fredag 6 december 2019

Nebbiolo från Alperna – kan det vara nåt ??

Häromdagen var vi tillbaka i Valtellina. Den dal i norra Italien som för många år sedan var vår familjs favoritort under sportlovens skidåkning. Ja, rent fysiskt var vi på vinprovning i Köpenhamn med viner från Valtellina, så det var utan både skidor, sol och snö. Vi mindes första gången vi smakade vinerna från Valtellina, oj så syrliga, inget vidare. Det var inte dessa som vi beställde på afterski, nej, det var ortens specialitet, Bombardino en varm äggtoddy, farlig farlig!!!! 
Första gången vi smakade vinerna från dalen var under en vinprovning tillsammans med vårt resesällskap. Vår vän kiropraktor Michael Stroh arrangerade provningen på ett hotellrum och vinet serverades i plastmuggar! Det var som sagt ingen succé.
Nu befann vi oss på Moltkes Palæ i Köpenhamn för att träffa18 utvalda producenter från Consorzio Vini di Valtellina. Deras mål var att marknadsföra områdets viner mot den Scandinaviska marknaden. De gillar det nya nordiska köket och tycker att det passar Valtellinas viner.
Först lite om vinområdet Valtellina. Området sträcker sig från byn Montagno nära Comosjön i väst till Tirano i öst och omfattar ca 850 ha vinmarker.  I detta högbelägna område växer vinstockarna i de mycket branta alpsluttningarna. Allt arbete på fälten sker för hand. Ibland är sluttningarna så branta att skörden måste hämtas med helikopter. Produktionen är mycket tungarbetad vilket givetvis påverkar priset.
Huvuddruvan är Nebbiolo lokalt kallad Chiavennasca. Kvalitetsvinerna omfattar DOC Rosso di Valtellina, DOCG Valtellina Superiore samt områdets höjdarvin Sforzato också kallad Sfursat.
Torkning av Nebbiolo










DOCG Valtelina Superiore består av de geografiska subzonerna Maroggia, Sassella, Grumello, Inferno och Valgella. Vinet ska innehålla minst 90 % Nebbiolo.

DOCG Sforzato också kallad Sfursat tillverkas på druvor som plockas tidigt i oktober, eller i slutet av september. Druvklasarna får sedan ligga och torka i femkiloskorgar i ca 2,5 månad varvid de tappar ca 35 % av sin vikt. Därefter gör odlaren sitt vin på dessa torkade druvor. Processen är densamma som det mer kända Amaronevinet från Valpolicella också genomgår. 
Tänk vilken förvandling och utveckling smaklökarna genomgår under ca 20 år av vinprovningar. Nu upplevde vi en fantastisk provning av viner gjorda på basen av vår favoritdruva Nebbilolo. Generellt kan man säga att vinerna från Valtellina har högre syra och mer tanniner än Nebbbiolovinerna från Piemonte (Barolo och Barbaresco). Vinerna höll en utmärkt och förvånansvärt jämn kvalité. Sforzato di Valtellina var mycket friskare än den syltiga och lite söta Amaronen. Sforsaton är tämligen dyr men man måste beakta de småskaliga och svåra produktionsförhållandena. Vi upplevde att de olika producenternas viner var relativt snarlika. Vi fastnade dock för producenterna La Perla, Marmete Prevostini, Caven Camura och Aldo Rainoldi och Menegola Walter.

Vi provade:
·Alberto Marsetti www.marsetti.it Verksamheten startades 1986 och består av 9,6 ha och producerar ca 45000 flaskor per år.
·Aldo Rainoldi www.rainoldi.com. På vägen upp mot skidorterna Bormio och Livigno i orten Chiuro hittar man Cantina Aldo Rainoldi. Sedan 1925 producerar man några av de bästa vinerna i området.
·Arpepe www,arpepe.com. Familjen Pelizzatti har odlat Nebbiolodruvor sedan 1860 i de 15 ha  branta sluttningarna i Grumelloområdet. Nu är det den femte generationen som driver verksamheten.
·Caven Camuna, www.cavencamuna.it. Den 32 hektar stora vingården drivs sedan 1982 av bröderna Stefano och Simone Nera. Mycket engagerad vinmakare med utmärkta viner. 
· Bettini, www.vinibettini.it Den 15 ha stora vingården ligger i subzonen Valgella.
·La Perla www.vini-laperla.com. Drivs av Marco Triacca. Det är en tämligen ung vintillverkare som endast har 3,6 ha och producerar ca 20000 flaskor. Friska viner med syra av hög kvalité.
·Marmete Prevostini www.marmeteprevostini.com. Familjeägd vingård om 26 ha. Mycket trevliga viner.
·Menegola Walter www.cantinamengola.it. Sedan 2003 nyetablerad liten vingård om 3 hektar. Spännande viner.
·Nino Negri www.gruppoitalianovini.it Största gården i området.
 



