fredag 16 januari 2015

Gambero Rosso – Vini d’Italian tour 2015

Den 14 januari var det dags för ett besök i Italien, ja i alla fall ett besök bland trevliga Italienska viner. Italienska vinbibeln Gambero Rosso gästade Köpenhamn och Moltkes Palais. På vägen från stationen passerade vi Franska ambassaden där trottoaren badade i blommor……



Vi är mycket förtjusta i Italienska viner men de vi mött kommer främst från mer kända vinområden som Piemonte, Toscana, Sicilien, Friuli och Veneto. Denna gång var vår tanke att och rikta in oss mot producenter från mindre kända områden i Italien.

Basilicata
Basilicata ligger nästan längst ner i den italienska stöveln. Vingården Cantine del Notiaio ligger på sluttningarna från berget Vulture och är ca 26 ha stor. Här tillverkar man rött vin på druvan Aglianico. Vi provade tre viner L'Atto (oekat),  Il Repertorio (franska fat i 12 månader) och La Firma 2010 (12 månader på fransk ek). Samtliga viner var gjorda på 100% Aglianico. Det oekade vinet hade en härlig syra medan de ekade vinerna var mer komplexa o eleganta. Det var tre bra viner med stor doft och smak av skog, mörka bär och lakrits.
Intressant vinområde som ligger väl till för ett framtida besök, kanske 2016.

Lazio
Omina Romana.  Vingården etablerades 2008 och 2011 var gården redo att sälja sin första årgång.  Vi smakade deras Viognier som var lite ekad men torr och lovande. Vi smakade dessutom en ren Cabernet Sauvignon och Ianus Geminus med 40 % Cabernet Sauvignon, 40 % Cabernet Franc och 20 % Merlot, båda 2011. Vinerna, ja nr 1 och nr 3 var eleganta och lovande men på tok för dyra. Pris 34 – 65 Euro.
Trappolini. 100 % Sangiovese. Enligt vårt tycke är Sangiovese rött Italien tillsammans med Nebbiolo. Det görs många mycket goda viner på just Sangiovese så det finns bättre än Trappolini på marknaden.

Puglia
Vigne e vini . Vi provade gårdens röda viner. De serverade tre viner huvudsakligen Primitivo, de var samtliga söta och saftiga och föll oss inte alls i smaken.
Vi fortsatte istället till producenten Torrevento vars Bolonero och Vigna Pedale var goda. Vinerna var gjorda på 100 % Nero di Troja. Boloneron var oekad. Vigna Pedale (finns på Systembolaget 121 kr) har först legat 8 månader på ståltank och därefter 12 på franska ekfat. Ett animaliskt, tanninrikt vin som kan lagras, utmärkt.

Marche
I hjärtat av Marche ligger Tenuta Cocci Grifoni som omfattar ca 80 ha. Här är det druvan Montepulciano som dominerar. Vi provade Il Grifone 2008 (24 månader på slovensk ek) och Le Torri 2010 (18 månader slovensk ek). Båda vinerna var bra men kräver helt klart relativt kraftig mat. Har en utpräglad animalisk doft och smak, lite stum i eftersmaken.

Emilia Romana
Tenuta Mara är en biodynamiskt driven vingård som ligger i närheten av Rimini. Här gör man Maramia ett vin på 100 % Sangiovese som är lagrat i 12 månader på stora franska ekfat.  Ingefära, mandel, gräddkola och röda bär i doft och smak. 2012 är gårdens tredje skörd, produktion 8000 buteljer som 2013 ökar till 14000. Ett mycket bra vin som söker importör i Sverige.

