocktornet och se ut över staden, att stå inne i den utsmyckade katedralen med en orgel upp till himmelen, att gå inne i Alcazars salar och ute i dess trädgårdar, det är sagolikt, häpnadsväckande och drömlikt. Att komma fram till Plaza Espana till tonerna av Flamencomusik och sedan få en osannolik uppvisning i dans o sång är osannolikt. Vi upplevde verkligen tre dagar i Sevilla på gator och gränder. Över 20000 steg varje dag varvades med god mat och dryck. Tack Sevilla för en underbar avslutning på oktober.






Hemma i Pezenas återstod endast lite städning, packning, en trevlig kväll med vänner och sen bar det hemåt till Helsingborg. 

 

 

 

torsdag 21 oktober 2021

Nu är det oktober 2021

Nu har vi kommit en bit in i oktober, en härlig i Pezenas. Vädret är skiftande med kyliga mornar och kvällar. Mitt på dagen är det oftast en bra bit över 20 grader varmt och för det mesta sitter vi ute o lunchar i solen. I slutet av oktober bär det hemåt igen. Vi hinner dock med en vecka i Sevilla och Sherryområdet i Spanien innan vi far mot Norden. Besöket i Spanien ägnar vi ett eget kapitel. Oktober har bara runnit iväg men vi har hunnit med många trevliga aktiviteter bl.a några vingårdsbesök, födelsedagskalas, kroppsarbete och middagar med/ hos våra vänner, tävlingar och härlig bad. 

Vi startar med vingårdarna

 

Domaine de la Double

Vingården ligger i närheten av den lilla byn Canet och omfattar ca 32 ha stor. Den har sedan 2003 nya ägare som har moderniserat gården och den är nu certifierad som biologisk vingård. Gården exporterar och levererar viner till stjärnkrogar i Norden och inom Frankrike.

 

Vi kom sen eftermiddag men möttes upp av en mycket trevlig, ung kvinna vid namn Marie. Hon presenterade ett helt spektra av viner, 12 till antalet. Vi valde ut tre vita och fyra röda för vår provsmakning.

 

Marius 2019

AOP Languedoc - Blanc

Vinet består av 90 % Roussanne 10 % Terret blanc. Terret är för oss en tämligen okänd druva trots att den i huvudsak växer i Languedoc och Roussillion. Mycket spännande. I både doft och smak känns exotiska frukter som aprikos, passionsfrukt och persika samt med en del citrus i eftersmaken. Utmärkt som aperitif.

 

MALA COSTE AOP Languedoc - Blanc 

Här har vi 90 % Grenache Gris 10 % Roussanne. Vinet har legat 6 månader på gamla barriquer. Detta är ett mycket elegant vin som är runt och härligt i munnen. I näsan blommor, frukt och en aning kryddighet. MUMS

 

GRANDE CUVÉE ́e, Blanc 2007,2009 och 2014 

Gårdens toppvin består av 100 % Grenache gris. Detta är ett mycket spännande vin som fortfarande fanns i flera årgångar. Vinet produceras enbart vissa år då druvorna har extra hög kvalitet. Det producerades senast 2014 men 2021 är det dags igen. Vi har tidigare smakat 2009 hos några vänner. På gården smakade vi senaste årgången 2014. Det fanns endast 3 flaskor kvar och de inhandlade vi. Vi köpte också 2009 och 2007 för att jämföra. Vinet doftar härligt av frukt, blommor, honung och nötter.  Smaken är lång och fantastisk. Ett vin att minnas.


 

CUVÉE ÉPHÉMÈRE – LOVE ALWAYS WINS 2019

Vinet är gjort på Cinsault, Syrah, Grenache och Mourvèdre. Det är den första årgången och etiketten är utformad av en konstnär från Montpellier. Målet är att sponsra en förening för Autism. Vinet är tänkt bli återkommande och då sponsra olika sociala ändamål. Vinet isig var helt ok men föll oss inte riktigt på läppen


 

JOSEPH IGP rouge. 2019

Här har vi 100 % Carignan som kommer från 4 olika vinfält. Vi lät det luftas en stund och vinet blommade ut med härliga toner av röda och mörka bär. Friskt och mycket prisvärt vin.