Sammanfattningsvis gör vi avbön för det vi en gång för ca 20 år sedan tyckte var räligt. Vinerna var genomgående av hög kvalitet, friska med fin syra och utan den sötma man ibland kan uppleva i alltför alkoholstarka viner. Vinerna tarvar inköp och några finns på Systembolagets beställningssortiment (Nr 32341. Pris 169:-, Nr 73648. Pris 189:- , Nr 90211. Pris 199:-, Nr 75529. Pris 339:- , Nr 79441. Pris 437:-) 
Nästa Italienska provning är planlagd till i början av januari då Gambero Rosso kommer till Köpenhamn.

Vi önskar våra läsare en God jul och ett gott nytt och prova gärna en Valtellina i helgen!









tisdag 5 november 2019

Fin oktober i södra Frankrike

Plötsligt blev det en svenskkväll och specialinbjudan till vernissage
1755 förliste det svenska skeppet Jeanne-Elisabeth i en storm i Medelhavet utanför södra Frankrikes kust. Hon hade skatter ombord, bla penningar o fina tyger. 2008 började franska arkeologer att tillsammans med dykare söka bärga skatter ur sandmassorna. Nu elva år senare ställs allt detta ut på Marinarkeologiska museet, l´Ephebe i Cap Agde . Till vernissagen som ägde rum i början av oktober, representerades Sverige av en attaché från ambassaden samt ett antal särskilt inbjudna svenskar boende i närheten. Vi var med bland dem!!?? Det var tal på tal men en fantastiskt fin utställning som nu pågår ca ett år framöver. Givetvis bjöds vin o tilltugg.
Skeppet  Jeanne-Elisabeths resa
Sen hände det sig att vi var på konstutställning på det underbart vackra slottet Grezan i byn Laurens. Utställare var den svenska konstnären Rakel Persson som kreerar och tillverkar sällan skådade varelser av tovad ull. Ja och plötsligt var vi inbjudna till vinprovning på Domaine des Pradels.  Gården ligger i byn Le Priou med 20 bofasta invånare. Den är nästa omöjlig att hitta till men vi hade guidning. Pradel drivs av syskonen Magali och Guilhem Quartironi. Familjen kommer ursprungligen från Italien och syskonen är tredje generationen på odlingarna. Den lilla byn ligger i appelationen Saint Chinian. Väl framme bjöds vi vin med tilltugg och vi fastnade för;
Cuvée Skhistos 2017 Saint-Chinian AOP 
En blandning med en majoritet av den ovanliga druvan Carignan blanc men som också innehåller Marsanne och Roussanne. Vinet är vinifierat på äggformad stencuve och är fräscht med en bra syra och frukt. Vinet har fått två stjärnor i den franska vinbibeln Guide Hachettes

Ristretto 2017,  Saint Chinian AOP. Handplockade Grenache, Syrah och Mourvedre. Näsan möts av mörka bär med inslag av lakrits och kaffe. I munnen kommer smaker av lakrits, mörka bär med mjuka tanniner och lång eftersmak. Härligt gott vin.
Magali Quartironi
Guilhem Quartioni