Sardinien
Vi har aldrig besökt Sardinien men här står vi nu vid en av Sardiniens största vinproducenter Tenute Sella e Mosca. De har över 700 ha och gårdar på flera håll på Sardinien. De presenterar tre viner, ett relativt enkelt en Vermentino di Gallura Monteoro från 2013, en 100 %-ig  Cargignan, Terre Rare från 2009 och en 100%-ig Cabernet Sauvignon från 2009. De två 09-orna var kryddiga och välbalanserade, angenäma men Caberneten låg för högt i pris. Vi blev dock sugna på en Sardinienresa, vi får se längre fram i år!

Abruzzo
Söder om Marche ligger Abruzzo och i byn Frisa ligger vingården Collefrisio. Gårdens Montepulciano 2008 och 2012 var mycket bra viner, dagens höjdare. Härliga toner av viol, körsbär och plommon. Välbalanserade med lång eftersmak. De presenterade även en vit Trebbiano, hygglig, kemisk doft men även gula plommon.

Vi hade som sagt medvetet uteslutit viner från de mer kända områden men vi kunde inte låta bli att ta en smak av arrangören Jens Simonsens Podere Sapaio från Bolgheri i Toscana. De båda bordeaux-blandningarna Volpolo och Sapaio var utmärkta.
Vi var nu tämligen färdiga.Våra smaksinnen hade fått jobba hårt men vi kunde inte låta bli utan avslutade på Sicilien. Det var gården Donnafugata som presenterade sin Passito di Pantelleria, Ben Ryé. Vinet som kommer från ön Pantelleria är fantastiskt med sina klara aprikostoner som trots sötman är friska som en vårmorgon. Passito är aldrig fel utan tillhör ett av de allra bästa söta viner vi smakat. Nu spottade vi inte.


tisdag 13 januari 2015

Provning av Languedocs bästa viner: lördagen 2015-01-10


Languedoc – Rousillon består av en mängd mindre vinområden och under vår vistelse i Pézenas har vi besökt många, mycket trevliga vingårdar i flera av dessa vinområden. Vi har varit på stora gårdar och på små gårdar, vi har varit i norr och söder, öster och väster. Vi har smakat många trevliga och goda viner i olika prisklasser. Vi har träffat många fantastiska personligheter och givetvis har vi smakat väldigt många viner, många bra, ett mindre antal mycket bra och förvånansvärt få sämre. Ibland har vi haft olika uppfattning men när det gäller de allra bästa så har vi varit överens.
Det svåraste är jämförelsen dem emellan, vi vill ju gärna jämföra de allra bästa och vi ville dela den bekantskapen med andra. Den 10 januari 2015 samlade vi ett gäng vinälskande vänner tillsammans med de 10 viner som vi skattat högst. Vi ville prova vinerna både med och utan mat för att få en så komplett bild som möjligt. Denna stormiga januarikväll blev till ett litet projekt med många läckra smackanden.

1. Chateau L’Hospitalet, Grand vin 2012
En stor vingård belägen strax sydöst om staden Narbonne i det natursköna området la Clape. Gården som ingår i en större koncern, drivs av Gèrard Bertrand. Förra året (2013) var ett gårdens röda viner representerat på Nobel-middagen. Vinet som vi provade var klassen bättre och bestod av en blandning av Grenache, Syrah och Mourvedre. Druvorna är handplockade, har macererats i 20–25 dagar och har därefter lagrats i 225-liters ekfat i 12–16 månader. Det ungdomliga vinet präglades av mörka bär och en pepprig eftersmak. Vår samlade bedömning var att det utmärkta vinet troligtvis skulle vinna på ytterligare några års lagring.