 

MALA COSTE, AOP Languedoc - Rouge 2015

Vinet består av en blandning med 50 % Cinsault, 20 % Syrah, 20 % Grenache, 10 % Mourvèdre. Vinet har vinifierats i 12 månader, varje druvsort för sig. Vinifieringen har skett i stora fat om 5000 liter. Efter detta blandas vinet för att sedan lagras i minst 24 månader i flaskan innan försäljning. I doft och smak hittar vi röda och mörka bär med inslag av lite kryddor. Ett härligt välbalanserat vin, friskt och rent i smaken, Mums.

 

GRANDE CUVÉE Rouge, 2018

Här hittar vi 100 %  Cinsault från stockar som planterades 1950. Druvorna är handplockade. Hälften av vinet har utvecklats i mindre barricker och hälften i äggformade cementtankar (amforaliknande) i minst 12 månader. Ett vin där  Cinsaultdruvorna verkligen omvandlas till ett toppenvin. Här finns mycket frukt i både doft och smak samt härligt mjuka tanniner. Kort sagt ett måsteköp.

 

 

Gården levererar verkligen många mycket rena, smakrika och goda viner. Vi rekommenderar verkligen inköp. Ni, läsare som finns i Sverige, rekommenderas köpa vinerna via Maison Hansby, www.lamaisonhansby.com.

 

Vi tackar Marie för hennes charmanta guidning genom gårdens viner. Det visade sig dessutom att man under främst sommarperioden erbjuder vinprovningar med pique-nique, vi återkommer.

   

Så var det dags för Munskänkarnas provning med Mat och Vin i kombination. Kvällens ciceron är Lisa Solberg, vinambassadör från importföretaget NIGAB. Lisa berättar att hon nu varit hos samtliga Munskänkarsektioner i Sverige och pratat om och provat mat och vin. Till oss kommer hon från sektionen på Algarve i Portugal.

 

Under kvällens sejour ska vi prova sju viner, sex av dem ska kombineras med mat. Vi startar med en Cremant de Bourgogne från André Delorme. En frisk, mineralrik Crémant som tydligen är mycket populär i Norge, särskilt på 17 maj.

 

Det första vinet att kombineras med mat var en Mandrarossa Zibibbo, friskt och aromatiskt med tydliga citrustoner. Vinet gick bra till Carpaccio på pilgrimsmussla men vi föredrog vin nr tre en Pinot Gris från Turkheim. Vin nr fyra kom från Chile och var en ren Syrah vid namn Veramonte Gran Reserva. Vinet hade, för vår smak, en alltför hög fatkaraktär men var fruktigt och örtigt. Vinet gifte sig relativ väl med lammet. Vin nr fem var en Rioja från Marques de Riscal Reserva 2014. Trots en del fat så var det utmärkt till lammet men även till förrätten! Vin nr sex var en Amarone från Casalforte till det facila priset av 179 kr. Amaronen hade en lägre sockerhalt än tidigare och kan säkert kombineras med mat men det tillhör inte våra favoriter. Lammet smakade vaniljkarameller tillsammans med vinet.

 

Kvällen avslutades med en lättare chokladdessert och till detta serverades en PX, en otroligt söt och sirapsliknande sherry. Detta vin gick hem hos många i sällskapet. LarsPeter gillade det medan Åsa knappt kunde svälja det.

 

Vi tackar Lisa Solberg för alla tips, fina recept och ny kunskap och för en alltigenom trevlig kväll. Vi tackar också den trevliga restaurangen L´Atelier i Pezenas för den mycket välkomponerade och goda maten och fina servicen.

 

Mas Zenitude ligger precis utanför den lilla byn St Jean de Fos, ca 3 mil norr om Pezenas. Här driver den svenske vinbonden Erik Gabrielsson, en relativt småskalig produktion av naturviner. Gården har varit i hans ägo sedan 2006 och 2009 släppte han premiäromgången. Han äger numera ca 9 ha odlad mark.