Ja, oktober innebär för de flesta att skörden är avklarad. Det arbetas nu i vincaven för att få fram de bästa vinerna. Många vingårdar firar dessutom avslutet med en stor fest. Så var fallet hos Domaine de Meteore. En vingård, långt upp i bergen, vars odlingar är placerade i en stor krater där en meteor en gång slog ned. Vi var på festen, vi åt, drack och dansade, en fest som kunde liknas vid ett raveparty men för en äldre åldersgrupp!  Kort sagt en mycket härlig fest.
Fest på Domaine Meteore
Vi har naturligtvis också haft förmånen att prova Domaine de Brescous samtliga primörer. Tillsammans med vinbonden, med var sitt glas i handen, gick vi igenom och smakade från samtliga cuvar.  Detta är första året som samtliga viner är ecocertifierade. De röda vinerna var, enligt vår mening, de kraftigaste på flera år. Det ska bli så spännande att följa deras vila och utveckling. Innan vi gav oss iväg mot Sverige gjorde vi om en del av provningen tillsammans med vinvännen Christoffe. Vi tror det blir ett kanonår. I januari kommer en del av svaren. Då äger 2020 års stora biovinsmässa rum i Montpellier, Millésime Bio 2020, här kommer Domaine de Brescou att representera.
Den 28 oktober anordnade Munskänkarna en provning hos Naturvinsbröderna Amiel i grannbyn Montblanc. Åsa är ledamot i styrelsen och har jobbat mycket med evenemanget.
Bröderna Aymeric och Jordan berättade om sin bakgrund och deras filosofi vad det gäller vintillverkning. De växte upp på den druvproducerande egendome

n och skulle inte alls arbeta med vin. Båda är välutbildade och arbetade flera år inom helt andra näringar men livet på landet drog och de tog över familjedomänen på 15 ha. De bestämde sig från början att allt runt odling och framställning skulle vara hållbart, för naturen, för människorna och djuren och att vinet skulle vara ett naturvin, alltså producerat utan kemiska tillsatser. Detta var 2012 och de har nu 20 ha varav 17 är vin och resten andra växter som gör gott för jord och natur. De är fullfjädrade naturvinsbönder. Det enda de kan tänka sig att använda är en gnutta svavel om vinet kräver det. Svavel finns ju naturligt i allt vin men ibland kan en liten gnutta extra behövas. Till fyrarättsmåltiden provade vi 9 viner. Vi hade redan fuskat och köpt några av deras viner tidigare men det gäller att passa på när man träffar på något gott så vi köpte;
Peissou 2018 Syrah som legat 9 månader på stora ekfat. Ett djupt vin med mycket bär och frukt och härliga tanniner.
Le Rolle dans la Peau 2018, 100% Rolle (Vermentino). Ett vin blanc/Orange. Druvorna har macererats i två veckor innan pressning. Ett utmärkt och härligt vin.
Mounto Daballo 2018 En blandning av Cinsault, Grenache, Syrah och Carignan. Ett ljust och tunt vin men med mycket smak och mjuka fina tanniner. Ett utmärkt vin till det mesta.
Sous le manteau, ett orange vin på Grenache blanc som legat fyra veckor på sina skal. Ett vin som måste decanteras. Mycket speciellt vin med smak av karameller men mycket torrt och smakrikt.
L´encre de Guy, ett sött vin som påminner om portvin, det ska vi ha till jul.
Bröderna Jordan och Aymeric Amiel
Livet i Frankrike är mycket mer än sol och vin. Det är bla öva fransk

a, bra för hjärnans funktion. Så vad gör man de dagar det regnar, stannar inne och tränar franska. Sedan vi kom ner i slutet av augusti har det regnat tre dagar men när det regnar så regnar det rejält. I regel utlyses orange eller rouge alert, det blir översvämningar och stora jordrörelser, tornados och hus och vägar som rasar samman. Den första regndagen trodde vi att vissa fönster skulle sprängas av storm, blixtrar, dån och tungt regnvatten som öste i mängd. Det lugnade sig dock och solen kom tillbaka.
En vecka senare var det dags igen, än värre. Det regnade mängder, två dagar i rad. Floder översvämmades, gator flöt, järnväg underminerades och stränder översvämmades av bråte. I den annars torrlagda rivieren Peyne som flyter genom Pezenas, strömmade vattnet med grand vitesse. Trädstockar och skräp om vart annat. Ett osannolikt skådespel med osannolikt mycket vatten.
På sina ställen var förstörelsen stor och det kommer att ta månader att reparera. Vi klarade oss bra, inte en droppe in i vårt gamla, lilla hus- puh.
Även denna gång återvände solen och även om morgon och kväll kallnat så bjöd de sista dagarna på njutbart väder i kortbyxor. Morgonen den 29 oktober var det långbyxor på för nu gick resan norrut.
Första övernattningen tillbringade vi i Deidersheim i vinområdet Pfalz. Här besökte vi åter domainen Dr Basserman Jordan. Vi fick en trevlig Rieslingprovning. De är något dyra men deras Erste-lage viner är fantastiskt goda. Naturligtvis gjordes det inköp av viner som förpassas till vinkällaren.
Trots att Deidersheim endast ligger någon mil från franska Alsace skiljer det en hel del i smaken mellan deras Riesling. Till vems fördel, ja det skiftar och är svårt att bedöma generellt men de skiljer sig åt.
Denna hemresa tog vi det extra lugnt med ytterligare en övernattning i Lübeck. Det blev en fin promenad i gamla stan, besök på en gedigen tysk restaurang och givetvis lite marsipan. Besöket på restaurangen avslutades med hemmagjord Romtopf.  Glögg är bättre.
Lübeck
Vi trodde nog att vi skulle kunnat presentera ännu en vingård i detta kapitel. La Sorga. Det är en sorglig historia, vi har letat, ringt och letat men nu vet vi var den finns så vi återkommer.
Ja så är vi åter i Sverige. Det är kallt och grått men pensionärslivet är hektiskt så vad bryr vi oss, det finns så mycket som engagerar.