2. Chateau Ollieux Romanis, Atal Sia 2011
Under sommaren 2014 besökte vi Carcasonne,  det var en konsert med Elton John. (den var fantastisk). Vi uppehöll oss några dagar i detta mycket natursköna område som kallas catarland och vi besökte ett antal vingårdar, bla Chateau Ollieux Romanis . Denna gård skulle enligt uppgift göra riktigt bra vita viner. Gården ligger på vägen mot Narbonne en liten bit från catarborgen l’abbaye de Fontfroide.
Visst var de vita vinerna riktigt bra men vi fastnade för en AOP Corbières Boutenac vid namn Atal Sia. 45 % Carignan, 30 % Grenache, 20 %, Mourvedre och 5 % Syrah. Druvorna är handplockade från vinstockar som är upp till 100 år gamla. Vinet är inte lagrat på ek. Vi tyckte det var ett mycket bra och komplext vin med smak och doft av choklad och mörka bär och med en härlig lakritssmak i den långa eftersmaken. Här var vi inte riktigt eniga, vissa saknade eklagringen men på det stora hela ett fantastiskt vin.

3. La Garance, Les Arminères 2011
På vägen mellan Pézenas och den lilla byn Caux huserar Pierre Quinonero sedan 1991 på vingården La Garance, en liten gård på 8 ha. Vi har besökt gården vid flera tillfällen och även blivit serverade Pierres mycket goda Paella. Gården drivs enligt biodynamiska principer där Pierre och hans fru drivs såväl av principer som av experimentlusta. Vinerna blir snabbt slutsålda och en stor del exporteras till Japan. Kvällens vin var en flaska Les Arminères 2011 som består av 90% Carignan och 10% Syrah. Ett mjukt men stort och smakrikt vin, lite ljusare till färgen än de andra vinerna. Vinälskarna överraskades av den stora kroppen och den långa eftersmaken. Detta vin föll de flesta på läppen. 

4. Cebene, Felgaria 2011
Denna lilla gård ligger lite norrut i ett bergigt område vid byn Faugères. Några vänner rekommenderade oss att besöka gården som drivs av Brigitte Chevalier sedan 2007. Druvorna har växt i Faugères jordmån som består av nästan 100% schiste vilket präglar samtliga fyra viner på gården. Gården drivs biologiskt och de flesta druvorna kommer från mycket gamla stockar som växer på nordsluttning. Gården heter Cebêne och toppvinet Felgaria har vi aldrig provat tidigare. Druvblandningen Mourvedre, Grenache och Syrah, där minst 50 % är Mourvedre ger ett mycket kraftigt vin med toner av vinbär(svarta), björnbär och jordgubbar med inslag av peppar. Vi tror att vinet har en mycket lång lagringspotential. Ett underbart vin som  fått 94 poäng av Robert Parker.

5. Mas De Daumas Gassac, Rouge 2011
På vägen mot den måleriska staden Saint-Guilhem-le-Desert ligger den utomordentligt välskötta vingården Mas de Daumas Gassac. Här tillverkar familjen Guibert utmärkta kvalitetsviner sedan början av sjuttio-talet. Besöken på gården går mycket professionellt tillväga. De gör lagringsviner som mycket väl kan drickas unga men som efter ca 10-14 år når sin fulla potential. Ikväll provade vi gårdens Rouge som är gjort på 80% Cabernet Sauvignon och 20 % övrigt. Lite spännande med ”övrigt” eftersom den delen kan variera år från år beroende på hur mognadsprocessen på stocken fortlöper. Druvorna har handplockats och vinet har lagrats på franska ekfat under 12-25 månader. Ett mycket tanninrikt vin med starkt animaliska toner som kan lagras och vila under ett antal år. Åsikterna gick lite isär kring vinets nuvarande status men det tillhörde favoriten hos en del.

6. Domaine A’jolle, Paradoxe rouge 2012
På familjeägda Domaine L’Arjolle i byn Pouzolles har vi träffat Louis Marie Teisserenc , en trevlig och engagerad vinpresentatör. Gården ligger alldeles i närheten av Domaine de Brescou.  Gården har ett stort urval av viner och vi blev särskilt imponerade av Paradoxe rouge vid vårt besök på gården. Paradoxe består av 40 % Syrah, 25 % Merlot, 25 % Cabernet Franc och 10 % Grenache. Vinet lagras under 12 månader på nya franska ekfat. Vinet är betydligt mer lättdrucket än övriga viner under kvällen. Det har toner av mörka röda bär och viol. Ett något finare vardagsvin.