Tillsammans med 17 entusiastiska Munskänkare laddade vi upp utanför den vackra grinden till  Mas Zenitude. Erik Gabrielsson tog emot på gårdsplanen nedanför det ståtligt, vackert renoverade huset från 1200-talet. Ägorna är omgivna av bergsformationer och såhär på hösten sprakar vinfälten i rött, orange, gult och grönt.


Efter att vi bekantat oss med omgivningarna beger vi oss in i Caven. Här ståtar vackra cementtankar, amforor i olika storlekar och form, ett och annat ekfat och några ståltankar. Erik berättar att han älskar amforor och att hans viner blir som han vill ha dem i dessa underbara kärl. Han är inte mycket för mognad på ek men använder några fat utan rostning till sitt vita vin.

Under vinsmakningen diskuterar vi vinframställningens filosofi utifrån olika utgångspunkter. Vi pratar jäst, Systembolag och försäljning och givetvis vinerna.

Vi startar med ett vitt vin av druvan Rolle (Vermentino). Färgen går mot det oranga och smaken är djup, frisk, syrlig och lång. I tomglaset känns liljekonvalj. Vinet har namnet Wild side. Druvorna har haft 48 timmars skalkontakt i cementcuvarna och sedan lagrats i de vackra amfororna. Ett spännande vin som vi nu har i källaren.


Rockabilly: Ett vin gjort på 100 %. Grenache noir. Vinet hade en fin bärdoft och i smaken hittade vi både röda och svarta bär samt örter, ett smakrikt och välbalanserat vin.


Vent d'Anges: Här hittar vi enbart Carignan från 100-åriga vinstockar. Ett elegant friskt och rent Carignanvin med mycket, mycket lång eftersmak. I smaken fanns viol, lakrits och eukalyptus. Härligt vin att minnas fina höstdagar under vintern i Sverige.


Vi rekommenderar verkligen ett besök hos Erik Gabrielsson, det är vackert, spännande och minnesvärt.


 Vad har tagit år dem!!!


Våra vänner Lena och Håkan har köpt ett slott!? Ja snarare en ruin. Dumdristighet eller utmaning? Eller både och! Håkan och Lena; f.d. Järvsöbor, konsthandlare, tunnbrödsbagare, kommunanställd, författare, lokförare och numera husrenoverare. De har renoverat ett flertal hus i Pezenas, i Agde, Lespignan och Beziers. Nu hade de tänkt ta det lugnt - MEN – vad hände? De kollade hus under pandemin och så dök det upp ett gammalt f.d. slott i Puissalicon och plötsligt kunde de inte hålla sig - de slog till och är nu ägare till ett gammalt slott. Ruinen, förlåt slottet, bygges som ett sommarviste för kardinalerna i Narbonne på 1400-talet. Det har dock fått förfalla och liknar nu mest en ruin. De flesta vi känner är dock nyfikna på projektet och vill gärna hjälpa till i renoveringen. Så även vi. Hittills har det blivit röjning i det som ska bli en trädgård. Det är inte klokt vad en motorsåg kan göra med en människa, allt skulle bara ner. Nästan kalhygge men ljust blev det! Björnbärssnår uppåt väggarna, allt ska bort och har man börjat med ett snår så ska allt bort innan man ger upp. Träningsvärk och svettdroppar men belöning med en härlig paellalunch som tillagats av våra vänner Tomas och Helen, en riktig festdag.


Vent d'Anges: 





Antikmarknad och våra hänglås

Två gånger om året arrangeras antikmarknad i Pezenas. I år strömmade folk till marknaden från alla hörn. Säkert en Coronaeffekt. Vi ställde in våra ögon på gamla hänglås till vår nya grind. Blickarna sökte genom allt med samma blick som när vi letar kantareller i skogarna. Hänglås var en bristvara men skam den som ger sig, snart hittade vi två stycken fina lås hos en handlare. Vi köpte båda. Nu gäller det att inte tappa bort nyckeln.


Oktober månad avslutas som sagt med en vecka i Spanien till detta återkommer vi i nästa avsnitt.