torsdag 3 oktober 2019

Resan söderut – omvägen över Italien börjar bli en vana och september 2019

Turen söderut startade redan den 22 augusti. Värmen hade inte lämnat Helsingborg men just denna morgon kändes hösten närma sig. Vårt delmål denna gång var Barbaresco i Piemonte. Det är tredje året i rad vi tar vägen om Italien på vår resa mot Pezenas. Bara någon dag innan hade David Lagerkrantz släppt sin sista Milleniumbok  ”Hon måste dö ”, boken var nedladdad till färden.
Resan tog sent avstamp i Trelleborg och på morgonen gick solen upp över Rostock. Den närmsta vägen till Barbaresco visade sig gå genom Tyskland, Österrike och Schweiz. Det blev alltså en Vingette i Österrike och en likadan i Schweiz. Å andra sidan har de inga övriga vägavgifter så det fick vi ta. Vägen var svindlande vacker på sina ställen så vi njöt dubbelt. Boken var spännande och räckte precis fram till målet Barbaresco.
Varför detta resmål? Det får vi skylla Munskänkarna för. Barbaresco är årets vinort och den 1 oktober ska vi ha en provning av Barbarescoviner i Pezenas med LarsPeter som ciceron.
Piemonte är så underbart vackert, det var tredje gången vi besökte denna underbara vinregion. Det böljande landskapet prunkar av grönt i olika schatteringar, de små byarna klättrar på kullarna och vägarna slingrar sig fram. Vinstockarna klättrar i prydliga rader och druvorna hänger i blåa klasar som om de längtar att bli plockade. Vi hade bokat rum på en mysig vingård, Casa Boffa. Utsikten var bedårande och vin njöt våra dagar i detta härliga vinland.
Nu till vinerna;
Vi började med en vinprovning på Casa Boffa som visade sig vara en fin gård med goda viner. Anfadern Carlo Boffa hade nu överlåtit driften till sonen och hans fru. 
Vi började med en läskande Roero Arneis som är Piemontes bästa vita vin. Därefter provade vi Boffas Barbaresco som var tre till antalet. Vi fastnade för två av dem Barbaresco Ovello och Barbaresco Paje. Druvorna växer på två s.k. MGA-områden Ovello och Paje. Områdena har delvis olika jordmån, vilket också märktes i smaken. Utmärkta viner varav ett kom att medverka på Barbaresco-provningen.
Runt det gamla tornet i byn fanns ett antal intressanta producenter och vi valde två av dem.
Produttori del Barbaresco betraktas som ett av världens bästa kooperativ. De producerar fantastiska viner som numera finns att köpa i Sverige. Vi provade och köpte Barbaresco 2014, 2015 och 2016 och det var mycket intressant att känna av vinets utveckling. Har du vägarna förbi Barbaresco, stanna här för en provning och inköp.
Gigi Bianco. En liten gård där vi mottogs av ett äldre, djupt engagerat par som förutom italienska kunde lite franska och några engelska ord. Vi fick en mycket fin provning med alla gårdens viner men fastnade till slut för Barbaresco Pora 2014, Barbaresco Ovello 2015. Dessa kommer från två olika fält där Pora har mer kalk o mineral i jordmånen. 