7. Domaine Verena Wyss, Belcanto 2010
Strax utanför vinbyn Gabian ligger Verena Wyss underbart vackra vingård. Vi har tidigare skrivit om henne och gårdens historia. Nu var det dags att prova hennes bordeaux-blandning Belcanto. Druvorna är Cabernet Sauvignon, Merlot och Petit Verdot. Vinet har en stor fruktsmak, bra balans och är relativt mjukt trots tanniner. Detta vin kan få ytterligare tid på sig för den rätta potentialen men till mat är det redan mycket angenämt.
8. La Grange, Icone 2010 och 2011
Nästan granne med Verena Wyss i Gabian ligger La Grange som ägs av ett par från Tyskland. Gården sköts dock av Andrina Hugeux and Thomas Raynaud. Vi träffade Andrina på en vinmässa i Roujan och vi besökte därefter gården. Några av deras viner, bla kvällens Icon har på senare tid fått omnämnande och 94 poäng av Robert Parker vilket lett till försäljningssuccé.  Nu var det dags att prova detta toppvin Icône som är en blandning av Grenache och Syrah. Vinet har toner av mörka bär, mocca, choklad, lakrits och kryddor, en lång eftersmak förstärker upplevelsen. Ett fantastiskt vin med lång lagringspotential. 

9. Domaine Virgile Joly, Rouge 2006
Vid foten av plateau du Larzac i byn St Saturnin har sedan 2000 Virgile Joly byggt upp en mycket trevlig biologiskt verksamhet. Här arrangeras förutom vinprovningar bla. vinfestivaler och Pique-nique-ar.  Virgile har blivit mycket uppmärksammad för sina goda viner, främst av engelsmännen i Frankrike och i Storbritannien. Det vin vi fastnade för vid vårt besök på gården var en Rouge 2006. Detta består 40% Grenache, 30% Carignan och 30 % Syrah. Det ligger ett år på ekfat och därefter i 18 månader på tank innan det buteljeras och kan säljas. Detta är ett djupt bärmörkt vin med toner av choklad och lakrits. Det andas härliga tanniner och har en elegans i balansen.

10. Domaine des Creisses, Les Brunes 2005
I grannbyn Valros eller rättare sagt en ”förort” till Pezenas ligger vingården Domaine des Creisses. Sedan 1998 drivs den av vinmakaren Philippe Chesnelong.  Mitt inne i Valros, på en villagata, ligger vineriet. Man gör två röda viner och för kvällen valde vi Les Brunes 2005. Druvblandningen; 60% Cabernet Sauvignon och 40% Syrah. Vinet har legat ca 18 månader på fransk ek. Med sina år presenterar vinet sig som härligt friskt med god syra och mjuka fina tanniner. Här finns mörka bär, lakrits, peppar i en god balans och doft och smak hänger väl samman. Kvällens mästerverk, ja det var vi överens om. .

11. L’ETOILE, Banyuls Grand Cru 1991 
Kvällen avslutades med chokladglass och ett utmärkt sött vin från Banyuls som ligger långt söderut på gränsen mot Spanien.

Vi var helt överens om att kvällens samtliga viner var enastående exempel på Languedocs toppviner och av högsta internationella klass. För skojs skull försökte vi oss på att göra en gemensam bedömning om vilka som var kvällens tre bästa viner. Les Brunes vann med stor marginal. Därefter var det jämnare och svårare att få en klar bild men som delad två och trea kom Icon (La Grange) och Les Arminères (La Garance).

I mitten av februari åker vi tillbaka till Pézenas och nya äventyr bland vingårdarna i södra Frankrike. Innan dess ska vi till Italien när vinbibeln Gambera Rosso gästar Köpenhamn i nästa vecka.