Pio Cesare, Barbaresco 2014. Detta för oss kända vin avnjöts  tillsammans med en härlig måltid, under en vacker druvspalje med utsikt mot dalen och floden. Den ljumma kvällen var silkeslen.
Märkligt , man ser sig alltid om när man lämnar vackra platser och detta är en sådan plats, vi minns, njuter av de inköpta vinerna under mörka höstdagar och om något år är vi säkert tillbaka.

Väl framme i Pezenas firade vi Åsas födelsedag. Blommarna på terrassen var helt ok och det var rejält varmt.
Franskkurs
Den 27 augusti var det dags för Åsa att ge sig iväg på ett 5-dagars franskinternat. Kursen gick av stapeln i den måleriska byn Vieussan. Här äger Charlotta och Gunnar Thörn från Gävle, sedan några år ett Chambres D’Hotes . Det är ett fantastiskt ställe med betagande utsikt, underbar mat och esprit där alla eventuella trånga tankar byts mot ett öppet sinne. Absolut det rätta stället för att franskan bara skulle smälta in. Det var härliga dagar med ett koncentrerat och trevligt gäng, nu gäller det att fortsätta träna.
De flesta timmarna ägnades åt franskan men vi hann med både vingård och olivgård. Vingården vi besökte heter;
Domaine du Vieux Chai och ligger i byn Ceps ca 5 km från Vieussan. Här styr två systrar odling och produktion, Sofie och Florence. Vi bjöds promenad, biologilektion, vinprovning och Tapas. Jag fastnade för två av deras röda viner
Carignan veille vignes och Joli Ceps två mycket goda och prisvärda viner
 

Olivgården Domaine Pradines le Bas var mycket vacker med ett pietetsfullt restaurerat boningshus, stor vacker konstpark och modern oljetillverkning. Vi fick en ingående introduktion i olivoljans tillkomst och en fin provning av deras sex olika oljor.
LarsPeter ägnade sig bla åt att besöka Arne Wennberg på Domaine de Brescou. De diskuterade världsproblem och vinskörd, Bio-certifikat mm och naturligtvis provade de gårdens druvor. Skörden hade kommit igång någon vecka senare än förra året. Arne kunde dock konstatera att årets skörd verkade bli utmärkt. Skörden av Chardonnay var tex 50 % större än förra året. Det ska bli spännande att följa utvecklingen.

Kväll på Domaine de Brescou
Vi måste nämna att Brescou har fått flera nya utmärkelser. Nu senast har guiden Hachette Vins omnämnt Chardonnay 2018 som fått en stjärna. Bravo. Tidigare hade rosévinet Fleur d été fått en stjärna. Båda är mycket goda viner som vi gärna avnjuter med eller utan mat. Vi kan också rekommendera gårdens röda naturvin Nature.
Under hösten kommer Munskänkarna i Languedoc att ha fyra vinprovningar. Tyvärr kommer vi inte att kunna delta i samtliga men söndagen den 8 september startade vi med ”exklusiva vita viner från Europa”. Vi provade 13 viner. Vi båda var övertygade om att de fyra första vinerna var Riesling. Vi blev sedan tveksamma om fortsättningen; det kunde ju inte enbart vara Riesling så vi gissade friskt. Det visade sig dock att samliga viner var Riesling från Tyskland. Temat som provningsledaren Bo Hedén hittat på var Riesling från Tysklands samtliga vinområden. Helt klart är att det är mycket psykologi när viner ska smakas blint. Utöver att vinerna var mycket trevliga var det riktigt kul trots att vi kände oss lite lurade.
Vännerna Inger o Börje provar Riesling

Besök på hemlig restaurang
Trots flera år på en o samma ort så finns det saker som döljer sig väl. Våra goda vänner, Claes och Lottie, tog med oss, ett helt gäng till une place secret. Vi samlades vid Café des artes för att tillsammans promenera ca 15 minuter ut bland vinfälten. Till vänster vid ett stort fikonträd, in bakom buskar och snår dolde sig en liten skatt. En härlig trädgård, ett hus med glasveranda, dukning på bräckligt bord, en fransk kvinna med härlig buffélunch. Det var fantastiskt att sitta i denna gömda trädgård och i goda vänners lag, inta en härlig måltid, tack Claes och Lottie som tog med oss dit. 
Sitges 
Det kan tyckas lite löjligt att åka från Sverige till Frankrike och sedan vidare till Spanien och Barcelona bara för att besöka IKEA. Vi ville ha nya stolar till huset, två sköna men lätta. I Sverige provade vi oss fram och fann de rätta, tyvärr salufördes just dessa inte i Frankrike men till vår förvåning och glädje i Spanien. Det fick bli en liten kort semestertripp till IKEA i Barcelona och med några dagar på badorten Sitges, strax utanför.

Sitges ligger nära Penedes, ett berömt spanskt vinområde som vi passade på att besöka. Vi nöjde oss med en vingård eftersom vi inte riktigt visste hur mycket plats vi skulle ha i bilen efter stolinköp.
I staden Vilafranca de Penedes ligger Bodega Pinord. Bodegan har en kapacitet att producera upp mot 5 miljoner flaskor vin. Bodegan har successivt omvandlat sina odlingar till organisk och biodynamisk vinodling. Deras vingård Mas Blanc i Priorat har helt gått över till biodynamisk odling och är den första gården i Spanien som är certifierad av Demeter
På gården i Vilafranca provade vi tre viner, en cava, ett vitt vin och ett rött. Vi vägleddes av en mycket trevlig engelsktalande ung kvinna.
Mireja en blandning av Muscat, Gewurtstraminer och Sauvignon blanc, ett torrt, fruktdrivet, syrarikt vin med viss mineralitet
Red Bat, DOC Priorat är en mix av Garnacha och Carinena som lagrats på franska ekfat i 5 månader. Pinord och Världsnaturfonden samarbetar med att skydda och bevara Fladdermössen som har en stor roll i att försvara de ekologiska och biodynamiska vingårdarna från sjukdomar och skadegörande insekter. För varje såld flaska Red Bat skänker Pinord och Världsnaturfonden 1 kr.
Vi inhandlade ingen Cava men en blandad låda blev det.
Stolarna fick plats i bilen, de kom med nöd och näppe in genom dörröppningen i huset men är nu på placerade framför den öppna spisen.
De nya stolarna
Trots att vi skriver en historia om september så tar vi med den 1 oktober. 
Denna dag är dags för Munskänkarnas Barbarescoprovning. Vi var 30 personer som mötte upp på Restaurang L’entre Pots i Pezenas. LarsPeter hade förberett sig noga för idag var det han som var ciceron för provningen.


Stämningen var hög och glad, inte bara av vinerna, utan även av en mycket intresseant presentation av dessa underbart eleganta viner. 

Vi provade fem viner varav fyra Barbaresco och en Barolo (för jämförelsens skull).
Prunotto, Barbaresco, 2015, Nr 22013
Fontalfredda, Barbaresco 2013, Nr 75182
Fontalfredda, Barolo, 2014, Nr 70227
BelColle, Barbaresco Riserva, 2007, Nr 74321
Carlo Boffa, Barbaresco, Pajè, 2016
De som föll i bäst jord var nr 2 Fontalfredda 2013 och nr 5 Boffa Paje 2016. Lite märkligt att Barolon inte stack ut, det var få som tog den.










tisdag 16 juli 2019

Sommartur till Frankrike i värsta hetta

Vi har återvänt till normaltemperatur både inom- och utomhus. Efter fjorton dagar i hetta har kropp och huvud återfått sin mer normala funktion. 

Myndigheterna hade varnat för extrem canicule(värmebölja). Den lät inte vänta på sig och fredagen den 28 juni var det som varmast. På terrassen uppmätte vi 46 grader i skuggan. Vi rörde oss sakta det var t.o.m så varmt att vårt nya trappräcke nästan brändes. En ny upplevelse var att eftermiddagsbrisen som normalt är svalkande nu brändes i huden. Det var t.o.m. så varmt att premiären för årets vinfestival blev inställd på grund av värmen. Efter några dagar normaliserades (36-38 grader) värmen men nu var huset jättevarmt varför vi investerade i en portabel aircondition. SKÖNT. Det var inte bara vi som behövde svalka, varuhuset Castorama var välfrekventerat av kunder som önskade köpa  olika typer av kylanläggningar.

Dagtid har vi tillbringat på områdets olika badstränder, ja främst i havet. Det räckte dock med högst två timmar om dagen. Medelhavet slog även det värmerekord, ja så varmt som det var dessa veckor har vi aldrig upplevt. Kvällstid ägnade vi åt fotbolls VM för damer. Underbart med de svenska framgångarna. Bronset var verkligen välförtjänt. Fantastiskt att såväl lagkapten i damlandslaget Carolina Seger som kaptenen i herrlandslaget Andreas Granqvist har gått i samma klass i Helsingborg.

Torsdagen den 4 juli var det dags för tre-dagars födelsedagsfest. Festen startade med restaurangbesök för samtliga ankomna gäster. Dag två vankades ett härligt Party Party på Domaine de Brescou. Här bjöds vi bla ostron och till detta härlig musik, ljummet kvällsväder och trevligt sällskap. Tredje dagen inleddes med marknad, lunch på restaurang och kvällsmusik med ostron på vingården. Vi tackar Rada och Arne för det trevliga kalaset.
Kalas på Brescou
Förrätt











På väg mot flyget hem stannade vi i Nice. I bergen ovan Cannes semestrade vår danska familj och vi passade på att titta in o hälsa på.
Nybadad Harry
Torgbad i Nice

 














Nice gamla stad är mycket angenäm att vandra runt i. Kvällen tillbringade vi på Restaurant La maison de Marie. Där provade vi viner från Bellet, denna AOP är Frankrikes näst minsta appelation, ca 50 ha totalt.


De vita vinerna tillverkade på druvan Rolle(Vermentino). Rosevinerna på druvan Braquet och till de röda vinerna använder de en för oss okänd druva, Folle noir. Denna druva finns endast i Bellet. Samtliga viner var spännande med fin karaktär och smak. Det blir med all sannolikhet mer smakning framöver.

Cykeltur till och i Köpenhamn.

Vår danska familj semestrar i Frankrike då passar vi på att låna deras lägenhet i Köpenhamn. Vi äntrar våra cyklar, solen lyser, vinden är mycket mild och havet ligger som en spegel. Strandvägen bjuder underbar cykeltur. Vi pausar i Rungsted för ett besök på Karen Blixen museet, mycket trevligt. Väl framme i Köpenhamn ligger kartan färdig med ca 20 väl inprickade ”ställen att besöka” på vår tredagars cykelsemester i Köpenhamn.

Fredagens eftermiddag tog vi oss gående till Västra kyrkogården, en underbart fin plats att vandra omkring i. Intressant med sina olika avdelningar, grön och prunkande. Vill du njuta natur och stillhet och har några dagar, ta dig hit.

Lördagen tog vi den blå linje, en markerad cykelväg som tar oss runt i de havsnära områdena i byn. I Sydhamnen imponeras vi av den nya bebyggelsen med de havsnära husen, badmöjligheterna, allt det gröna, alla broar och kanaler.

Badplats i Köpenhamns hamnbassäng
Några platser har vi givetvis besökt tidigare men nu via nya fina cykelvägar. Vi besöker en motorbana, Reffen, Islands brygge, arkitekturutställning, Nordhamnen, Christiania och givietvis några havsbad. Dagens tur slutar på Pizzeria 54 med den godaste Pizza vi ätit.

Söndagen tog vi den grönne linje. Den tog oss genom Fredriksberg mot och genom Norrebro till den Röde plads, vidare mot och genom Österbros kvarter med stopp på Bopas plads och vidare till Langelinje. Vi lunchade på danskt vis på Toldbod Bodega och tog oss sen vidare genom Inre By hem till Vesterbro.




Vi har givetvis tagit oss tid att lyssna till Jazz och dricka en och annan Hylleblomst.

Måndag, mulet och lite kyligare väder möter oss cyklister. Vi hittar nya vägar ut ur Köpenhamn och gör små utvikningar från Strandvejen genom pittoreska strandnära byar.
I Slettens hamn frestas vi till läcker lunch på S restaurang Sletten. Ta cykeln på båten och cykla de 10 km till Slettens hamn och ät en underbar lunch, cykla sakta tillbaka.

Nu får vi vila oss inför kommande äventyr.